Hässjö kyrka. Vitputsad stenkyrka med torn i väster, rektangulärt långhus och sakristia i öster. Byggmästare Simon Geting Vid 1905 års restaurering dekormålning på väggar och tak. Altaruppsats från 1825 av Jonas Edler från Brunflo. Predikstol från 1734. 1905 ny bänkinredning. Forslunds foto, Köpmangatan 15, Härnösand
Från 299 kr
Kyrkan i Tannåker uppfördes 1793 av Nils Widman från Össlöv i Berga socken. Nuvarande stenkyrka som är uppförd i nyklassicistisk stil består av ett rektangulärt långhus med rakavslutat kor i öster, en sakristia i norr och ett vapenhus av trä framför västra ingången.
Nuvarande kyrkan i Torpa uppfördes 1864-1865, enligt Johan Adolf Hawermans ritningar, och invigdes 17 september 1865 av biskop Henrik Gustaf Hultman. Målningen av kyrkan var inte färdig vid invigningen utan slutfördes först år 1877. Kyrkan är uppförd i nyklassicistisk stil och består av ett rektangulärt långhus med ett halvrunt kor i öster.
Kyrkan i Härlöv som är uppförd på samma plats där en tidigare träkyrka var belägen, är byggd av gråsten. Den består av ett rektangulärt långhus med en halvrund kordel i öster. 1702 uppfördes en sakristia i norr. Det ursprungliga vapenhuset i söder ersattes av ett nytt beläget i väster 1886 samtidigt som fönstren förstorades. Kyrkklockorna har sin plats i en fristående klockstapel byggd 1485.
Nuvarande kyrkan i Lidhult invigdes 1880 och uppfördes enligt Johan Adolf Hawermans ritningar. Kyrkan som är byggd i sten i historicerande blandstil, består av ett rektangulärt långhus med kor och en bakomliggande halvrund sakristia. Tornbyggnaden är försedd med en svängd huv med infällda urtavlor. Den slutna åttakantiga lanterninen avslutas med en spira som kröns av ett kors.
Kyrkan i Tannåker uppfördes 1793 av Nils Widman från Össlöv i Berga socken. Föregångaren var en träkyrka som befann sig i alltför dåligt skick. Nuvarande stenkyrka som är uppförd i nyklassicistisk stil består av ett rektangulärt långhus med rakavslutat kor i öster och en sakristia i norr och ett vapenhus av trä framför västra ingången.
Kyrkan i Annerstad uppfördes åren 1823-1824 i nyklassicistisk stil, efter ritningar av arkitekt Johan Abraham Wilelius. 30 juli 1826 invigdes kyrkan av biskop Esaias Tegnér. Kyrkan har en stomme av sten och består av rektangulärt långhus med korvägg och bakomliggande halvrund sakristia i öster och torn i väster.
Murbergskyrkan. Kyrkan är något så märkligt som en "medeltidskyrka" , uppförd 1925-1929. Kyrkan har rektangulärt långhus med smalare kor, försett med absid. Förebilden till kyrkans grundplan är hämtad från Hackås kyrka i Jämtland. De spånklädda gavelröstena har inspirerats från Ramsele gamla kyrka. Kyrkan är omgiven av en bogårdsmur med två stegportar av tegel. Klockstapeln från 1754 är hitflyttad 1913 från Ullånger.
Kyrkan på Murbergets friluftsmuseum i Härnösand är något så märkligt som en "medeltidskyrka" , uppförd 1925-1929. Kyrkan har rektangulärt långhus med smalare kor, försett med absid. Förebilden till kyrkans grundplan är hämtad från Hackås kyrka i Jämtland.De spånklädda gavelröstena har inspirerats från Ramsele gamla kyrka. Kyrkan är omgiven av en bogårdsmur med två stegportar av tegel. Klockstapeln från 1754 är hitflyttad 1913 från Ullånger.
Lidens gamla kyrka bestod ursprungligen av en enkel rektangulär byggnad uppförd vid medeltidens slut (enl traditionen på 1480-talet). Vapenhus och sakristia tillkom relativt snart efter kyrkans byggande. En äldre kyrka antagligen av trä har sannolikt funnits på platsen. Väggarna är byggda av sten som sedan 1925 är vitputsade. Vid den nya kyrkans byggande 1858 raserades valven i den gamla kyrkan. Den stod utan underhåll till 1911 då konserveringsarbeten igångsattes. Kyrkan täcktes då av ett nytt spånklätt yttertak. Invändigt fick kyrkan ett tunnvalv av trä. Endast fragment återstår av målningarna från 1500-talets mitt eftersom valven är borta. På väggarna finns emellertid en del målningar som är framtagna. En ny uppförd klockstapel efter den gamla modellen är på plats. En granhäck är planterad där bogårdsmuren fanns, men en timrad stigport är bevarad. Interiören präglas av 1700-talet med altarprydnad och predikstol. Av medeltida inventarier finns bl a krucifix från 1200-talet och 1400-talet, madonnor från 1200-talets början och 1400-talet den senare stående i ett skåp
Lidens gamla kyrka. Kyrkan bestod ursprungligen av en enkel rektangulär byggnad uppförd vid medeltidens slut (enl traditionen på 1480-talet). Vapenhus och sakristia tillkom relativt snart efter kyrkans byggande. En äldre kyrka antagligen av trä har sannolikt funnits på platsen. Väggarna är byggda av sten som sedan 1925 är vitputsade. Vid den nya kyrkans byggande 1858 raserades valven i den gamla kyrkan. Den stod utan underhåll till 1911 då konserveringsarbeten igångsattes. Kyrkan täcktes då av ett nytt spånklätt yttertak. Invändigt fick kyrkan ett tunnvalv av trä. Endast fragment återstår av målningarna från 1500-talets mitt eftersom valven är borta. På väggarna finns emellertid en del målningar som är framtagna. En ny uppförd klockstapel efter den gamla modellen är på plats. Av medeltida inventarier finns bl.a. krucifix från 1200-talet och 1400-talet, madonnor från 1200-talets början och 1400-talet den senare stående i ett skåp
Skogs kyrka i Ångermanland vid E4 ca 1 mil norr om Sandöbron är medeltida med rektangulär grundplan och rakslutet kor. Experter hävdar att uppförandet påbörjades vid slutet av 1200-talet. Klockstapeln är av sk bottnisk typ, uppförd under1700-talet. Den mindre är daterad 1350-1400-talet. Inredningen bär vittnesbörd om traktens verksamma konsthantverkare. Predikstolen i senbarock, skuren av Christian Kramm. Altaruppsatsen i kraftig rokoko utförd 1783 av Jon Göransson/Westman. Målad och förgylld 1786 av mäster Wagenius från Sundsvall. Korfönstret signerat Bengt Hamrén insatt vid restaureringen 1935. Triumfkrucifix från 1300-talet. Dopfunten i kalksten är från 1300-talet medan ljusstaken därintill är från 1400-talet. Kyrkans äldre inventarier, Madonna från omkring 1300, ett altarskåp från början på 1500 talet och en S:t Mikaelsbild från 1300-talet är deponerade på Länsmuseet Västernorrland.
Lidens gamla kyrka bestod ursprungligen av en enkel rektangulär byggnad uppförd vid medeltidens slut. Vapenhus och sakristia tillkom relativt snart efter kyrkans byggande. En äldre kyrka antagligen av trä har sannolikt funnits på platsen. Väggarna är byggda av sten som sedan 1925 är vitputsade. Vid den nya kyrkans byggande 1858 raserades valven i den gamla kyrkan. Den stod utan underhåll till 1911 då konserveringsarbeten igångsattes. Kyrkan täcktes då av ett nytt spånklätt yttertak. Invändigt fick kyrkan ett tunnvalv av trä. Endast fragment återstår av målningarna från 1500-talets mitt eftersom valven är borta. På väggarna finns emellertid en del målningar som är framtagna. En ny uppförd klockstapel efter den gamla modellen är på plats En granhäck är planterad där bogårdsmuren fanns, men en timrad stigport är bevarad. Interiören präglas av 1700-talet med altarprydnad och predikstol. Av medeltida inventarier finns bl.a. krucifix från 1200-talet och 1400-talet, madonnor från 1200-talets början och 1400-talet den senare stående i ett skåp
Lidens gamla kyrka bestod ursprungligen av en enkel rektangulär byggnad uppförd vid medeltidens slut (enl traditionen på 1480-talet). Vapenhus och sakristia tillkom relativt snart efter kyrkans byggande. En äldre kyrka antagligen av trä har sannolikt funnits på platsen. Väggarna är byggda av sten som sedan 1925 är vitputsade. Vid den nya kyrkans byggande 1858 raserades valven i den gamla kyrkan. Den stod utan underhåll till 1911 då konserveringsarbeten igångsattes. Kyrkan täcktes då av ett nytt spånklätt yttertak. Invändigt fick kyrkan ett tunnvalv av trä. Endast fragment återstår av målningarna från 1500-talets mitt eftersom valven är borta. På väggarna finns emellertid en del målningar som är framtagna. En ny uppförd klockstapel efter den gamla modellen är på plats. En granhäck är planterad där bogårdsmuren fanns, men en timrad stigport är bevarad. Interiören präglas av 1700-talet med altarprydnad och predikstol.
En kvadratisk stensättning, anläggning 3 (nederst) och en rektangulär stensättning (överst), anläggning 4, som framkommit vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarum i Vaggeryds kommun. Anläggning 3 var 2,5x2,5 meter stor och i den gjordes fynd av brända ben, keramik, en nit av brons och järn samt ett oidentifierat järnsstycke. med sydport. Under en locksten i anläggningen fanns en skålformad brandgrop som, blandat med kol och sot innehöll brända ben, keramik, ett fibulafragment, en bronsnit samt harts. Den osteologiska anlysen visade benen kom från en individ som var mellan 18 och 44 år. Datering 320-440 e.Kr. Anläggning 4 var 1,7x1,2 meter stor och innehöll spridda brända ben och en brandgrop vari fynd av brända ben, ett beslag av järn och pärlor av glas gjordes. Den osteologiska analysen visade att benen kom från ett barn som var mellan 0-7 år gammal. Anläggningarna finns även avbildade på foto JMF.00318-18 och anläggning 3 även på JMF.00318-16.
Två stensättningar, anläggning 10 (nere) och 11 (uppe till vänster) som framkommit vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarum i Vaggeryds kommun. Anläggning 10 var en rund stensättning, 3,2 meter i diameter, som bestod av en gles, fragmentarisk kantkedja av kantställda stenar, varav flera rubbade ur ursprungligt läge. Inom stensättningen fanns spridda brända ben, keramiskärvor, en nål av järn samt harts. I anläggningen fanns även en brandgrop med fynd av brända ben och keramik. Den osteologiska analysen visade att benen kom från en individ mellan 10 och 44 år gammal. Datering 480-540 e.Kr. Anläggning 11 var en rektangulär stensättning, 1,4x1,2 meter stor. Den bestod av en kantkedja av ett tiotal stenar lagda i en närmast kvadratisk stenkrets. Fynd gjordes av keramik och inom anläggningen fanns en grop med ett närmast intakt lerkärl och spridda brända ben. Dessutom framkom ett kamfragment av horn.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.