Lambohovs säteri uppfördes på platsen för en äldre karolinergård under åren 1762-1766. Beställare var översten och tidvis regementschefen vid Östgöta infanteriregemente, Fredrik Carl Sinclair. För ritningarna stod Jaen Eric Rehn, som vid sidan av sitt engagemang i Stockholms slott och andra herresäten i landet, lyckades skapa en synnerligt välproportionerad anläggning i Lambohov. Vid tiden för bilden ägdes godset av greve James Henry Sinclair och dennes maka Amalia von Holst. Vy från trädgårdssidan.
Från 299 kr
Motiv från Spångerum sydost om centrala Linköping. Här kröker sig Stångån kraftigt vilket bildar en knixig passage för båttrafiken på Kinda kanal. Bland grönskan skymtar Spångerums gård och till höger uppförs områdets första Egnahem.
Enligt påskrift interiör från köket till Åttingstugan under Brokind. Bostället är svår att följa i källorna men uppenbarligen var stugan ännu bebodd eller åtminstone i någon mån brukad när fotografen passerade en sommardag 1904. På den öppna spishällen har någon lagt sin stickning och kaffekoppen tycks inte stått där så länge. I övrigt ger bilden ett ålderdomligt intryck. Närmast till vänster hänger ett redan vid tiden gammaldags besman med svarvad motvikt. Då aldrig någon järnspis blivit installerad står samtliga kokkärl på ben.
Vintervy utmed Ågatan i Linköping. I fonden skymtar läroverkets gymnastiksal till vänster och Biskopsgården vid gatans högra sida.
Västanå i trakten av Borensberg. Uppfört av de välkända byggmästarebröderna August och Johan Robert Nyström till sin syster Johanna 1872. Systern var gift med August Wiberg, fabrikör i näraliggande Råby, och i Västanå kunde de skapa ett för dem passande hem. Fotografiet har daterats till 1893, möjligtvis 1894. Flickorna på trappan är möjligtvis Eva och Kristina Reuterswärd vars föräldrar vid tiden disponerade Väntanå för sommarboende.
En präktig gädda blev det för Sigurd Hallin denna soliga sommardag 1918. Här är han precis hemkommen till morbrodern Emil Durling i Strömmen som passar på att föreviga tillfället.
Några år in på förra seklet förvärvade friherren och majoren Ulf Sparre en kvarvarande tomt inom kvarteret Berguven invid Järnvägsparken i Linköping. Stockholms blivande stadsarkitekt Sigurd Westholm anlitades för ett gulputsat stenhus i sluten form med högt, brutet tak. Ritningarna är daterade 1907.
Lambohovs säteri uppfördes på platsen för en äldre karolinergård under åren 1762-1766. Beställare var översten och tidvis regementschefen vid Östgöta infanteriregemente, Fredrik Carl Sinclair. För ritningarna stod Jaen Eric Rehn, som vid sidan av sitt engagemang i Stockholms slott och andra herresäten i landet, lyckades skapa en synnerligt välproportionerad anläggning i Lambohov. Vid tiden för bilden ägdes godset av greve James Henry Sinclair och dennes maka Amalia von Holst.
Hägnade med gärdesgårdar gav förr landskapet sin prägel. Att hålla djuren på betesmarkerna var av största betydelse. Här en vy över gärdena vid Kammarbo i Hannäs socken. I fonden tornar Bremansö, där man kan ana, de vid tiden för bilden saliga, makarna Bremans boställe. Anders Breman hade från 1829 varit kronobåtsman i Tjusts kompani och med hustrun Ulla och barn varit bosatt i Björntorpet. Omkring år 1850 hade han av ålder erhållit avsked och sannolikt uppfördes då undantaget på ön för familjen.
Billstenska gården vid Rådhustorget i Söderköping. Namngiven efter handelsman Johan Billsten som vid 1830-talet lät uppföra handelsgården under den optimism som Göta kanals tillkomst spred. Verksamheten kom vidare att övertas av svärsonen Eric Algot Leonard Engström, vilket givit upphov till den parallella benämingen Engströmska gården. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1951, året före den vackra fastigheten revs för att ge plats för nytt.
Makarna Lars och Anna Maria Appelqvist framför deras gård Charlottenborg i Väversunda. Vykort från en tid då motiven gärna var lokala. Just denna hälsning skickades sommaren 1927 till lärarinnan Anna Jonsson i Skedevi.
Fotografi som bär spår av tidens tand men som detta till trots visar en tämligen unik vy. Malfors i en tid före kraftsstationens tillkomst med den "Gamla sågen" vid Södra Malfors närmast till höger. Till vänster Norra Malfors och i fonden skymtar hustak tillhöriga Cloettas anläggning.
Vid Nygatan 39 i Linköping ligger det vackra Nisbethska huset som genom sin prägel dateras till tiden omkring år 1800. Byggnaden har fått sin benämning efter överste Johan Georg Nisbeth som ägde gården vid 1800-talets början. Under 1900-talet kom huset i förfall och var en tid rivningshotat men räddades i sista stund. Bilden visar byggnaden under den genomgripande renoveringen 1980.
Arbetaren Karl Albert Johansson med hustrun Anna Lovisa Karlsdotter på trappan till torpet Östanstorp under Ramsefall i Södra Vi sn. Mellan makarna sitter deras dotterson Axel.
Förre skepparen Anders Österman och makan Ida framför sitt hem Strömsdal i Sankt Anna. Vid tiden för bilden hade Anders sedan en tid slutat med sjömansyrket för att istället driva handelsbod invid strandkanten nedanför hemmet.
Perspektiv mot hörnet av Ågatan-Repslagaregatan i Linköping. I kvarterets sydvästra del låg gården med den äldre beteckningen S:t Lars 66. Den bestod av två bostadshus, trähuset i hörnet och det vitrappade som anas till vänster i bilden. Kvarterets hus revs 1944 för att ge plats för ett nytt polishus.
Parti av Ågatan i Linköping. Vy mot väster från gatans skärning med Snickaregatan. Bilden ingår i en serie där Östergötlands museum dokumenterar trähusbebyggelsen till höger inför rivning och sanering av kvarteret Bokbindaren.
Stämningsfull skymningsbild från Hannäs. Huset till höger antas vara torpet Larssveden under Hägerstad med sitt ogenerade läge invid Axsjön. Bilden togs en sommarkväll i mitten av 1890-talet.
Miljö med sjöbodar, håmmor och mjärde på Gräsmarö i Gryts skärgård. I bakgrunden skymtar arrendatorbostaden till Gräsmarö 1:2. Dokumentation av Östergötlands museum 1946.
Den herrgårdsliknande Bryggerigården vid Pukebacksgatan i Skänninge uppfördes troligen i början av 1800-talet. Till den pampiga anläggningen hörde två flyglar, sannolikt av äldre datum. På platsen har som namnet anger bryggts öl och fram till 1860-talet även bränts brännvin. Byggnaderna revs under 1960-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.