Valvbro över norraTjålmejokk. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Från 299 kr
Valvbro över södraTjålmejokk. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Järnvägsbro över Tellejokk. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Vykort med flygfoto över Röd, Hönö. Fotografiet är taget över ett villaområde med sex hus och deras trädgårdar. Utanför tre av husen står flaggstänger varav en har hissad flagga. Samtliga tomter är omgärade av staket eller häckar. Diagonalt över bilden går en elledning. I bildens vänstra övre hörn syns ett parti med bergsknallar. Längst ner till höger står med vit text: "9330/45 Foto och ensamrätt Aerofoto, Vetlanda. Granskad och godkänd av Försvarsstaben."
Påverås. Vid Vråhålan. Synnerligen naturskön dalsänka mellan Mössebergs huvuddel och det mot söder utspringande Galg- berget. Diabasen bildar här branta förklyftningar, och i dalen och på sluttningarna mot denna säregen blandning av lövskogs- vegetation. Här häckar korpen och pilgrimsfalken, båda sällsynta. Enligt sägnen skulle kung Albrekt efter slaget vid Falköping 1389 här ha gömt sig undan förföljarna. Vid vargjakter användes förr denna hålighet som lämplig fälla och för utsättande av vargnäten.
Lycksele 1656
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Här ligger strandskatans 2 olivgula ägg med stora svarta och grå ytfläckar. Honan har dekorerat boet med snäckskal och på bilden syns även ben-knotor. :: Bilden togs på 33 cm avstånd. Boet låg på Västra stranden. Den 20 maj 1945 fann jag samma fågelbo. Om det är far och mor eller dotter och son, som häckar det vet jag inte.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Här ligger den lilla förtjusande silvertärnungen invid det kläckfärdiga sandgula ägget med stora svart och grå ytfläckar. Direkt på sanden med torr tång upptill. På en strandrevel vid skanör. :: Bilden togs på 33 cm avstånd. Den 3 juni 1945 fan jag på samma lokal silvertärnans bo med 2 ägg. Om det är mamman och pappan eller dottern och sonen, som nu häckar där, vet jag inte.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Terrängen där ägretthäger häckar. :: :: På baksidan av foto står: ''Silverhäger, på grund av förföljelse i anledning av ens dyrbara prydnadsfjädrar numera ytterligt skygg nu försiktig, ej m..are skygg än en trana, t.ex. vågar numera aldrig fiska annat än antingen på fullkomligt fritt vatten i yttersta Dujeperdeltat, i grunden i närheten av sandbankarna eller om det sker i närheten av vegetation får denna ej vara högre än att han när han sträcker halsen har fullt fri utsikt åt alla håll. (de på ungefär 300 meter avstånd liggande vassbankarna är den innersta platsen som dessa fåglar våga ?) :: :: Se fotonr. 159-166.'
Huset i Widebergska gården sett från söder. John Wideberg blev tidigt intresserad av trädgårdsanläggningar. Han hade sannolikt hämtat inspiration på resor han gjort till Stockholmsutställningen 1897 och till Göteborg 1923. Han blev också vän med stadsträdgårdsmästaren Haglund i Kalmar. John hade palmer i potatiskällaren under huset och påfåglar, ekorrar och pärlhöns som övervintrade i hönshuset. En papegoja och en sköldpadda fick tillbringa vintrarna inne i köket. Runt trädgården planterade han skyddande häckar. Arbetet påbörjades redan när han var 18 år med att han hämtade åtta granar i skogen, och planterade dem i en ring mitt i trädgården. Dessa finns kvar än idag. I slutet av 1930-talet arrenderades jordbruket ut och John kunde ägna sig på heltid åt trädgården, som blev alltmer av ett besöksmål. John började ta inträde, 25 öre. John utvecklade också sin hobby som tavelmålare och som fotograf. Han tog med sin lådkamera under årens lopp hundratals vackra bilder från trädgården, liksom på vyer, hus och människor i takten. Ca 500 av dessa bilder finns bevarade som glasplåtar, skänkta till Kalmar läns museum.
'Monterad skogsduva, sedd från sidan. :: :: Text till bilden: ''Skogsdufvan är ganska allmän i Sveriges sydligaste landskap och bor helst i stora skogar af bok och ek. Der bygger hon sitt bo merendels i något ihåligt träd och lägger deri 2 hvita, elliptiskta ägg. Man finner henne ock i våra barrskogar, hvarest hon då tillreder sin bostad uppe bland trädens grenar. Af dufslägtet känner man öfver 100 olika slag, af hvilka tvenne förekommer i vårt land. Den största finnes på Java och är nästan af kalkonens storlek. I Sydamerika finnas arten, hvilka äro föga större än en sparf. Alla hafva dock så stor likhet i grundform, att ett barn kan skilja dem från alla andra foglar. Dufvan är en älskvärd fogel och har redan längesedan varit vald som symbol af den trogna kärleken. Det är ej ifrån denna art vår tama dufva härstammar. Den kallas klippdufva och är allmän vid Stavanger i Norge,men häckar ej inom Sverige. De likna hvarandra rätt mycket, men klippdufvan har 2 stora, svarta band öfver vingen och är dessutom en fogel, som ej lämnar sin födelsebygd. Skogsdufvan är flyttfogel liksom vår tredje art eller ringdufvan.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
En fontän i mittersta delen i Widebergs trädgård. John Wideberg blev tidigt intresserad av trädgårdsanläggningar. Han hade sannolikt hämtat inspiration på resor han gjort till Stockholmsutställningen 1897 och till Göteborg 1923. Han blev också vän med stadsträdgårdsmästaren Haglund i Kalmar. John hade palmer i potatiskällaren under huset och påfåglar, ekorrar och pärlhöns som övervintrade i hönshuset. En papegoja och en sköldpadda fick tillbringa vintrarna inne i köket. Runt trädgården planterade han skyddande häckar. Arbetet påbörjades redan när han var 18 år med att han hämtade åtta granar i skogen, och planterade dem i en ring mitt i trädgården. Dessa finns kvar än idag. I slutet av 1930-talet arrenderades jordbruket ut och John kunde ägna sig på heltid åt trädgården, som blev alltmer av ett besöksmål. John började ta inträde, 25 öre. John utvecklade också sin hobby som tavelmålare och som fotograf. Han tog med sin lådkamera under årens lopp hundratals vackra bilder från trädgården, liksom på vyer, hus och människor i takten. Ca 500 av dessa bilder finns bevarade som glasplåtar, skänkta till Kalmar läns museum.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.