I.O.G.T:s sommarhem Lindesberg på Norrlandet, Gävle. Invigning den 30 juni 1940. Ägt av G.G.I.K. Godtemplarordens flagga är hissad. En mötesplats för ungdomar under krigsåren då Sverige var stängt. Det var fester, lekar, bad och dans på bryggan. Lindesberg låg vid viken mellan Frivy, Lervik och Kullsand. Revs när hamnen byggdes ut. Den som nu minns med glädje och tacksamhet dessa tider är nu 84-åriga Karin.
Från 299 kr
En varm dag i början av april har skolan planteringsdag. Det började man med 1911 pga den stora avsaknaden av tillräcklig vedbrand i socknen. Man planterade uppe på Lausbackar på de platser det är skog på idag. Tydligen hade man tid för lekar också. Här leker man "Sista paret ut" i en backsluttning på en hittills okänd plats. Man får här en bra bild över vilka kläder som var brukliga. Barnen är ungefär klädda på samma vis som de vuxna. Flickorna har klänningar med förkläden, pojkarna blus med byxor.
Det var vanligt att man muntrade upp sig med allehanda lekar och små tävlingar i samband med otendagen, eftermiddagskaffet vid slåttern. Här drar man hank. Det gick till så att två personer satte sig mitt emot varandra med fötterna mot varandras sulor. Sedan fattade man tag i en käpp och höll den mitt över fötterna. På en given signal drog man i käppen och tog spjärn mot motståndarens fötter. Den som orkade dra så hårt att den andre lyfte rumpan från marken vann. En mycket enkel skämtlek. Karlarna på bilden tycker att det är roligt, medan kvinnorna riktar intresset åt annat håll!
Delägarna i Tranänget arbetade i lag, troligen var och en med sin bit av änget, men ändå samordnat med de övriga till en rejäl fest. Man började slå redan kl 4 på morgonen. Kl 7 kom kvinnorna och började räfsa. Kl 10 var det förmiddagskaffe och mitt på dagen middag. Omkring kl 17 skulle arbetet vara avslutat och då hölls otendag med kaffe och mycket brännvin men utan fylleri. Man tävlade i olika gotländska lekar, hade roligt och det hela avslutades med kimbning av klockaren i kyrktornet. JO Larsson och Johan Ahlström var bröder, så det var naturligt att familjerna samarbetade.
arkitektur, i staden
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.