Hällristningar av bland annat fartyg, en man studerar desssa. Hällristningsområdet i Tanum är ett område i Tanums kommun i Bohuslän där man funnit flera berghällar med stora mängder hällristningar från bronsåldern. Runt den största av dem, Vitlyckehällen, är Vitlycke museum uppbyggt. Hällen har närmare 300 inhuggna figurer och ca 170 skålgropar. Den kanske mest berömda scenen bland alla Tanums hällristningar, "Brudparet", finns här. Bland de övriga närliggande hällarna märks Litsleby med en ca 2,3 meter lång spjutbeväpnad man, "Spjutguden", och Aspeberget med en plöjningsscen, ett antal oxar och skepp. Hällen vid Fossum ligger en bit från de övriga. Den kännetecknas av en mer sammanhållen och konstnärlig komposition. Kanske är den gjord av en enda ristare. Hällristningarna har i modern tid fyllts i med röd färg för att göra dem tydligare. Det är inte känt om de var målade från början. (Hämtat från Wikipedia)
Från 299 kr
En man som studerar hällristningar. Hällristningsområdet i Tanum är ett område i Tanums kommun i Bohuslän där man funnit flera berghällar med stora mängder hällristningar från bronsåldern. Runt den största av dem, Vitlyckehällen, är Vitlycke museum uppbyggt. Hällen har närmare 300 inhuggna figurer och ca 170 skålgropar. Den kanske mest berömda scenen bland alla Tanums hällristningar, "Brudparet", finns här. Bland de övriga närliggande hällarna märks Litsleby med en ca 2,3 meter lång spjutbeväpnad man, "Spjutguden", och Aspeberget med en plöjningsscen, ett antal oxar och skepp. Hällen vid Fossum ligger en bit från de övriga. Den kännetecknas av en mer sammanhållen och konstnärlig komposition. Kanske är den gjord av en enda ristare. Hällristningarna har i modern tid fyllts i med röd färg för att göra dem tydligare. Det är inte känt om de var målade från början. (Hämtat från Wikipedia)
En man som studerar hällristningar i Tanum. Hällristningsområdet i Tanum är ett område i Tanums kommun i Bohuslän där man funnit flera berghällar med stora mängder hällristningar från bronsåldern. Runt den största av dem, Vitlyckehällen, är Vitlycke museum uppbyggt. Hällen har närmare 300 inhuggna figurer och ca 170 skålgropar. Den kanske mest berömda scenen bland alla Tanums hällristningar, "Brudparet", finns här. Bland de övriga närliggande hällarna märks Litsleby med en ca 2,3 meter lång spjutbeväpnad man, "Spjutguden", och Aspeberget med en plöjningsscen, ett antal oxar och skepp. Hällen vid Fossum ligger en bit från de övriga. Den kännetecknas av en mer sammanhållen och konstnärlig komposition. Kanske är den gjord av en enda ristare. Hällristningarna har i modern tid fyllts i med röd färg för att göra dem tydligare. Det är inte känt om de var målade från början. (Hämtat från Wikipedia)
Villaområde, 9 villor. Fotografen står i Enbuskabacken och riktar kameran söderut mot Brickeberg. Till höger går Åstadalsvägen även kallad Brickebergsvägen. Villorna som syns ligger vid Rundstigen. I mitten av bilden kan man även skymta järnvägen som gick mellan Örebro Södra till Pålsboda.
Noraskola brinner 18 februari 1966 Det brinner i en skola i Nora en vinterdag. Fyra uniformerade brandmän syns stående till höger på bilden. En av dem riktar ett vattenstråle mot skolbyggnads fönster. Det syns rökutveckling på skoltaket. I förgrunden till vänster syns det en uniformerad brandman med brandhjälm och en civilklädd man som bär glasögon.
Barn samlade på en uppbyggd dansbana på Stora torget och Rådhusgatan. De riktar sin uppmärksamhet på något utanför bild. Marknadsstånd. I övre högra hörnet ses Jan-Olov Forsberg med sin filmkamera. Det regnar. Bilden kan möjligen vara tagen i samband med Arbogaträffen, som hölls i slutet av maj
fotografi
Gruppbild från Gd Pegelows tid i Göteborg 1892. Tidsbestämt med hänsyn till att Silverstolpes vänstra hand är utan ring. 1. Bh J. E. Johansson 2. Bh Edv. Eriksson 3. Verkmst C. K. E. Bildt 4. Bh F. A. Lundgren 5. Bh B. A. Svensson 6. Bh K. E. Eriksson 7. Bh O. V. Myrin 8. Ritare B. O. Ekman 9. Ks N. A. V. Wallgren 10. Ks J. A. Seldén 11. Bh N. M. Orstadius 12. Verkmst N. B. Landqvist 13. Ritare D. O. M. Silfverstolpe 14. Kmr D. G. Bergström 15. Md F. W. H. Pegelow 16. Miö G. L. Allan 17. Fdförv T. T. Ramberg 18. Bh S. C. E. Appelgren.
Gruppbild från Gd Pegelows tid i Göteborg 1892. Tidsbestämt med hänsyn till Silverstolper vänstra hand är utan ring. 1. Bh J.E. Johansson 2. Bh Edv. Eriksson 3. Verkmst C.K.E. Bildt 4. Bh F.A. Lundgren 5. Bh B.A. Svensson 6. Bh K.E. Eriksson 7. Bh O.V. Myrin 8. Ritare B.O. Ekman 9. Ks N.A.V. Wallgren 10. Ks J.A. Seldén 11. Bh N.M. Orstadius 12. Verkmst N.B. Landqvist 13. Ritare D.O.M. Silfverstolpe 14. Kmr D.G. Bergström 15. Md F.W.H. Pegelow 16. Miö G.L. Allan 17. Fdförv T.T. Ramberg 18. Bh S.C.E. Appelgren.
Handskriven text på fotografiets framsida: "Inginiör Hebel med Fru".159 Handskriven text på baksidan: "Ingeniör Hebbel med fru. Hebbel var anställd hos "Kullgrens änka" som ritare och arkitekt, var tysk till börden också hans fru. Kortet är från 1890 - 1900 2 st kort till medföljer, 1 på frun och 1 på 2 av barnen Alfild Johansson Fiskebäckskil var barnju
Lasarettet 14 juni 1967 En läkare klädd i vit läkarrock, vit skjorta, mörk slips, svarta byxor och svarta skor står invid en stor medicinsk undersökningsapparat som är riktad mot en kvinnas mage. Läkaren riktar apparatens instrument mot kvinnan. Hon ligger på en operationssäng under apparaten. Till höger syns en till arbetsklädd läkare. Två kvinnor -sjuksystrar- står också runt kvinnan och är klädda i vita kläder. En av dem bär en operationsmössa på huvudet.
dragfärja, å, hus, hamn
Porträttfotografi, bröstbild, föreställande ung man med kravatt. Axel Rudolf Bergman född i Stockholm 25 juli 1877, avliden 1965. Bergman studerade vid Tekniska skolan i Stockholm med fortsatta studier vid Kungliga Tekniska Högskolan 1894-1898. Som brukligt vid denna tiden läste han därefter vid Kungliga Akademien för de fria konsterna 1894-1898. Han arbetade som murare 1893-189 och som ritare 1891-1902 och var biträdande arkitekt vid bygget av Nordiska museet 1902-1904 under ledning av Isak Gustaf Clason. Bergman drev därefter egen verksamhet
Handskriven text på baksidan av bild 0001: "Ingeniör Hebbel med fru. Hebbel var anställd hos "Kullgrens änka" som ritare och arkitekt, var tysk till börden också hans fru. Kortet är från 1890 - 1900 2 st kort till medföljer, 1 på frun och 1 på 2 av barnen Alfild Johansson Fiskebäckskil var barnjungfru där som 16 åring". Längst ner på baksidan av kortet står handskrivet: "Gåva till museet från Henry Kilenberg Jordhyttegatan 4 A, Göteborg
Handskriven text på baksidan av bild 0001: "Ingeniör Hebbel med fru. Hebbel var anställd hos "Kullgrens änka" som ritare och arkitekt, var tysk till börden också hans fru. Kortet är från 1890 - 1900 2 st kort till medföljer 1 på frun och 1 på 2 av barnen Alfild Johansson Fiskebäckskil var barnjungfru där som 16 åring". Handskriven text på baksidan av bild 0003: "Barnen Hebbel". Längst ner på baksidan av kortet står handskrivet: "Gåva till museet från Henry Kilenberg Jordhyttegatan 4 A, Göteborg
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.