Efter att Kaserngatan lagts ut i början av 1900-talet, uppfördes raskt en räcka påkostade villor utmed vägstråket. Först ut att bebyggas var området som idag omfattar kvarteret Eken. Kaserngatan 7, ett stycken in på gatan från norr, är ett representativt exempel på villa byggd i tidens nationalromantiska smak. Till vänster skymtar Kaserngatan 5 i en stramare uttolkning av stilen. I bakgrunden, på stadens högsta höjd, ses två generationer av anläggningar för Linköpings vattenförsörjning. Till vänster den äldre anläggningen i form av en öppen vattenreservoar. Till höger stadens nya vattentorn, uppfört efter ritningar av Axel Brunskog och invigt 1910.
Från 299 kr
Gårdsinteriör från kvarteret Planket 18 i Norrköping. Fotografi från omkring 1948. I bakgrunden skymtar Smedjegatan 46.
Vy över kvarteret Bokbindaren i Linköping. Till höger Ågatans sträckning mot Snickaregatan och vidare åt Hamngatan. Bilden ingår i en serie där Östergötlands museum dokumenterat bebyggelsen inför rivning och sanering av kvarteret.
Vy över den oskiftade byn Långserum i Yxnerum socken. Utsikt från nordväst. Året är 1944.
Kombinerad bostads- och bodlänga i Vänge, Rystad socken. Del i Rystads handelsträdgård.
Gårdsinteriör från Ågatan 13 i Linköping. Vy från norr.
Vy från stationsbyggnaden i Linköping mot de pampiga hus som bär Janne Lundins ritningar. Dessa uppfördes 1889-90 och gavs en rik fasadutsmyckning ämnad att imponera på tågresenärerna. Byggmästare var den mycket produktive Johan August Johansson, "Veranda-Johansson".
Askebygatan 8 i kvarteret Grönsiskan, Norrköping.
Parti av Repslagaregatan i Linköping. Vy mot nordost från gatans korsning med Badhusgatan. Fotografens intresse gäller det vitrappade huset i förgrunden. Trots att huset ligger långt in Repslagaregatan har den adressen Ågatan 17 med anledning av gårdens entré mot den sistnämnda gatan. Bilden ingår i en serie där Östergötlands museum dokumenterar trähusbebyggelsen inför rivning och sanering av kvarteret Bokbindaren.
Edkullen på Äspholm i Sankt Annas skärgård. Motiv från Östergötlands museums inventering av socknen 1938.
Från en rad dokumentationer från Sankt Anna hämtar vi detta motiv från Båtsholm där pensionatet har erbjudit mat och husrum sedan 1921.
Ledningsarbeten på Barnhemsgatan i Linköping 1902. Arbetet torde rört den satsning som Östgöta Correspondenten meddelade i ett februarinummer, att stadens fullmäktige önskat dra vattenledningar till de växande förstäderna Gottfridsberg och Stolplyckan, och då främst för att ge en bättre beredskap i händelse av eldsvåda. Den "fernissade gjutjärnsledningen" utmed Barnhemsgatan sades dras från huvudledningen i Storgatan och nå Stolplyckans norra delar. Över arbetare och allmänt nyfikna hängde ännu bageriskylten efter den vid tiden avflyttade bagaren Carl Weber.
Vårbruket i sin linda på Hånger Södergård i Källstad socken 1903. Barnen hörde rimligtvis till gården och hade nog tillkallats för att ge bilden ett livligare innehåll. I bakgrunden sjön Tåkern med Omberg i väster.
En kaffestund med stil hos familjen Hoff i Örebro. Makarna och dottern Isabella bor på adressen Storgatan 9 och i samma gård har sadelmakare Carl Johan Hoff sin verkstad. Han är knuten till Livregementets husarer och har därmed sin utkomst tryggad får vi förmoda. Hustrun Amalia Albertina är bördig från Normlösa i Östergötland och hon har varit gift med sadelmakaren sedan 1880. Makarna har dock äktenskapliga problem. Vid tiden omkring bilden har de blivit varnade för vad man då sade, oenighet i äktenskapet, och 1912 går de skilda vägar efter beslut av domkapitlet. Ett av fler möjliga skäl till skilsmässan finner vi i Lindesberg 1911. I oktober månad döps där det föräldralösa flickebarnet Ebba Signhild Lovisa. Efter en kortare tid i fosterhem erkänner Carl Johan Hoff faderskapet och när han i december månad 1912 gifter om sig har han inlemmat barnet i sitt nya äktenskap. Men då har vi gått händelserna i förväg.
Förfallen skönhet som snart tjänat ut. Från fastigheten Klostergatan 22 i Linköping. Foto 1971.
Billstenska eller Engströmska gården i Söderköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför planerad rivning 1952. Gathuset uppfördes omkring 1830 genom handelsman Johan Billstens försorg. Gården kom vidare att gå över i konsul Erik Algott Leonard Engströms ägo genom sitt äktenskap med Billstens dotter Hedvig Charlotta.
Tingslund i Gistad har en tidigare historia som tingshus. Efter den rättsvårdande eran ombyggdes huset till affärslokal. Vid tiden för bilden hette handlaren Robert Elias Wass.
Vy mot backstugan Dunderhult i midsommartid 1921. Vid tiden för bilden beboddes stugan av före detta torparen Nils Gustaf Sundberg, som till synes drygade ut sitt knappa uppehälle med biodling och att hålla höns.
Familjen Kindgren möter fotografen på det nyslagna gärdet vid hemmet Ängsäter i Gammalkil. Denna dag hade Göte, Ragnhild och barnen besök av Ragnhilds föräldrar, Karl August och Ellen Dorotea Petersson. Foto 1960.
Gårdsinteriör från Nygatan 46 i Linköping. Det som gör bilden extra intressant är att den visar Marias Teschs fotoateljé i ett av gårdshusen mot Trädgårdsgatan. Maria Tesch hade efter faderns plötsliga bortgång redan vid 16 års ålder tagit initiativ som fotograf i hemstaden Eksjö med omnejd. Hon visade sig ha talang och affärsinne vilket dristade henne att starta fotofilial i Linköping 1873 och blev blev med tiden stadens mest produktiva inom yrket. Fotografiet är taget av yrkeskollegan Arthur Möllman någon gång under 1920-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.