Umeå hamn strax utanför Holmsund, längst bort i bild syns pappersmassafabriken i Obbola.
Från 299 kr
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från New Foundland (Canada), 1932. Motiv av pappersmassefabrik, Corner Brook.
Exteriör vid F 19, Svenska frivilligkåren i Finland. Del av byggnad och träd. I bakgrunden syns Kemi pappersmassefabrik.
Pappersmassefabriken i Harnäs.
Flygbild över Husum och pappersmassefabriken.
Vykort, "Vy över järnvägsområdet, Ätrafors." Järnvägslinjen Falkenberg-Limmared stod klar 1904, anlagd av Falkenbergs Järnväg. Men Ätrafors låg vid den första etappen till Fridhemsberg, som invigdes redan 1894. I Ätrafors fanns en pappersmassefabrik under järnvägens första tid och där hade man på 1910-talet stora planer på nya industrier. Vykortsförlag: K A Fransson
Personalen och arbetarna framför pappersmassefabriken i Robertsfors.
I början av 1500-talet ägdes Böksholm av medlemmar ur Sparreätten. Omkring år 1600 kom den i släkten Stråle av Eknas ägo. Säteri blev Böksholm 1686. Andra ägare till gården genom århundradena har bl a varit medlemmar av släkterna Enhörning, Rosenstråle, Cederstierna, Ehrenborg, Benzelstierna och Hamilton. Siste ägaren var Klippankoncernen som sålde av herrgården 1977 för privat boende. (Klippan ägde också pappersmassafabriken i Böksholm som de lade ner i slutet av 1970-talet.)
Under grundgrävning för ny pappermassefabrik invid Nykvarn i Linköping våren 1874, påträffades en hel och tydligt ristad runsten. Innan året var till ända restes stenen på platsen att begrundas. När fotograf Essen ställde upp sin kamera hade det gått drygt 30 år och stenen stod som synes dold i slånsnåret. Kanske var det därför Essen ropat till sig en gosse att agera motstycke.
Under grundgrävning för ny pappermassefabrik invid Nykvarn i Linköping våren 1874, påträffades en hel och tydligt ristad runsten. Innan året var till ända restes stenen på platsen att begrundas. Bilden visar en grupp herrar som just står i kast att betraktar den så kallade Nykvarnstenen, rimligtvis kort efter att den rests.
Pappersmassefabriken i Veitsiluoto vid F 19, Svenska frivilligkåren i Finland.
Ursprungligen var Böksholm en herrgård med ett järnbruk. 1901 lades driften om till att producera sulfitmassa. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979.
Pappersbruket i Böksholm. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979 och sprängde huvuddelen av byggnaderna 1982.
Pappersmassefabriken i Veitsiluoto vid F 19, Svenska frivilligkåren i Finland. Oskarpt foto.
Flygfotografi av pappersmassefabriken i Veitsiluoto. Bild från F 19, Svenska frivilligkåren i Finland.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.