Grav utförd i grå kalksten på Gamla kyrkogården. Höjd: 108 cm, bredd 62, 55, 24 cm, tjocklek: 9 cm. Runt stenen löper ett 4 cm brett, räfflat band. Text: "Härunder förvaras stoftet af konungens trotienare premier lieutenanten vid kongl mai:ts flotta och chefen vid 2 Ölands compagnie Niclas Fehr född i Carlskrona den. iunii 1773 död uti Calmar 8 mars 1830 Dav: Ps: 90. v.12."
Från 299 kr
Detta andra vapen ett på varje sida om altaret. "Denne välborne herren Gustaf Ribbing Zachrisson, herre till Valstad Österby och Em är född i Småland på Ringnäs anno 1671 d 21 maj kl 8 om morgonen och här begraven 1691." (under teckningen). Begravningsvapen över Gustaf Ribbing (1671-1691). Hade sin plats vid sidan om altaret i gamla kyrkan. Teckning av N I Löfgren 1820. I Löfgrens "Calmar stift" I. ATA.
Galeasen "Fortuna" av Kalmar. Gåva av konsul Karl Ek. A 4.069 Galeas, byggd på Kalma.r varv 1770. 36 svåra läster. Tillhör 1782 ett rederi i Kalmar, bestående av herr Magnus Åbrandt, Swen Réen och Joh. G. Holtz. Fördes vid denna tid av Ol. Hafström. Varvsritning, teckn. kolor. Text: Nr 4. Galeasen Fortuna. Dräktig trettiosex swåra läster.Byggd på Calmar Skepps Warf 1770. Ifrån Orig. Ritn. cap. och Illum. af P.Ekbom. Kalmar museum. Inv. 14339.
Sommargrav. Sommargravarna låg ofta på holmar , uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
Sommargrav med gravkors på Jabmeksuolo vid Vuosko. Sommargravarna låg ofta på holmar, uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
Sommargrav med gravkors på Jabmeksuolo vid Vuosko. Sommargravarna låg ofta på holmar , uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
Arjeplog 521:1
Arjeplog 261:1
Arjeplog 4260
Arjeplog 536:1
Arjeplog 525:1
Arjeplog 527:1
" Teckning av N J Löfgren 1820. I Löfgrens "Calmar stift" I. ATA. Ålems gamla kyrka, östra delen samt koret. Teckning av N J Löfgren 1820. Efter Löfgrenska samlingen i ATA; Kungliga Vitterhets- Historie- och Antikvitetsakademien. Här synes den breda triumfbågen mellan långhuset och koret, vidare skeppets pelare och valv. Alldeles till höger om bågen synes det målade fältet med Johan Skyttes och hans makas vapen samt inskription, angående donationen av kyrkans målningar. På motsvarande plats vänster om bågen hänger den ännu bevarade oljemålningen med Lazari uppväckande. Vid båda sidorna om altaret nummertavlor samt två adliga banér, det Ribbingska och det Mörnerska." Ålems kyrka.
En kvinna och en pojke vid sommargrav med gravkors på Jabmeksuolo vid Vuosko. Sommargravarna låg ofta på holmar , uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
Jokkmokk 151:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.