Porträtt av landshövding Erik Krönmark. Eric Allan Krönmark, född 2 juni 1931 i Södra Vi, Vimmerby kommun, Kalmar län, riksdagsman för moderaterna, statsråd (försvarsminister). Ansedd som en av de mer konservativa politikerna i moderaterna under sin tid i partitoppen (bl.a. 2:e vice partiordf.) på 1970-talet, han reserverade sig till exempel mot att skriva in "liberal" i det moderata idéprogrammet. Krönmark var riksdagsledamot i andra kammaren 1965-1970 för Kalmar läns valkrets. Han var också ledamot i den nya enkammarriksdagen från 1971. Krönmark var landshövding i Kalmar län 1981-1996, och under hans tid införlivades Lantbruksnämnden, Fiskenämnden och Länsbostadsnämnden i Länsstyrelsen. Dessutom rustades järnvägen upp i länet. (Hämtat från Wikipedia)
Från 299 kr
Landshövding Erik Krönmark vid Kalmar slott. Krönmark var ansedd som en av de mer konservativa politikerna i moderaterna under sin tid i partitoppen (bl.a. 2:e vice partiordf.) på 1970-talet, han reserverade sig till exempel mot att skriva in "liberal" i det moderata idéprogrammet. Krönmark var riksdagsledamot i andra kammaren 1965-1970 för Kalmar läns valkrets. Han var ledamot i den nya enkammarriksdagen från 1971 och statsråd 1976-1978 och 1979-1981. Krönmark var landshövding i Kalmar län 1981-1996, och under hans tid införlivades lantbruksnämnden, fiskenämnden och länsbostadsnämnden i länsstyrelsen. Dessutom rustades järnvägen upp i länet. Krönmark har varit civilbefälhavare i civilområdet Civo S. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Ur Emily Jobsons (f. Matton fotoalbum). Ateljéporträtt av ingenjör Hugo Gerlach. En för Varberg betydande man decennierna kring sekelskiftet 1900. Han blev förmögen inom stenhuggeribranschen och startade Skandinaviska Textilfabriks AB i staden. Gerlach var engagerad i politik och föreningar. Han tog bland mycket annat initiativ till Varbergs fasta frivilliga brandkår, byggde stadens vattenledning, uppförde eget elektricitetsverk till sin stora villa och var tidvis ledamot av såväl drätselkammaren som stadsfullmäktige. Intresserad av växter och natur skapade han ett orangeri med tropisk värme i sin egen trädgård men såg också till att både staden och folkparken Påskberget fick planteringar och gröna stråk.
Sällskapet Småfåglarnas Vänner. Nio herrar samlade på trädgårdssoffor runt ett bord framför en öppen spis. På initiativ av Herman Rodhe (rektor för Varbergs elementarskola, ledamot i stadsfullmäktige) bildades föreningen Småfoglarnes Vänner år 1872. Rodhe arbetade för ett grönare Varberg och tillsammans med sina elever började han plantera träd på det då kala Påskberget. Där bland träden uppfördes sedan Tivedstugan med dansbana och samlingslokal. På 1880-talet slogs föreningen ihop med Varbergs Planteringssällskap, som tidigare ordnat med både Societetsparken och Engelska parken. Namnet blev då Sällskapet Småfåglarnas Vänner och de skötte om stadens parker, med anställd personal, fram till att en parkförvaltning bildades 1931.
Tidningsartikel publicerad i Idun den 22/12 1900: "Gotlands nye landshöfding. O C W Cedercrantz, den nyutnämnde landshöfdingen i Gotlands län, är född 1854 på Kulltorp i Kalmar län samt son af löjtnanten Hj G Cedercrantz och hans maka, född Westerdahl. Han blef student i Upsala 1872 och juris kandidat 1880. Efter att Tysklands Englands och Nordamerikas förenta stater hos konungen af Sverige-Norge hemställt om förordnande af "Chief Justice of Samoa" förordnades Cedercrantz därtill af konungen 1880. Sedan den 7 mars har Cedercrantz varit ledamot af de blandade domstolarne i Egypten."
Grosshandlare, tobaksfabrikör och politiker. Född 1818 i Gävle, död 1886. Blev delägare i familjeföretaget P.C. & Rettig C.O som förutom tobaksförädling även var verksamma inom rederi och skeppsbyggande 1840. Han var ensam ägare till företaget 1862-1872. Delägare återigen från 1872 fram till sin död. Riksdagsledamot i första kammaren 1871-79. Blev ledamot av Gävles första stadsfullmäktige 1863. Var 1863-74 ordförande i drätselkammaren och ordförande i stadsfullmäktige 1874-86. Son till bruksägaren och tobaksfabrikören Pehr Christian (P.C.) (1788-1862) och bror till bruksägaren och riksdagsmannen Anton (1814-1896) samt bror till den till Finland utflyttade Pehr Cerlius. Far till John (se bild C 1235) och till kommerserådet och fabriksägaren Fredric Von Rettig (adlad i Finland) (1843-1914).
Gunnar Wennerberg (2/10 1817- 24/8 1901) med hustru grevinna Hedvig "Hedda" Sofia Cronstedt (?- 1900). Wennerberg, Gunnar, ämbetsman, politiker (konservativ), skald och tonsättare, ledamot av Svenska Akademien 1866. Det är som amatörtonsättare, ofta av egna texter, som han blivit mest känd för eftervärlden. Under studieåren i Uppsala på 1840-talet och därefter under den första tiden som lektor i Skara (1849-61) skrev han sina studentikosa duetter Gluntarne för två mansröster ("Magistern" och "Glunten") med pianoackompanjemang, utgivna 1849-51. Sångsamlingen fick ett mycket positivt mottagande i hela landet och även i grannländerna. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=341092
Porträtt av Frans Frieberg något av 1880-talets år. Född 1822 i Appuna i hjärtat av den östgötska jordbruksbygden. I socknens födelsebok står den något oklara anteckningen om honom att han blivit "uteglömd av komministern". Oavsett tolkning kom han emellertid som vuxen att låta sig väl höras, rent av bli rikskänd. Frans var ämnad för en musikalisk bana och genom akademistudier i Stockholm avlade han organistexamen 1840 och musikdirektörexamen 1843. Under åren 18471866 var han yrkesverksam som musiklärare vid läroverket i Norrköping och från sistnämnda år musikdirektör vid Första livgrenadjärregementet i Linköping samt ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien. Innan sin flytt till Linköping hade han även parallellt varit verksam som klädesfabrikör i Norrköping. Sannolikt förklarat av att han 1859 gift sig med Gabriella Charlotta Arnberg, dotter till klädesfabrikören Johan Adolf Arnberg.
Porträtt av kammarjunkare, författare och politikern Leonard Fredrik Rääf. Född 18 september 1786 på gården Tomastorp i Kisa socken som son till häradshövdingen Leonhard Henrik Rääf och Hedvig Charlotta Grönhagen. Gift 1801 med Christina Jacobina (Jacquette) von Heijne, dotter till Georg Leonard von Heijne och Christina Florentina Ulrika von Lingen. I sin ungdom inledde Rääf studier vid Uppsala universitet och fick senare anställning på ett statligt verk i Stockholm. Han tjänstgjorde även i krigsexpeditionen och var där extra ordinarie kanslist 1805-1810. Rääf var även politiker och ledamot av riksdagen vid flera tillfällen under 1800-talets tidigare hälft. Som författare och kulturhistoriker utgav han de så kallade L F Rääfs diplomatarium som var medeltida handskrifter och arbetet Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland. Rääf bosatte sig vid Forsnäs gård i Sunds socken 1843 och blev där begraven efter sin död den 9 juni 1872.
Porträtt av kompositören och violinisten Andreas Randel. Son till torparen Peter Andersson och Elin Andersdotter i Ramdala socken, Blekinge. Efter eget bevåg ändrade han senare efternamnet till Randel efter sin födelsebygd, Ramdala. Var som ung delaktig i Karlskronas musikaliska sällskap innan han 1819 bedrev studier i Finspång och Linköping på bekostnad av friherren Gerard de Geer. Hans talanger förde honom vidare till Paris där han studerade violinspel vid kungliga musikskolan och lovprisades av sina berömda lärare Pierre Baillot och Luigi Cherubini. 1828 återvände han till Stockholm och fick arbete som violinist på Kungliga teatern. 1838 blev han andre konsertmästare vid hovkapellet och 1861 förste kapellmästare. Sedan 1844 hade han varit violinlärare och från 1859 professor vid Kungliga Musikaliska Akademien, där han blivit ledamot 1837. Under åren 1838-1856 var han verksam som musikdirektör vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Endast ett par månader efter sin pension avled professor Andreas Randel den 27 oktober 1864.
Porträtt av musikdirektör Jonas Fredrik Törnvall. Född till enkla förhållanden i Törnsfalls församling 1819 gavs han ändå möjlighet att redan från barnaåren traktera fiol. Socknen klockare ska ha varit hans första lärare. Efter en tid i lära hos organisten Johan Tribler i Hjorted antogs han som elev hos domkyrkoorganisten Eric Dahlman i Linköping. Blott 18 år gammal erhöll han tjänsten som organist och klockare i Västra Eneby församling. Där kom han att vara tjänst i över 20 år och i periodens början hade han avlagt musikdirektörexamen. År 1859 blev tjänsten som domkyrkoorganist i Linköping ledig och den tillföll Törnvall. Befattningen innebar även tjänstgöring som musiklärare vid stadens gymnasium, likväl som andra musikaliska engagemang i Linköpings musikliv. År 1876 invaldes han som ledamot i Kungliga Musikaliska akademien. Från 1840 var han gift med Elisabeth Knutsson.
Edvard Wavrinsky har gått till historien som en betydelsefull kraft inom freds- och nykterhetsrörelsen. Som övertygad pacifist grundade han Göteborgs fredsförening 1884 och var vidare ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen, likväl ledamot i Interparlamentariska unionen och medlem av kommissionen för Internationella fredsbyrån i Bern. Inom nykterhetsrörelsen är han till dags dato en självklar gestalt, betonat av sin roll som Sveriges första förbundschef för det enade IOGT. Under 30 år var Wavrinsky dessutom riksdagsledamot, i förstone som liberal, sedermera representant för Socialdemokraterna. Även löjtnant vid armén, direktör i försäkringsbolaget Tre kronor, nivellör vid Statens järnvägsbyggen och ordförande i Skådebanan för att nämna några av hans förehavanden. För att yttermera belysa hans bredd och energi adderas hans initiativ till Göteborgs likbränningsförening. Allmänt var han född och uppvuxen i Linköping men kom att ha Göteborg och Stockholm som sina svenska vistelseorter. Gift en första gång 1873 med Amelia Bark. Äktenskapet upplöstes 1886. Han ingick ett andra gifte året därpå i Trollhättan med Selma Maria Traneus.
Emil Matton född. 1866 död 1957. Tog över ledningen för L.A Mattons läderfabrik efter fadern L.A Mattons död 1897. Blev ägare tillsammans med brodern Waldemar från år 1900. Sedan ensam ägare och VD från 1908-51 då företaget övertogs av sonen Lars. Matton var ledamot av stadsfullmäktige från 1907-1930 samt fransk konsularagent 1909-17. Han hade även styrelseuppdrag för Handelskammaren i Gävle, Svenska industriförbundet mfl. Matton hade ett stort idrottintresse och var 1895-1909 vice ordförande i Gefle IF. Tävlade på skidor i ungdomen och introducerade tennis som sport i Gävle efter ett besök i England 1892. Son till L.A Matton (se bild B 253) Far till Lars Matton (f.1898 d. 2001) och konstären Willhelm Matton (f.1901). Bror till konstnärinnan Ida Matton (f.1863. d. 1940)
Bankkamrer Carl Melin. Född i Fägre 23/5 1883. Kom till Älgarås som affärsbiträde år 1900. (1905-1917 affärsinnehavare). Det senare årtalet blev han kamrer vid Vadsbo Kredit AB. Från 1919 till sin död 8/12 1937, kamrer vid avdelningskontoret av Skaraborgsbanken i Älgarås. Var bl.a. ordförande i kommunalfullmäktige och -stämma, ledamot av kyrkoråd och styrelseledamot i Älgarås diakonikrets, vars initiativtagare han var. Ur Ernst Karlssons "In memoriam" över Melin: "Många äro de sammanträden, där Melins kloka och framsynta råd satt sin prägel på besluten. Särskilt skall i tacksamhet erinras om hans intresse för de kyrkliga angelägenheterna och det frivilliga kyrkliga arbetet. ---- Både genom sin ställning och sina personliga egenskaper kom Melin att hjälpa och glädja många. Vänskapskretsen blev därför stor. Det gästfria hemmet var alltid öppet för dem alla, och gärna sökte de sig dit".
Porträtt av redaktören, författaren och riksdagspolitikern Carl Fredrik Ridderstad. Född 1807 vid Riddersholms herrgård på Rådsmansö i Norrtälje kommun och son till Carl Fredrik Ridderstad och Märta Charlotta Hedvig Wallenstråle. Främst ihågkommen som medutgivare av Östgöta Correspondenten i Linköping jämte tidningens grundare Henrik Bernhard Palmær. Han övertog positionen som ensam redaktör för tidningen 1842 och var fortsatt verksam till 1886. Ridderstad var även ledamot av riksdagens andra kammare under en tid. Som romanförfattare vann Ridderstad mycket popularitet med kända verk såsom Svarta handen (1847) med Axel von Fersen som hjälte och Drabanten (1850) samt Fursten (1852) som båda handlar om Gustav III:s död. Gift första gången med Sara Maria Hagtorn 1836. Efter hennes död 1844 gifte Ridderstad om sig med Emilia Amalia Widoff med vilken han fick sonen Anton Ridderstad (1848-1933), grundaren av Östergötlands museum. Carl Fredrik Ridderstad dog i augusti månad 1886.
Ur Emily Jobsons (f. Matton) fotoalbum. Ateljéporträtt av vice konsul Harry Bagge, som egentligen hette Karl Gustaf Henrik. Hans far Peter Samuel Bagge (1806-1855) var en förmögen man och ägde flera tomter i nuvarande kv Lagmannen, där han anlagt vad som då ansågs vara Varbergs vackraste trädgård. Han var vice konsul för flera länder och Harry blev dansk vice konsul, bankdirektör för Varbergs Sparbank och han var tidvis ledamot/ordförande av stadsfullmäktige. Harry Bagge var också mycket intresserad av jordbruk och gjorde studieresor till bl a Skottland, varifrån Jobson hade sina rötter. Bagge bedrev lantbruk på sin egendom Eckregården. Han gifte sig 1866 med Hilma Sellgren (f. 1843) , vars far också var rådman, och de fick 9 barn varav ena dottern blev Hugo Gerlachs andra fru.
Flygbild över området kring Femsjö kyrka, vilken ses centralt i bild till vänster. Till höger om den ligger folkskolan och småskolan (den mindre byggnaden). Upptill ses sjön Södra Färgen. Vägen från skolorna går rakt ned till prästgården, där den store vetenskapsmannen inom mykologi, Elias Fries, växte upp. Idag inryms ett museum till hans ära i den lilla byggnaden som skymtar precis ovanför prästgårdstaket. Nederst i bild ligger Dullagård. Elias M. Fries levde 1794-1878 och räknas näst efter Linné som den främste inom botaniken i vårt land. Hans fokus var svampar och "Systema Mycologicum- svampsystemet" av Fries blev normgivande gällande svamparnas namngivning. Elisas Fries var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854. Han arbetade för att få folk att börja äta svamp och skrev 1836 den första svenska boken om matsvampar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.