Gårdsinteriör från Ågatan 7 i Linköping. Vy från norr.
Från 299 kr
Sommaridyll i Stjärnorp 1904. Familjen Svensson kopplar av i trädgården till deras sommarbostad Lilla Korsvik i Roxenbaden.
Motiv från Onkel Adamsgården i Linköping. I fonden skymtar gårdens lusthus. Fotoåret 1929 var gården köpt av Linköpings stad i löfte att bevara och visa stadsgården i ursprungligt skick.
Under ett par år runt förra sekelskiftet var förre sjökapten Allan Lindhé och hustrun Hanna Dahlgren hyresgäster i Ramsdal, Sankt Anna.
Under ett par år runt förra sekelskiftet var förre sjökapten Allan Lindhé och hustrun Hanna Dahlgren hyresgäster i Ramsdal, Sankt Anna. Här ses makarna i sällskap med en man som påminner starkt om fotograf Emil Durling själv.
Kronolänsmansbostället Und i Tjällmo. I trädgården ser vi kronolänsman Gustaf Normelli med makan Alma och barnen Karl Gustaf, Elsa Maria och Nils Ture. Just den här dagen hade familjen besök av landskanslist Boström.
En stunds avkoppling. Om än arrangerat har makarna Karl och Märta Roos med sonen Valentin samlats runt salsbordet för fotografering genom yngste sonen Holgers kameralins. Pappa Karl återges lite drömmande, men i glasplåtens tid fanns det sällan utrymme för någon omtagning.
Parti av Djurgårdsgatan i Linköping med fastigheten Djurgårdsgatan 23 centralt i bilden. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Askebygatan i kvarteret Grönsiskan, Norrköping.
Vasavägen i Linköping anlades och började bebyggas från vägens östra änden från slutet av 1800-talet. Bilden visar Vasavägens motsatta del dit byggnationen nådde under 1930- och 40-talen. Längan till höger täcker kvarteret Asterns södra sida och rymmer gatunumren 49-55.
Från en år 1949 genomförd dokumentation av ålderdomlig bebyggelse i Ödeshög med omnejd hämtar vi detta nedslag från Norra Bråten söder om tätorten. Enkelstuga som bär 1800-talets prägel och som utbyggts vid norra gaveln. Paret som följer fotografens göromål tolkas vara makarna Oskar och Anna Maria Gustafsson.
I väntan på att rivas. Hunnebergsgatan 35 som tillsammans med grannfastigheten kom att ge plats för ett nytt flerfamiljshus. Foto 1945.
Utmed Klostergatans södra del bebyggdes området mot Trädgårdsföreningen i rask takt från förra sekelskiftet. Mot gatan med främst flerfamiljshus, mot parken med ett par exklusivare villor i områdets södra del. År 1907 var husraden mot Klostergatan komplett.
Soldattorpet Ekelid från väster med ladugården till vänster i bild och torpstugan delvis dold av trädet till höger. Här genom ett fotografi daterat 1902, då ännu landsvägen mellan Kisa och Åtvidaberg delade torpets bebyggelse. Bostaden disponerades vid tiden av livgrenadjären Anders Gustaf Wik och hans då nyblivna hustru Alma Karolina. Indelningsverket var nu avvecklat men som tidigare inskriven var Wik fortsatt knekt till sitt militära enledigande , för hans del 1908. Makarna bodde dock kvar i Ekelid tills deras respektive bortgång 1959 och 1960. Dessförinnan var Wik med att bildade hembygdsföreningen i Oppeby och tillsammans med hustrun och deras barn skänktes i stort alla familjens inventarier som ett minnesmärke över livet på Ekelid. År 1961 skänkte Riddarhusdirektionen byggnaderna i Ekelid till Oppeby hembygdsförening, som sedan dess fungerar som föreningens hembygdsgård.
Som det första huset utmed Vasavägen stod det så kallade Miljonpalatset klart 1898. Namnet lär härröra ur folkdjupet som förundrat uppskattat åtgången av tegelstenar eller möjligtvis antagit byggkostnaden. Byggnaden uppfördes av den i Linköping så produktive byggmästaren Johan August Johansson ("Veranda-Johansson"), som hade att följa ritningar av den lika företagsamma arkitekten Janne Lundin.
Gårdsinteriör från dåvarande adressen Djurgårdsgatan 13 i Linköping. I stadens utkanter, som detta, dominerade den lågskaliga trähusbebyggelsen som inte sörjdes för när den moderna tiden bröt in. Byggnaderna på bilden fick på 1940-talet lämna plats för busstorget.
Vy mot Nygatan 16 i Linköping. Tiden är omkring förra sekelskiftet och miljön illustrerar tydligt den enklare trähusbebyggelsen som länge dominerade stadsbilden, med långsmala tomtindelningar där gårdshusen närmast bildade egna gator utan namn. Just detta gatuhus revs inte förrän 1971, då för att ge plats för vad som i folkmun kom att kallas Folksamhuset.
Makarna Emerik och Emy Viktoria Wenström i bostaden Boiro i Linköping. Makarna välkomnade ett antal fosterbarn till sitt hem. Enligt påskrift ska flickan på bilden vara deras första, Sigrid, som paret vidare kom att adoptera. Till Linköping hade paret inflyttat från Bromma 1896. Främsta skälet torde varit Emeriks erbjudna tjänst som stadens telegrafkommissarie. Hustrun var under många år ordförande i KFUK. Odaterad bild från tiden omedelbart in på förra seklet.
Parti av sjön Roxens norra strand med fastigheten Sandviks huvudbyggnad i grönska. Sjöns långgrunda vatten krävde en utsträckt brygga och den behövdes för den ökade trafik till och från platsen som inletts i slutet av 1800-talet. Området blev alltmer populärt för främst välbeställda Linköpingsbor, som här lät uppföra sommarbostäder för sina familjer. Bild från 1900-talets första år. Enligt notering före 1909.
Hassla Dannegård i Vallerstads socken. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1949.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.