Taktäckning med halm, gården Gärdet Vasareds by, Tvärreds sn. 1950-talet. Fr.v. Gun Hedberg, Vasared, Marianne och Britten fr. Göteborg, Einar och Alice Johansson Vasared, Isak Karlssin Rude och Mai Azelius Göteborg. Foto: Einar Johansson. Se Tvärred förr och nu 1988 sid 359.
Från 299 kr
fotografi
Den nya ladugården är här 1-4 år gammal. Det var en stor förändring ladugårdarna genomgick på några årtionden. De flesta var av trä till framemot 1860-70, långa smala med höga branta tak täckta med ag eller halm. Det fanns inga fönster förrän efter 1870-80 och i regel inte mycket vägg ovanför fähusen till foderloft. Efter omkring 1880 kom spåntaken, vilka gjordes flackare än stråtaken. Och från förra sekelskiftet byggdes breda ladugårdar med foderloft i trä och mängder av fönster. Gott om djur har man i denna ladugård, gödselhögarna är stora. Det ser ut som om man kör in hö eller halm från en stack och in i ladan. I förgrunden står en s k räcktun, en gles tun som man hade där betestrycket var lågt, den kunde tom vara av rätt tillfällig karaktär.
På ladans framsida står det gamla tröskuset kvar. Det är höjt sedan uppförandet med ett högt foderloft i trä. Lustigt nog har det tre taktäckningsmaterial: halm, falar och spån. Tröskvandringen är ännu kvar, en dragbom skymtar i öppningen. Det tillbyggda huset på gaveln kan ha innehållit lammhus och vagnbod. På loftet var det magasin, det visar de öppna vädringsluckorna, säden låg där inne på golvet och luftades ur denna soliga septemberdag.
Här ser man hur Per Olssons planerat att fortsätta ladugårdsbygget med en breddning och höjning av ladugården. Den provisoriska tätningen med halm är verkligen originell. Den gamla ladugården har agtak, den nya halmtak. Den gamla ladugården är byggd med sten upp i nock, det har bara de äldsta. Båda ladugårdsdelarna innehåller varsitt fähus och det ser ut som att båda har hoimdluckor här på baksidan. Bakom slantunen i förgrunden hänger fisknät på tork.
Masse har stått nere i betåkern och tagit denna bild av partens uthus. Från vänster ser vi magasinet med fähus, sedan tröskhuset som är tillbyggt mot ladan och där står dasset. Sedan ser vi ladan med halmtak med de obligatoriska dekorativt utformade vindskivorna. Mot ladans gavel står hopar med trolar och stör till bandtunar. T h ligger en halmstack, skörden var tydligen god förra året och all halm fick inte plats inne.
Oskar Jakobsson har byggt en fin liten ladugård. Den är intressant för han har byggt fähusdelen i bulteknik, vilket är mycket sent i början på 1900-talet. Man ser att virket är klent, men välgjort. Foderloftet är i resvirke och taket är täckt med halm. Ladugården är mörk på bilden, så antingen är den tjärad eller struken med Falu rödfärg. På baksidan har Oskar precis byggt ett skjul.
Halmtaken verkar vara alldeles nylagda på denna bild av ladugårdsbyggnaderna. Längan mot vägen innehåller fähus medd två gödseldörrar och flera fönster. Ladan är mycket stor och bör också ha använts till hö och inte bara halm. Man ser vilken omsorg man lagt ner på att få vackra byggnader man jämn fönstersättning. I ladans gavelspets sitter ett stort rikt spröjsat fönster i tidens smak, vilket gav ljus in till foderloftet. Till höger skymtar magasin, brygghus och manbyggnad.
Dottern på parten Vendla Larsson står vid tröskhuset framför ladugården. Vi ser ladugårdens två fähusdelar med hoimdar, hörum. Det högra fähuset innehåller sannolikt både stall och kohus iom att dörren är bredare. Invid dörrarna sitter rombformade fönster, helt unika! I tröskhuset verkar vandringen vara urriven och nu tycks man ha hö eller halm här. Stegar finns här liksom invid de flesta uthus. De är smalare upptill än nedtill, något som var brukligt, särskilt på långa stegar.
Här ser man att gårdstomten ligger lågt, höstregnen har mättat marken så vattnet flyter ovanpå. Den gamla gårdsplatsen öster om vägen låg lite högre. Man ser att ladugården troligen hade två fähusdelar med en genomkörning emellan. Längst bort var det lada. Taket är täckt med halm och har vindskivor med vingliknande avslutningar. Boden är nog en vedbod, mot vars bakvägg det står en väldigt hop med stör till bandtunar.
Texten på bilden: "Thornbjörnstorp: Kyrkan öfvergafs 1853 o sjelfförföll intill 1866, då allt hennes innanrede försåldes på auktion! Thornbjörnstorps Öde-kyrka, 35 aln lång (hel), 11:12 bred (uti öa gafvelväggen) utvändigt, samt omkring 9 aln hög till bandet. Våkkenhuset, som begagnas till källare, är täckt med halm o pålagda stenar Kyrkogårdsmur finnes ännu, vackra löfträd o nya grafvar med minnesstenar; samt 2 Klockor i stapeln.
Timmer och stenar som framkommit i schakt G på sydsluttningen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1942. Utgrävningarna vid Rumlaborg bedrevs i Huskvarna hembygdsförenings regi nästan varje år mellan 1931 och 1942. Tidigare år hade strukturer som framkommit täckts med halm innan schakten fylldes igen men 1942 rådde foderbrist på grund av kriget. Därför täcktes anläggningarna med ett lager av grenar och smala stammar av gråal.
Det har gått 5 år sedan de förra bilderna togs, se Bild 625 och 626, och den gamla bulbyggnaden är riven. I stället har man byggt en ny fähusdel lik den övriga ladugården. Taket är täckt med halm, s k bindtak, det gängse taktäckningsmaterialet i början av 1900-talet, agen tog definitivt slut vid Lausmyrs uppodling omkring år 1900. Tröskhuset ser ruckligt ut, dess tid var förbi. Dasset är påfallande likt det på Botels Hanssons part. Ladugården står ännu kvar och till det yttre oförändrad så när som på taket, vilket är täckt med pannplåt.
Vi ser Dahlbys lilla ladugård, byggd i resvirke med halmtak. Den är nog inte mer än max 15 år gammal. Till vänster var det fähus och till höger lada, egentligen diverseutrymme. Höhäcken tyder på att man höll häst. Skjulet till höger var en udda byggnad med ett platt tak täckt med halm, det kunde knappast ha varit särskilt tätt. åtminstone gaveln mot vedtravarna ser ut att ha varit en bulvägg, kanske också baksidan, medan framsidan var öppen. Den fungerade nog som vedbod eller allmänt förråd. Ordentligt med ved har man samlat på sig, delvis ovanligt fint staplad. I dörren står sannolikt Hans Dahlby 51 år.
Här är en byggnad som aldrig blivit färdigbyggd! Man ser att det är ganska väl staplat av rätt liten och tunn sten som mestadels ser ut att vara rund i kanterna. Det betyder att boden är byggd av sten man plockat på åkrarna. Puts fick man väl aldrig råd till. Säkerligen hade man planerat att göra tak och gavelspetsar, men det blev av okänd anledning aldrig av. Man har bara slängt lite sänger över murarna och kastat upp lite halm, det kan inte ha varit särskilt tätt. Dörrar och fönster verkar man heller aldrig ha fått i. T v skymtar man Fie Oskar J.O. Larssons part.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.