fotografi
Från 299 kr
- Fotografi -
Närkeshusaren nr. 27 Johan Erik Upling i tjänst åren 1873-1906 för "Rusthållet nr. 27 Ekeby vid Westra Nerikes sqvadron af Kongl lif regementets husar corps". Rusthållare Pehr Erick Ersson, Anders Jansson och Olof Olsson (vid kontraktskrivandet i Mosås kyrkby 28 februari 1873).
Vykort, "Vestra Vallgatan. Varberg.". Bilden är tagen mot norr. Huset närmast kameran till höger ligger i kvarteret Läkaren och tillhörde vid den här tiden doktor Almer. Till höger efter byggnaden går Torggatan in och på vänstra sidan ligger entrén till nöjesetablissemanget Pehrsonska Trädgården och Engelska parken. Fototid: 1910-tal.
"Vestra Vallgatan" i Varberg under tidigt 1880-tal. Västra Vallgatan sedd från Prästgatan mot norr med tegelhusen i kv Gästgivaren till höger och troligen gamla pastorsexpeditionen till höger i kv Prästgården. Därefter korsar Bäckgatan och så ligger kva Läkaren till höger och kv Trädgården till vänster med restaurang och andra nöjesinrättningar.
"Käringön. Denna bild är tagen från Käringöns vestra sida. Längst ut ser man Måseskärs fyr. Till höger ett pyramidformat sjömärke. Denna bild är tagen i lungt väder, något annat kan man föreställa sig när stormarna rasar och vågorna bryta över dessa klippor."
Hosgående fotografikort, taget år 1871, föreställer Åbon Måns Trulssons i Vinslöf (Vinslöfs socken, Vestra Göinge härad, Kristianstads län) dotter (då 17 år gammal), hustru (43 år), svärmor (63 år), svärmorsmor (93 år). Alla 4 voro, då kortet togs, i åtnjutande af god helsa, samt bodde hos Måns Trulsson. Troligen lefva de ännu. Den dräkt, hvaruti de 3 ne äldsta äro klädda, lär vara för orten egendomlig. (Texten hämtad från medföljande notering). Inv.nr. 18532.
SJB lok 6 "Jemtland" För Statens Järnvägsbyggnader (SJB) inköptes 1858-79 sex fyrkopplade sadeltanklok från Beyer, Peacock. Samma loktyp har levererades till åtskilliga järnvägar världen runt som byggnadslok och växellok. De två första loken tilldelades Westra Stambanans lokserie med nummer 21 och 22, men från 1866 överfördes loken till en intern nummerserie inom SJB. De fyra övriga loken erhöll nummer 3-6 inom SJB:s numrering. År 1896 beslöts att överföra de sex loken till SJ och de erhöll nummer 505-510 med littera Ä. År 1898 förandrades litterabeteckningen till Qä. Slopning av loken skedde 1897-1906 och SJ 22/SJB 2/SJ Ä-Qä 506 överlämnades till Järnvägsmuseum Källa Svenska Lok.se
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra Tändsticks-fabrik, impregnerade säkerhets-tändstickor" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets/tändstickor" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.