Växjösjön och Trummen sett från läroverkets tak. Växjö, 1966.
Från 299 kr
KALMAR. Centrallasarettet. B.B! Förlåt en yngling som felat! Fäll ej någon hård dom öfver mig, ty jag erkänner min svaghet, dock har jag ingenting att förebära som ursäkt. Vi hade i Söndags en liten avskedsfäst för H-vi Sjögren, som nu skall resa af denna staden. Annars ingenting nytt under solen. Tage.
Centrallasarettet i Mölndal. Här på Centrallasarettet får de sjuka vård och hjälp. Många är kanske så sjuka, att doktorn måste operera det onda. Då måste de stanna en längre tid på lasarettet. Den vänliga sjuksköterskorna tar hand om sina patienter på bästa sätt. De sjuka får mottaga besök av sina anhöriga, men dessa besök måste dock ske på bestämda tider. På ett så stort lasarett som detta finns många avdelningar för olika sjukdomar samt många läkare och sjuksköterskor. Där finns särskilda avdelningar för operationer, (kirurgisk avdelning) och för medicinsk vård. Där finns barnavdelning, samt avdelning för öron-, näs- och halssjukdomar. Där finns också särskild avdelning för röntgen och B.B. Mölndals första sjukstuga byggdes redan år 1870 (för över 100 år sedan) vid Forsåkersgatan, (nuvarande Polishuset), och denna sjukstuga fick tjänstgöra som lasarett ända till år 1924, då det nya lasarettet stod färdigbyggt.
Växjösjön och Öster sett från läroverkets tak. Växjö, 1966.
Teleborg, Växjö, 1974.
Växjö, 1963.
Mölndals konstisbana år 1973. Den invigdes hösten 1959 och låg invid Mölndalsån mitt emot Centrallasarettet. Den var mycket uppskattad av ungdomen i bygden för här kunde skolungdomen träna på skridskor och spela ishockeymatcher. Under högsäsong var isbanan fulltecknad på kvällarna vid idrottsföreningarnas tävlingsmatcher. Dessutom uppläts isbanan till allmänheten för motions- och nöjesåkning. Isbanan var uppbyggd på en jämn bädd av sand och grus, på vilken ett invecklat rörsystem låg. Rören vilade på ett underlag av "syllar" eller ribbor över hela planbädden. Mellan rören var ett avstånd på cirka 10 cm. Över detta var det påfyllt med grus mellan rören, så att dessa nästan täcktes. För att frysa själva istäcket däröver fordrades att underlaget först frusits ned och fått "tjäle". En kylvätska, bestående av ammoniak, pumpades in i rörsystemet. Kylvätskan höll vid utpumpningen en temperatur av cirka -20 grader. När kylvätskan återkom från systemet hade den en temperatur av cirka -5 grader. Vatten spolades då över bädden och frysningen av istäcket började. Istäcket var ca 5 cm tjockt. Kylvätskan cirkulerade sedan oavbrutet i rörledningarna för att hålla istäcket lagom fruset. För att undvika sprickbildningar i isen måste kylvätskans temperatur noggrant varieras, allt eftersom den omgivande luftens temperatur steg eller föll. 1978 flyttades Mölndals gamla isbana till Kållereds sportanläggning där den återigen började att användas omkring 1978-1979.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.