Beskrivning till planskissen: a) trappsteg, b) mjölbinge i två fack, c) bänk, d) lufttrumma, g) före detta spannmålsbingar, i) glugg, k) stödkäpp respektive hål för dito, till källarinredningen, l) stort laggkärl, m) låg fylld grav med murad kant, n) katthål. Knuttimrad källarbod. Grundens 3, 94 à 3, 97. Bottenvåningens längd ca 3, 80 meter. Övervåning. B 25 cm större. Härtill planer, foton av två motiv och beskrivning.
Från 299 kr
Trysunda fiskeläge. Fjärrfiskeläge från 1600-talet med kapell från 1654 och kyrkogård. Karaktäristisk bebyggelsestruktur med strandnära bygata som särskiljer en tätt samlad rad med kokhus och sjöbodar från gistvallar och ekonomibyggnader för djuren. Skolan uppe strax till höger om flaggstången Byggnader: Boningshuset ombyggt två gånger, inrymmer kök och kammare i bottenvåning och samma i övervåning. Till höger Hugo Lundgrens sjöbod. Inrymmer bod, bodsvale, båthus och skull med rum.
Tapetsering i rummet åt trädgården i stora byggnadens övervåning. Denna våning uppges vara byggd år 1802. Papperstapet struken med limfärg i klargult. Taklist av trä, klädd med tre smalt tryckta tapetbårder, den mittersta i grått och gulbrunt, de båda andra enbart grå. Nedanför på väggen är klistrad en bred utskuren draperibård i mörkblått, rödgult och vitt hängd i påklistrade rosetter - skuggor och dylikt målat. Dörröverstycket med vit botten och figurer i guldgulbrunt. Slät vit bröstpanel i fönsterhöjd, av papper och en bröstlist. Dokumentation Manne Hofrén.
En stenkällare påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Källaren var en fristående byggnad med måtten 3,8 x 5,2 meter och hade sin ingång ifrån det som var innergård. Den hade även en övervåning, en källarstuga. Denna stenkällare hade grundlagts noggrant med rustbädd av stockar som lagts ut i stenväggarnas längdsriktning. Väggarna var 7080 centimeter tjocka och välmurade. Sidan ut mot gården har varit kalkputsad och lyst vit. Golvet var noga isolerat i flera skikt med utnyttjande av såväl krossade gjutformsfragment som lager av tät lera. Det som förvarades i källaren skulle inte skadas av inträngande markfukt. Källaren har varit i bruk under 1700-talet.
En stenkällare påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Källaren var en fristående byggnad med måtten 3,8 x 5,2 meter och hade sin ingång ifrån det som var innergård. Den hade även en övervåning, en källarstuga. Denna stenkällare hade grundlagts noggrant med rustbädd av stockar som lagts ut i stenväggarnas längdsriktning. Väggarna var 70–80 centimeter tjocka och välmurade. Sidan ut mot gården har varit kalkputsad och lyst vit. Golvet var noga isolerat i flera skikt med utnyttjande av såväl krossade gjutformsfragment som lager av tät lera. Det som förvarades i källaren skulle inte skadas av inträngande markfukt. Källaren har varit i bruk under 1700-talet.
Uthus - Kvarter A och B mot sydväst. "Stretereds ladugård återuppförd efter branden 1944. Till höger syns en del avâ€gödselstanâ€. Observera plåtröret, som går ut från överplanet. Detta är ett transportrör för halm och hö som med en stor fläkt blåstes över till ladugårds-rännet. Det var den stora hömängden, som på några minuter ödelade ladugården med många djur innebrända. Jag såg hela brandförloppet från Lillastretered. Tidigare på vårvintern brann Stora skolans övervåning med svåra vattenskador som följd. Också Alberts villa öster om Tulebosjön gick upp i rök. Dessa bränder såg jag också". Uppgiftslämnare Sune Ivarson.
Nisbethska gården. Den från början en våning höga byggnaden uppfördes sannolikt några år in på 1700-talet av lanträntmästare Thomas Hithon. Byggnaden fick en övervåning och förskönades i slutet av 1700-talet. Namnet på byggnaden kommer från överste J G Nisbeth som ägde gården på 1800-talet. Kortet avbildar en vy över korsningen Nygatan- Läroverksgatan. På fasaden mot Läroverksgatan ser man reklam för halstabletter samt Holgers bosättning, en affär med glas och porslin vilken enligt skylten finns belägen på Läroverksgatan 2. På Nygatan ses en G. Gustafssons urmakeri och en manufakturaffär.
Återinvigning av Egby kyrka efter restaureringen. Kyrkan anses från början varit en liten absidkyrka från 1100-talet. Under 1200-talet förhöjdes murarna i långhuset och valv slogs som bars upp av en kraftig mittpelare. Kyrkan erhöll en övervåning med små skottgluggar och fick karaktär av försvarskyrka. Kyrkan försågs under 1300-talet med sakristia på norrsidan i anslutning till koret och ett vapenhus på sydsidan. Torn saknades. Istället hade en mindre klockstapel byggts på mitten av långhusets tak. 1817 genomgick kyrkan en större ombyggnad. Ett kyrktorn uppfördes med lanternin för kyrkklockorna. 1200-talets kyrkorum förändrades radikalt genom att valven raserades, triumfbågen utplånades. Huvudingången förlades till det nybyggda tornet. Kyrkorummet försågs med ett trätunnvalv. Endast den lilla absidens valv bevarades. (Hämtat från Wikipedia)
Egby kyrka. Det är troligt att den allra första kyrkan i Egby var en liten enkel byggnad i form av stavkyrka. Under mitten av 1100-talet uppfördes den nuvarande kyrkan i kalksten bestående av långhus, kor och absid. Koret skildes från långhuset med en smal triumfbåge.I absiden var det ännu bevarade altaret placerat. Med anledning av det oroliga politiska läget i Östersjöområdet förhöjdes under 1200-talet långhusets murar varvid kyrkan erhöll en övervåning med små skottgluggar och fick karaktär av sockenfästning eller försvarskyrka. Övervåningen bars upp av valv vilande på en kraftig mittpelare. Koret erhöll ett lågt kryssvalv. Kyrkan försågs under 1300-talet med en sakristia på norrsidan i anslutning till koret och ett vapenhus på sydsidan. Torn saknades. Istället hade en mindre klockstapel byggts på mitten av långhusets tak. Under 1700-talet genomgick kyrkan som tydligen under 1600-talet fått förfalla ett flertal underhållsarbeten och reparationer. Exempelvis reparerades yttermurarna ,yttertakets spånbeklädnad ersattes med tegel , fönster förstorades och nya bröts upp. Exteriören rappades och vitkalkades. En riktigt stor ombyggnad ägde rum 1818-1835 varvid ett torn uppfördes i väster med lanternin för kyrkklockan . Interiört förändrades 1200-talets kyrkorum radikalt genom att valven raserades. Koret förenades med långhuset varvid triumfbågen utplånades .Huvudingången förlades till det nybyggda tornet .Kyrkorummet försågs med ett trätunnvalv. Endast den lilla absidens valv bevarades. 1959 ägde en omfattande yttre och inre restaurering rum då långhusets sydportal igenmurades och ersattes av ett fönster. Absiden frilades genom att altaruppsatsen flyttades till södra väggen. Bänkinredningen byttes ut mot en helt ny. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Egby kyrka. Det är troligt att den allra första kyrkan i Egby var en liten enkel byggnad i form av stavkyrka .Under mitten av 1100-talet uppfördes den nuvarande kyrkan i kalksten bestående av långhus, kor och absid. Koret skildes från långhuset med en smal triumfbåge.I absiden var det ännu bevarade altaret placerat. Med anledning av det oroliga politiska läget i Östersjöområdet förhöjdes under 1200-talet långhusets murar varvid kyrkan erhöll en övervåning med små skottgluggar och fick karaktär av sockenfästning eller försvarskyrka. Övervåningen bars upp av valv vilande på en kraftig mittpelare. Koret erhöll ett lågt kryssvalv. Kyrkan försågs under 1300-talet med en sakristia på norrsidan i anslutning till koret och ett vapenhus på sydsidan. Torn saknades. Istället hade en mindre klockstapel byggts på mitten av långhusets tak. Under 1700-talet genomgick kyrkan som tydligen under 1600-talet fått förfalla ett flertal underhållsarbeten och reparationer. Exempelvis reparerades yttermurarna ,yttertakets spånbeklädnad ersattes med tegel , fönster förstorades och nya bröts upp. Exteriören rappades och vitkalkades. En riktigt stor ombyggnad ägde rum 1818-1835 varvid ett torn uppfördes i väster med lanternin för kyrkklockan . Interiört förändrades 1200-talets kyrkorum radikalt genom att valven raserades. Koret förenades med långhuset varvid triumfbågen utplånades .Huvudingången förlades till det nybyggda tornet .Kyrkorummet försågs med ett trätunnvalv. Endast den lilla absidens valv bevarades. 1959 ägde en omfattande yttre och inre restaurering rum då långhusets sydportal igenmurades och ersattes av ett fönster. Absiden frilades genom att altaruppsatsen flyttades till södra väggen. Bänkinredningen byttes ut mot en helt ny. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.