Bonngården, Åsle. Gården beboddes av två gubbar och en 80-årig piga. Ägarna höll sig med 13 oxar och 1 ko, emedan gumman annars skulle ha fått svårt att reda sig med mjölkning o.d. Då detta dystra hem en gång upplöstes, befanns det, att gubbarna efterlämnade 100 000 kr i tillgångar.
Från 299 kr
Flickporträtt av Wendla Movik. Född och döpt i Linköping som oäkta dotter till Anna Julia Mathilda Carlsdotter, som vid tiden tjänade som piga i Övre Mälingsbo i Åtvids socken. Wendlas öde gav henne en social resa som startade när hon som liten adopterades av den ogifte kontorschefen och brukskassören vid Åtvidabergs kopparverk, Werner Movik. Fyllda 25 år kom hon att ingå äktenskap med provinsialläkaren Richard Henrik Albert Gyllencreutz.
Hilma Andersson på besök hemma hos fotograf Emil Durling i Strömmen, Sankt Anna. Hon var född i Drothem och tjänade en tid i vuxen ålder som piga i Börrum och Gryt. Under åren 1910-1914 provade hon lyckan i Stockholm, för att under sistnämnda år flytta till Sankt Anna och vidare ingå äktenskap med fiskaren Einar Andersson och bosatte sig i Fiskaretorpet under Engelholm. Om den angivna dateringen stämmer är hon här på besök kort före sitt beslut för ett liv i Sankt Anna.
Porträtt av Anna Helena Sandberg f. Wigholm. Född den 25 maj 1805 i Bäckaby socken, Jönköping som dotter till Anna Catharina Wigholm. Gift 1831 i Linköping med auktionsvaktmästare och trumslagare Per Gustaf Sandberg. Hennes mor, Anna Catharina levde tillsammans med sin dotter hela livet och hjälpte till i hushållet som piga. Anna Helena Sandberg dog i sviterna av magsäckscancer den 13 augusti 1892 i Linköping.
Tjänstefolk på Fantskog.; Personer: Från vänster.; 1. Jonas Nordin, dräng f. 1876 i Skog; 2. Valfrid Tengman; 3. Tekla Elisabet Tengblom, piga f. 1876 i Resele; 4. Erik Bohlin; 5. Hilda Marareta Tjernberg, f 1892 i Resele; 6. Erik Hjalmar Tjernberg; 7. Ida Helena Tjernberg, f. 1885 i Resele; 8. Otto Bolin; 9. Maria Hansson; 10. Reinhold Nyberg, dräng f. 1881 i Ullånger; Byggnaden "Fantskog" , ligger i byn som också heter Fantskog.
Fröken Anna Karlsson porträtterad i Linköping under sin tid i arbete som tjänarinna i direktör Gunnar Ridderstads hushåll. Husfadern hade visserligen gått bort året före bildens tillkomst men änkan med hemmavarande barn hade fortsatt behov av hjälpreda för hushållets dagliga sysslor. Anna var född och uppvuxen i Bjärkeryd söder om Kisa och hade efter en tid som piga i Horn inflyttat till Linköping 1895. En rad arbetsplatser hade passerats innan hon hamnat hos familjen Ridderstad, men även den avslutades och från mitten av 1910-talet skulle hon pröva sin lycka i Stockholm.
En sommardag 1903 gjorde sig linköpingsfotografen Didrik von Essen ärende till makarna Elander och deras påkostade sommarbostället Bella Vista, belägen i dagens Brokinds samhälle. Lätt att nå sedan den förbipasserande järnvägen invigts året dessförinnan. Rimligtvis var han väntad, rent av beställd att dokumentera parets sommarvilla. Vi får anta att det är lanträntmästaren Gustaf Elander vi ser på verandan med makan Hilda sittande på trappan. Ungdomarna i förgrunden torde vara makarnas barn i sönerna Gösta och Emil samt dottern Helmi. Invid trappan iförd vitt förkläde står sannolikt familjens piga, Ester Maria Svensson. Upplysningsvis kan påpekas att sommarstället uppfördes 1902 av länsnotarien Karl Arnander (1864-1903). Anm: Platsen lokaliserad med hjälp av Vårdnäs hbf.
Porträtt av Johanna Lindeberg. Född som torpardotter i Vadstena 1814, nedkommen på julaftonen och döpt på juldagen. Efter en tid som piga i Skeppsås inflyttade hon till Linköping 1835 och benämndes inom kort vara försäljerska. Efter ett tiotal år förändrades hennes liv genom äktenskap med kammarskrivaren Carl Gustaf Lindeberg. År 1850 övertog makarna driften av stadens gästgivaregård och från 1852 drev de hotellrörelsen i det för tiden nyuppförda Stora hotellet. Makens hjärtfel med följande vattusot gjorde henne till änka våren 1862. Detta till trots fortsatte hon hotellverksamheten med stor framgång. På 1870-talet kunde hon rent av utöka rörelsen med Hotell Lindeberg på Kungsgatan, sedermera Hotell Palace.
Kyrkoherde Sjöstedts konfirmander sommaren 1901. Från vänster: 1-sta raden sittande: 5) Therese Holmgren. 2-dra raden sittande: 1) Frida Kjell, 2) Agnes Andersson, 3) ? Andersson. 3-dje raden stående: 1) Bernhard Persson, 2) Harald Sjövall, 3) Albert Tankred, 4) Kyrkoherde Sjöstedt, 5) Knut Sjöblom, 6) Alfred Andersson. 4-de raden stående: 1) Svante Thunér, Skurup, 2) Hjalmar Billing, 3) Daniel Hilding, Konfirmationen skedde den 17 augusti 1901 och första nattvardsgången skedde den 19 aug 1901. Intressant med Daniel var att han föddes 1887 som oäkta son till en piga på Åhus, Dalköpinge församling och avled som godsägare i Västergötland 28 år senare., 4) Hjalmar Vingren, Gislöv, 5) Olof Rasmusson, V. Torp
Exteriör av fotoateljén som fotograf Mathilda Ranch lät uppföra som filial på Stationsgatan i Slöinge vid 1890-talets mitt. Till höger på fasaden sitter ett skyltskåp med fotografier som ska göra reklam för ateljén, som endast var öppen sommartid. Sedan 1894 hade hon haft en ateljé inrymd i Villa Fridhem, ägd av Sven Christiansson. Sven blev föreståndare för filialen och gifte sig med Mathildas piga Anna år 1899. Annas mor Kristina Dahl var hushållerska åt Sven. I bild finns telefon- respektive elstolpar. (Skador på negativet ger stora svarta fläckar)
Porträtt av vem som tolkas vara vinhandlaren och källarmästaren Carl Anders Åberg. Född i Norrköping 1822 och där uppvuxen i en krögarfamilj kom han till Linköping år 1840 för tjänst som kypare vid broderns utskänkningsställe invid Storgatan nära Stora torget. I mars månad 1847 bröt han upp för ny roll som egen källarmästare i Örebro. Där blev han kvar till 1856 för att nämnda år återvända till Linköping. Skälet var att brodern dött och det torde bestämts att Carl Anders skulle ta över etablissemanget. Så skedde och därefter följde enligt källorna en räcka år med till synes stabil verksamhet. Även källarmästarens privata liv verkar ytligt sett stabilt, ensam som han bodde i sin våning över restaurangen. Men hösten 1861 hade en piga som tjänade hos källarmästare Gustaf Sjöberg blivit med barn. Hon hette Ida Wilander och i juni månad följande år nedkom hon med en oäkta dotter, som även hon fick namnet Ida. Efter att ha bott på ett otal adresser inom loppet av några år blev hon under 1870 piga hos Carl Anders. Deras mellanhavanden utvecklades och sensommaren 1872 sammanvigdes de. Om inte förr, skulle man kunna säga, emedan Carl Anders i sammanhanget erkände faderskapet till hustrun Idas dotter Ida. Den lilla familjen fick knappa tio år tillsammans innan den åldrige källarmästaren avled i sviterna av lunginflammation.
Masse måste ha varit fascinerad av Häglunds lilla gård, han tog hela 8 bilder därifrån. Vi ser hur byggnaderna ligger på en liten kulle, t v skymtar fribaptistkapellet byggt 1903. Vi ser ladugården med ladvägg i bulteknik och fähus i sten, här är gavelspetsen av trä. Brygghuset skymtar t h om ladugården och manbyggnaden bakom oxeln. Det som ser ut som en ved- eller stenhög är dasset med vedbod mm, se Bild 1025, 1026. Rågåkern går ända fram till den lila inkörsvägen, där hjulsdpår avtecknar sig i gräset. En vacker men säkert fattig boplats. Att denna fastighet gick från Allmänning till att hamna under Mattsarve kan bero på att Per Häglund var dräng på Mattsarve och hans fru Helena Maria Nilsdotter Alström, som var född här, var piga hos Jonas Jakobsson Mattsarve när de träffades och bröllopet hölls vid Mattsarve, se Bild 991.
Porträtt av Sofia Nilsson. Hon var född på Bergsgården i Råberga strax öster om Linköping. Fadern var rättare på gården vilket rimligtvis tryggade hennes uppväxt. Andra tider skulle emellertid stunda. Rättaren insjuknade och blev sängliggandes. Snart var han och hans maka skrivna på socknen. Det kunde betyda lite av varje men aldrig till den noterades fördel. Sofia flyttade redan som flicka till Skärkind för pigtjänst på Eggeby östergård. Efter att ha prövat lyckan på gårdar i Gistad och Lillkyrka inflyttade hon till Linköping 1853. Från 1858 var hon piga i vaktmästareänkan Sandbergs hushåll och när dennes dotter Clara vidare bildade egen familj med handlaren Carl Jacob Jacobsson följde hon henne. Sofia blev hushållet trogen förbi sin matmors död 1914 och tjänade vidare dennes dotter Anna till sin egen bortgång 1928. flickebarnet Clara Jacobsson. Dotter till köpmannen i Linköping, Carl Jacob Jacobsson och dennes maka Clara Maria Sandberg.
Framför huvudbyggnaden till Norget i Viby ser vi gårdens arrendator Samuel Peter Samuelsson, sannolikt tillsammans med sina fyra barn; Karl Oskar, Peter Albin, Maria Karolina och Elin Kristina. Året är omkring 1905 och Samuelsson har brukat gården sedan hösten 1882. Han börjar närma sig sjuttio, har varit änkling sedan ett tiotal år och med hänsyn till sitt sena äktenskap har barnen blivit stora. Äldsta dottern Maria Karolina är gift och brukar med sin man gården Klämmestorp, inte långt från Norget. Yngste sonen Karl Oskar har varit i Stockholm en tid men bor nu åter hemma likt sina bägge ogifta syskon. Med så mycket handkraft inom familjen behöver den gamle brukaren varken städsla piga eller dräng.
Under 1900-talets första år avstyckades ett antal tomter från gården Saxtorp i trakten av dagens Brokinds samhälle. Tomterna inköptes i första hand av välbärgade linköpingsbor som på lotterna lät uppföra sommarnöjen för sig och sina familj. Det nyväckta intresset av Brokind som rekreationsområde var den år 1902 invigda järnvägen, som med ens gjorde resan från och till Linköping enkel. Sannolikt först ut att köpa tomt var handlaren Ludvig Granbom. Denne drev butik för allehanda hushållsartiklar invid Storgatan i Linköping och hade genom rörelsen blivit hyggligt bemedlad. På tomten Saxtorp 1:2 lät han uppföra familjens sommarbostad som döptes till Granbo. Sommaren 1903 beställde handlaren denna dokumentation som visar familjen invid stugan. På verandan sitter handlare Granbom med hustrun Alda Carolina intill sig. Från gunga och hängmattor blickar parets barn i sönerna Erik och Ivar samt dottern Aina. I oklanderligt stärkt förkläde skymtar även makarnas piga på verandan, förmodligen Selma Viktoria Nilsson. Anm: Platsen lokaliserad med hjälp av Vårdnäs hbf.
Hulda Svensdotter framför bostaden Näsastugan i Asby. Hennes stuga var enkel men omgivningarna vackra intill Rankhallssjön. När fotografen passerade 1937 var hon nära 80 år och hon skulle komma att leva på platsen till nära 90. Källorna beskriver ett hårt liv, ett typiskt för fattigsverige. Född i Rumskulla dagen före julafton 1858 tycks hennes tillvaro startat med goda förutsättningar. Fadern var rättare på gården Norrhult men något skedde i hast. I ett kommande steg tjänade han som statardräng i Lofta men lyfte sig något för att bli torpare i Sund socken. Hulda lämnade hemmet i 20-årsåldern för ett slitsamt liv som tjänstehjon och piga på gårdar i Ydre med omnejd. Utanför äktenskap födde hon två söner och det bidrog sannolikt till att hon från år 1895 blev erbjuden Näsastugan som inhysehjon.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.