Torpshammar
Från 299 kr
Torp 264:1
Stöde 50:1
Tuna 234:1
Torp 110:1
Genom 1800-talet diskuterades till och från lämpligheten av bad i Stångåns lopp genom Linköping. Redan år 1808 förbjöd stadens borgmästare allt bad utom i särskilda inhägnader. Sådana uppfördes lite varstans och ett av de mer påkostade var sannolikt det som initierades av stadsläkare Åhman, där man vid sidan av åns vatten erbjöds bastu och ångbad med flera bekvämligheter. Vid 1880-talet anlades bildens stora kallbadhus för herrar med två bassänger, en för välbeställt folk och en för fattigt. I anslutning uppfördes även det mindre badhuset för damer. De låg tills de revs ungefär vid Drottningsbrons fäste på Tanneforssidan. Här dokumenterade några år in på 1900-talet, sannolikt av fritidsfotografen Lars Fredrik Lovén.
Nykvarns värdshus uppfördes 1843 för att främst möta resande till Linköping via Göta kanal. Anläggningen kom med tiden att få en bredare användning som allmänt nöjesetablisemang för Linköpingsborna. Särskild glans sägs infunnit sig när passagerarfartyg från Stockholm var att vänta. Inte sällan en sorglustig entré genom åns slingrande lopp, där det ringa vattendjupet och dyiga botten satte kaptenerna på prov. Ett "socitetsspektakel" skrev samtiden och stadens tidningsman Palmær fyllde på med följande rader, "Stångån vid sitt utlopp i Roxen, liknar en svensk akademisk oration. Djupet är obetydligt och slingringarna taga ingen ände". Verksamheten vid Nykvarn värdshus upphörde 1906, efter siste arrendator avlidit och kort därpå revs byggnaden.
Porträtt av grosshandlare Oscar Scherini. Född i Vånga socken 1824 som son till kyrkoherden Per Scherini och Anna Lovisa Heller. Oscar valde dock en mer värdslig yrkenbana och i källorna hittar vi honom i förstone som handelsbetjänt, inflyttad till Norrköping 1842. Efter några år i lära grundade han en kolonialvaruaffär i staden. Året var 1849 och med tiden kom firma Scherini & Co även att inbegripa de bägge bröderna Alfred och Josef. I början ägnade man sig åt minuthandel, men kom under 1850-talets lopp att bli grosshandlare. I sitt privata förblev Oscar Scherini ogift. Han avled efter ett långt liv den 4 februari 1905.
På platsen för Krokeks ödekyrka stod i äldsta tid franciskanordens kapell, omnämnt år 1440. Vid reformationen drogs klostret in och kapellet kom vidare att ersättas med den så kallade Gunillakyrkan, tillkommen genom drottning Gunillas försorg. Under 1600- och 1700-talens lopp förföll kyrkan och vid 1740-talet fattades beslut om att uppföra bildens kyrkobyggnad. Den stod klar för bruk år 1747. Men inte heller denna byggnad kom att bestå. Söndagen den 28 april 1889 drabbades kyrkan av en våldsam brand som förstörde byggnaden bortom möjlig återuppbyggnad. I omgångar har ruinen monterats ned och idag består den av meterhöga grundmurar. Bilden har lämnat oss odaterad men kan genom ruinens yttre tecken uppskattas till tiden omkring 1920.
Trädgårdsföreningens restaurang. År 1881 byggdes restaurangen Schweizeriet, samtidigt som utsiktstornet Belvederen. Restaurangen ritades i original av Rudolf Ström, men har sedan start ändrat fasad i omgångar. Tanken var att man skulle ha full värdshusrörelse i byggnaden. Det har både dansats och serverats middagar i byggnaden under årens lopp. Den 14 april år 1977 startade en brand i restaurangen, vilket gjorde att Schweizeriet totalförstördes. Byggnaden som i folkmun kallades Trädgår´n har inte återuppbyggts, kvar på platsen idag finns en fontän. Vykort med motiv från Linköping. Vykort digitaliserade ur Stiftsbibliotekets samlingar på Linköpings stadsbibliotek.
Butikslokal med provdocka Fotografens ant:Thorells Kappaffär på Västra Torggatan. (Int). 1935. År 1905 grundade direktör Alwar Torell manufaktur- och damkonfektionsaffär med lokal i fastigheten Tingvallagatan 9. Tillsammans med sonen, Sven Torell, startade han år 1933 A.-B Torells Kappor för enbart damkonfektion i nya lokaler men i samma fastighet. Rörelsen hade under årens lopp utvidgats betydligt och år 1935 öppnades filial vid V. Torggatan 12 med benämning Kappaffären Modellen. Försäljningen omfattade kappor, dräkter, klänningar och pälsar från landets förnämsta fabriker. Källa: Näringsliv i Värmland, Nyblom-Svanqvist, 1945.
Tuna 249:1-2
Torp 317:1
Borgsjö 14:1-3
Attmar 188:1
Tuna 17:1-4
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.