Årdala 123:1
Från 299 kr
Årdala 124:1
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande äldre svenska eldrör förvarade på fästningar samt eldrör erövrade åren 1598-1679, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser ritningar över romersk kejserliga troféer som är tagna av kung Gustaf Adolf och uti drottning Kristina minoritet- och regementstid under generalerna Banér och Torstenssons anförande ifrån år 1627 till år 1648. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Portalen till von der Lindeska huset, Västerlånggatan 68.
Gustav II Adolf - 1611–1632
En "sällskapsafton" med Föreningen Kvinnans Politiska Rösträtt (FKPR), i Hotell Brahes stora sal, Gränna. 16 kvinnor klädda som historiska personer. Stående fr vänster: friherrinnan Marna von Rosen - Drottning Margareta, fröken Ebba Carlsson - Kristina Gyllenstierna, fru Ebba Ström - Sigrid Storråda, fru Berta Bergin - Heliga Birgitta, fröken Agnes von Rosen - Margareta Ascheberg-Barnekow, fru Maria Jansson - nutidskvinna, fröken Sigrid Jansson - Sidonia Grip-Lewenhaupt, fru Rydberg - nutidskvinna. Mellanraden: fru Olga Weman - Hedvig Charlotta Nordenflykt, fru Gerda Carlsson - Anne-Marie Cruus-Lewenhaupt, fröken Elsa Cederberg - Fredrika Bremer, fru Nina Brenner - Anna-Maria Lenngren, fröken Berta Weman - Barbro Stigsdotter. Sittande längst fram: fru Anna Malmborg - Blända, fröken Carin Berggren - Agenta Horn-Cruus samt fröken Anna Wetterhall - Malla Montgomery-Silfverstolpe.
Gudhems kungsgård. Ett brev, utfärdat av påven Alexander III på 1170-talet, utgör bekräftelse på Knut Erikssons jämte fleras gåva av Gudhems gård till klostret därstädes. Efter indragningen genom Västerås recess 1527 förvaltades godset som kronogods. År 1540 erhöll Per Brahe förläningsbrev på Gudhem med underliggande härader. Av drottning Kristina erhölls Gudhem år 1650 av översten vid Västgötska kavalleriregemente Lars Jespersson Cruus. Då han följande år upphöjdes i friherrligt stånd, skrev han sig Cruus af Gudhem. Vid Karl X I : s reduktion blev godset åter indraget till kronan och blev sedermera anslaget till majorsboställe och var så till 1877, varefter godset var utarrenderat. År 1914 förvandlades Gudhems kungsgård till remontdepå. Denna lades ned 1957 och godset blev åter utarrenderat.
Daguerreotyp. Konstmästaregården, numera kamrersbostad. En frontespis är nu upptagen på den mot kameran vända fasaden. I övrigt är huset till det yttre oförändrat. Uthusbodarna till vänster finns kvar. I riktning över desamma skymtar i bakgrunden Christine kyrka i Sala. Byggnaden med det halvcirkelformade fönstret i riktning mot kyrkan finns kvar och kallas Vagnboden, men har varit en överbyggnad över en lagerbock till konstgången från Nya Hjulhuset till Gustav III:s schakt. Nya Hjulhuset, som finns kvar, är den byggnad i bakgrunden på bildens mitt, från vilken - antagligen genom något fel på plåten - en rök synes stiga upp. Bakom Vagnboden skymtar en lång byggnad, som kallades Stocklidret. Den har sedan bilden togs flyttats till annan plats och rymmer en cirkelsåg för gruvvirke. Till höger om konstmästaregården syns dåvarande laven över Drottning Kristinas schakt. Den nuvarande laven, som har ett helt annat utseende, uppfördes år 1858, varför det är fullt klarlagt, att bilden är tagen före denna tidpunkt. Bilden tagen från vänster.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.