Vid en arkeologisk undersökning på gravfältet invid Kårarp i Viby socken, tog museets utsända hjälp av ett försvarligt antal elever och anställda från den närliggande Lunnevads folkhögskola. Här ser vi gruppen samlad inför uppgiften och som synes skulle inte kaffet fattas. Året var 1930.
Från 299 kr
Interiör från köket till Valla gård omkring förra sekelskiftet. Om än något arrangerat stöps det ljus, kärnas smör och rörs i grytor vid den bastanta järnspisen. Vid tiden ägdes och beboddes gården av Linköpings stora välgörare inom främst kulturen, kapten Henric Westman. Sedermera kom han att skänka godset till Linköpings stad som av gåvan skapat Valla fritidsområde och plats för Valla folkhögskola.
Interiör från Valla gård omkring förra sekelskiftet. Vid tiden ägdes och beboddes gården av Linköpings stora välgörare inom främst kulturen, kapten Henric Westman. Sedermera kom han att skänka godset till Linköpings stad som av gåvan skapat Valla fritidsområde och plats för Valla folkhögskola.
Porträtt av Carl Wilhelm Lokrantz. Volontär vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping från 1872. Efter Krigsskolan kom han åter till regementet för en militär karriär som nådde honom kaptens grad vid avskedet 1905. Han tjänstgjorde även som lärare vid Lunnevads folkhögskola under åren 1876-1894 och som verkställande direktör för Östgöta Enskilda Banks avdelningskontor i Norrköping under åren 1898-1909. Från 1885 gift med Alfhild Karolina Borneman.
Ingeborg Johnsson, gift Frankmar, emigrerade till Amerika 1901, när hon var 17 år. Ingeborg var folkskollärardotter från Köinge, i Halland. Hon ville gå i folkhögskola, men familjen hade inte råd, därför emigrerade hon. Ingeborg reste med fartyget Ariosto från England och vidare till Amerika med fartyget Ivernia. Efter sex år i Amerika återvände hon hem till Sverige 1907.
Folksamling framför en arkad på Katrinebergs folkhögskola (troligen). Många personer i bild. De flesta är män. Personerna har ytterkläder på sig och det ligger snö på marken. Mannen längst till vänster i bild har ett band över axel och bröst, som ett ordensband.
Vy över Helsjön (Hällesjö) och Helsjöns folkhögskola från ett högt berg, högst sannolikt Texelberget (Täxleberg). Två vitklädda kvinnor vandrar längs bergskanten. Till höger skymtar även Stora Hornsjön. På Texelbergets högsta spets (180 m ö h) finns råmärket mellan Halland och Västergötland. På udden
”Ingeborg Johnsson, gift Frankmar, emigrerade till Amerika 1901, när hon var 17 år. Ingeborg var folkskollärardotter från Köinge, i Halland. Hon ville gå i folkhögskola, men familjen hade inte råd, därför emigrerade hon. Ingeborg reste med fartyget Ariosto från England och vidare till Amerika med fartyget Ivernia. Efter sex år i Amerika återvände hon hem till Sverige 1907”.
Elever vid Fellingsbro folkhögskola Nio unga kvinnor och två män står på en trappa utanför en port. Väggen är täckt av vildvin. De bär på en karmstol. Två resväskor och annat bagage står på grusgången. En man tittar i en anteckningsbok.
Bräkne-Hoby
Enligt text på fotot: "Michaelsdag den 5 oktober 1924 cykla Clara, Lisa och jag till Tanums kyrka där vi övervar gudstjänsten. Foro sedan vägen om Hede till Grebbestad å Besökte därvid Greby gravfält och kyrkogården i Grebbestad. Vädret var något mulet men ändå godt. Här synes huset där jag bodde när jag var vid folkhögskolan".
'Bildtext: ''Kulturskog vid Billströmska folkhögskolan.'' Vy med åkermark i förgrunden och hus samlade i klunga. Lövskog och barrskog upp mot berg. :: :: Fotonr. 7046:1-84 indelade som ''Landskapsbilder från Göteborgs- och Bohus län.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Seved Ribbing, professor i praktisk medicin, Lund, står i talarstolen till höger och håller föredrag, förmodligen om fysiologi och hygien (troligen kvinnohygien, då det nästan bara är kvinnor i publiken). Publiken består av elever och lärare på Katrinebergs folkhögskola. Sittande närmast talarstolen på höger sida ses rektorn på skolan, Ludvig de Vylder med fru. (Ludvig var f ö brorson till Maria Ribbing, Seveds fru.) Mannen som sitter närmast ribbstolarna till höger i bild, längst fram, är troligen Ernst Lundahl (senare rektor vid Värnamo folkhögskola). Salen är smyckad för att man har en celeber talare och inte p.g.a. skolavslutning. Det är sommarkursare som är och lyssnar. Inredningen: de tre bysterna föreställer, från vänster: Oscar II, Gustav V (skänkt av Katrinebergs elevförbund, KEF, till skolan), Gustav II Adolf. Standaret bakom talaren skänktes av KEF till bondetåget i februari 1914. Det bars i tåget av representanter för halländsk ungdom. Kommittén för bondetåget skänkte sedan standaret till KEF för att i fortsättningen vara deras standar.
Duk i bomullsdamast med mönster hämtat ur Afhandling om drällers och dubbla golfmattors tillverkning, med begagnande af harnesk-rustning / författad af J.E. Ekenmark och systrar, Stockholm, 1928. Johan Erik (1786-1833), Hedda Christina ( 1786-1833), Lovisa Maria (1795-) och Gustava Fredrika, gift Beckvall (1800-). Troligen vävd av fru Ebba Brohäll, född Larsson, (1887-1957) som i sin ungdom arbetade som vävlärarinna på Tyfts folkhögskola på Tjörn. Hon var utbildad bl. a. på Borås Vävskola. Duken i privat ägo.
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv i Väster- götlands museum, Skara. Kjesäters folkhögskola och ledarutbildningsinstitut är beläget i Kjesäters slott (uppfört 1870, ritat av J.F. Åbom), Vingåkers kommun, och startade sin verksamhet 1964. Huvudman är Svenska Scoutförbundets Kjesäterstiftelse. Vid skolan ges allmänna kurser, även för begåvningshandikappade, professionell ledarutbildning och kortare arrangemang, t.ex. konfirmationsläger. K. är centrum för Svenska Scoutförbundets utbildningsverksamhet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=225809
Herrgården, Kronobergs kungsgård. Under 1720-talet fick landshövdingebostället Kronoberg en ståndsmässig bebyggelse som passade för en storgård. Sedan residenset i Växjö stod klart år 1848 användes kungsgården endast som sommarställe av landshövdingarna. År 1942 förvärvade Växjö stift en del av tomtmarken till Kronobergs kungsgård och anlade en folkhögskola. Skolbyggnader och elevhem byggdes, ett äldre sädesmagasin flyttades och byggdes om till kapell. År 1959 brann det äldre boningshuset - herrgården - ner.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.