Liten patient under behandling på gamla lasarettet. Detta, beläget i kv Valnötsträdet bredvid Stadsparken, stod färdigt 1878 och ersatte då det medeltida hospitalet i kv Häggen. Sjukhuset hade läkare med olika kompetens och möjlighet till slutenvård. Smittsamma fall behandlades på Epidemisjukhuset på Lindö, långt utanför bebyggelsen. Under 19930-talet stod det klart att tiden sprungit från det gamla lasarettet och ett nytt anlades i kv Kungsljuset vid Stensberg. Det har senare utvecklats och är nu länssjukhus med ett brett utbud av specialiteter. Sedan hösten 2020 bedrivs även läkarutbildning där. Gamla lasarettet stod rustat som beredskapssjukhus under kriget men användes först sommaren 1945 då Kalmar mottog befriade fångar från Bergen-Belsen. Sedan sjukhuset avrustats användes det i många år som skola men är sedan mitten av 2010-talet ombyggt till bostäder. I den gamla överläkarvillan ligger en populär musikpub.
Från 299 kr
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Patent Adelaar Zweedsche veiligheids lusifers" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
AB C. M. Wibergs Vagn- & Redkspafabrik. Wibergs Svensk, 21 pinnar, med vevinställning. Papent no 75715. Uppfinnare B. Wiberg.
AB C. M. Wibergs Vagn- & Redkspafabrik. Wibergs Svensk, 9 pinnar, rätt typ för en dragare. Papent no 72351. Uppfinnare B. Wiberg.
"1928". Flickpatienter på Kustsanatoriet Apelviken i sjuksängar på en solveranda. I bakgrunden står en sköterska.
Skadade tyska örlogsmän på lasarettet får besök av konsul Lind ( tysk konsul) 1941.
Interiör från det vid tiden nyligen färdigställda Linköpings länslasarett.
Omläggning av amputerat ben.
Falköpings lasarett. Dr. Schiller.
Lasarettet. Patienter, omkring 1940. Syster Hanna längst t.h. och biträdet Pyret står därintill.
Tyskar på altanen med sköterska på lasarettet. Troligen överlevande från minsprängningen vid Össby.
Interiör från sjuksal på gamla lasarettet.
Enligt noteringar: "Tandläkare Gösta Rasmusson i sin praktik på Lilla Foss. Sköterskan är troligen Valborg Malm." (BJ)
Text till bilden: "Lasarettet, Lysekil. Interiör. Arbete. 1952.03.26" i
Text till bilden: "Lasarettet, Lysekil. Interiör. Arbete 1952.03.26" i
Patienter i korridor, Östhammars lasarett, Uppland
Östhammars lasarett - sjuksal, Östhammar, Uppland
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.