Lovö 92:1
Från 299 kr
Lovö
Det här måste ha varit Gotlands mest originella kvarn! Den stod på ancyllusvallens krön ca 100 m nordost om nuvarande Tjernelds ladugård på Bjärges. Om bröderna Södergren byggt den och använt den tillsammans är inte känt. I Lauboken står det att Arvid Södergren var fiskare och båtbyggare. Hur som helst har man tänkt helt i egna banor när man byggt kvarnen. Ett lågt fyrkantigt kvarnhus med ett ett högt strutlikanande torn är inte känt från övriga Gotland. Inte 6 vingar heller. Luckorna på vingarna fästes från den lilla balkongen som löpte runt tornet, balkongen nåddes via en dörr i tornet. Den korta kvarnaxeln måste ha växlat över till en lodstående axel som stod i ett nav i golvet och därifrån måste kraften ha växlat övertvå gängertill en eller två stenar och/eller sikt. Sådana konstruktioner är kända från några kvarnar på ön. Nils Södergren rev kvarnen 1920. Han hade köpt en stor 8-kantig holländare i 3 våningar + lökkupolhätta byggd 1889 från Kärne i Burs, vilken han monterade upp 1921. Det var en av socknens största kvarnar och Nils Södergren malde åt både sockenbor och åt bönder från Garde, Alskog och När.
Ventlinge kyrka, nära Ölands sydspets, på sluttningen av västra landborgen, består av ett rektangulärt kyrkorum med kor och utbyggd sakristia i öster och torn, av samma bredd som långhuset, i väster. Vapenhuset ansluter till långhusets sydvägg; väster om detta finns en markerad portal vilken sägs vara av samma ålderdomliga slag som nordportalen i Resmo kyrka. I Ventlinge finns också två fint skulpterade stenskivor från 1200- eller 1300-talet, den ena inmurad i östra gaveln, den andra placerad på tornvinden. Dessa kan ha ingått i ett par gravmonument. Genom vapenhuset och tornet i väster når man det tunnvälvda kyrkorummet, som belyses av stora segmentbågiga fönster. Östväggen upptas av en altarpredikstol med målning av N. J. Jonsson. Det finns även en äldre altartavla troligen målad 1743 av Eckhoff. På norra långväggen en kalkmålning från 1400-talet, förställande ett skepp - möjligen är det fråga om Sankt Olofs seglats.
Masse har tagit 15 bilder av kyrkan vid olika tillfällen under en period av 16 år. Här ser man den rätt slitna södra fasaden och en bit av faltaket, som verkar vara i gott skick. Några gångar till kyrkans 3 portar finns inte och endast två gravar är synliga. Långhuset t v är byggt i romansk stil på 1220-talet och till det hörde ett kor med tvärskepp, den södra tvärskeppsgaveln syns mitt på bilden. Till denna kyrka hade man planerat ett stort torn i väster. I stället för att bygga tornet, rev man det gamla koret på 1280-talet utom södra tvärskeppsväggen och byggde ett nytt kor med sakristia i gotisk stil, man återanvände det gamla korets stenmaterial. Fasaden har tre portar, unikt bland Gotlands kyrkor. T v ses likporten, i mitten församlingsporten och t h konfirmandporten.
Till brudparet Elin och Anton Olsson Anderse förärades denna port framför Lau kyrka till sitt bröllop denna dag. Det syns att det var en blåsig dag! Folk är på väg till kyrkan för att vara med om vigseln. Här ser man hur kyrkans gavel inte är färdigbyggd ända upp i sten, utan ifylld med provisoriska bräder, vilka måste ha förnyats åtskilliga gånger sedan kyrkan tillkomst på 1220-talet. Kanske blev inte heller taket färdigt, det är för flackt. 1958-60 byggde man upp det som fattades av gaveln med hålsten och putsade med cementputs. Tornet/takryttaren kom till på 1700-talet och byggdes märkligt nog lite utanför väggen. 1960 gjorde man en ny lite nättare takryttare. Åkern framför kyrkan heter Stavgardsakarn. Stavgard är ett vanligt namn på järnålderns helgedomar, vilket visar att denna plats använts mycket länge för socknens behov.
Ett fotografi från försommaren 1875 där endast bilden består av miljön. Att det rör sig om Linköping råder inga tvivel. I bakgrunden skymtar tornet till stiftets domkyrka -ännu en tid med sitt Hårlemanska torn- och gaveln till stadens läroverk. Bostadshuset följer en äldre gatusträckning och vi hamnar i stadens gamla lasarettsområde och där sjukhusets läkarbostad. Huset står kvar in i vår tid men genomgick en omfattande ombyggnad omkring förra sekelskiftet. Efter dåvarande ägare Bengt Ruuth kallar vi huset Ruuthska villan. Backar vi åter till tiden för bildens tillkomst disponerades bildens hus av lasarettsläkaren Ludvig Åman med familj. Den unga kvinna och barnet som strosar genom trädgården torde vara makarnas äldsta och yngsta döttrar, Ellen och Emilia.
I februari 1880 kunde Corren meddela sina läsare att det under året skulle komma att uppföras två byggnader i stadens trädgårdsförening. En "wattenpaviljong på gräsplanen bakom springwattnet" och ett "utsigtstorn af sten, jern och glas". Den förstnämda byggnaden kom som bekant att nå högre höjder än notisens lakoniska beskrivning. Den blivande restaurangen, som med utskänkningstillstånd kunde kallas schweizeri, blev en verklig prydnad i miljön och kom att glädja parkbesökare i närmare 100 år. I slutet av oktober månad 1880 kunde Corren rapportera att utsiktstornet stod klart, och i en krönika hyllades "skådetornets" värden i detalj. Den officiella invigningen fick dock vänta till våren året därpå. De bägge beskrivna byggnaderna var ritade av civilingenjör Rudolf Ström och konstruerade och byggda genom hans ingenjörsbyrå. Fotografiet från 1921 visar tornet efter att serveringsterassen precis förändrats genom Axel Brunskogs ritningar.
Pansarbil m/40 Lynx 1939 beställdes 30 pansarbilar av modellen Lynx från Landsverk som lade ut produktionen på Volvo. Bilarna betecknades Pansarbil m/40. Lynx hade kommit till utifrån en dansk kravspecifikation. Största delen av de danska bilarna beslagtogs av Sverige och fick beteckningen m/39. Exteriört är de båda modellerna mycket lika. Karossen var helsvetsad och pansaret upp till 13 mm tjockt. I tornet satt, parallellt, en Bofors 20 mm automatkanon och en 8 mm kulspruta m/36. I chassit satt en kulspruta i vardera riktningen. Trots fyrhjulsdrift var terrängframkomligheten begränsad, främst p.g.a. hög vikt. Bilen hade fyrhjulsstyrning, en förare i vardera änden och gick att köra lika fort åt båda hållen. Bilen hade två vägmätare som vardera mätte körsträckan endast i sin riktning. Bilen blev mycket omtyckt och hade god tillförlitlighet. Den hade för tiden - och för att vara ett lätt stridsfordon - hög eldkraft, tyst gång, avancerad sambandsutrustning och kunde hålla hög hastighet. 1958 utgick pansarbilarna ur organisationen. Text: Arsenalen
Resmo kyrka är det medeltida Sveriges äldsta bevarade kyrkobyggnad som alltjämt är i bruk. Den är den bäst bevarade av de kvarstående öländska medeltidskyrkorna och har genom byggnadsantikvariska undersökningar dokumenterats till 1000-talet. De äldsta delarna - koret med absid, långhuset, delar av västtornet - daterar sig från 1000-talets slut. Västtornet färdigställdes vid mitten av 1100-talet och omkring år 1200 uppfördes också ett östtorn. En sakristia tillbyggdes vid 1740-talets början. Stora spetsbågiga fönster höggs upp 1784 och det plana innertaket ersattes med ett tunnvalv av trä. Östtornet, som förvandlat kyrkan till en klövsadelskyrka, revs vid 1826 års ombyggnad ned till något över det ursprungliga korets nivå, och kyrkan erhöll i huvudsak sitt nuvarande utseende. Vid samma tillfälle försågs tornet med lanternin; kor och långhus täcks av ett gemensamt sadeltak; korets takfall dock något kortare. Ytterligare förändringar av tornets utseende gjordes 1890. År 1923 förändrades exteriören enligt förslag av arkitekt A. Roland. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Bredestads kyrka vars skyddspatron är Sankt Laurentius har troligen anor från tidig medeltid. Absiden, koret och östra delen av långhuset tillhör byggnadens ursprungliga delar. 1690 utökades långhuset mot väster. Samtidigt uppfördes tornet med en sin karaktäristiska hjälmformad huv och höga spira. Kyrkan är byggd av gråsten medan sakristian på norra sidan och vapenhuset i väster som tillkommit senare har uppförts i tegel. Kyrkorummets innertak är ett plant brädtak försett med målningar från 1700-talet. Bredestads kyrka kallas för "offerkyrka". Det finns inga belägg att den ursprungligen varit det. Troligen har traktens dåvarande sed att kalla den för offerkyrka sin grund i 1600-talet. Då vallfärdade man till Erkestorps källa i Flisby socken. Källans vatten ansågs hjälpa mot sjukdomar. Efter besöket vid källan passerade man Bredestad och offrade till kyrkan för att ytterligare förstärka källvattnets effekt. Altaruppsatsen från 1697 på norra långhusväggen har troligen tillkommit och bekostats av offergåvor till kyrkan. (Hämtat från Wikipedia)
Återinvigning av Egby kyrka efter restaureringen. Kyrkan anses från början varit en liten absidkyrka från 1100-talet. Under 1200-talet förhöjdes murarna i långhuset och valv slogs som bars upp av en kraftig mittpelare. Kyrkan erhöll en övervåning med små skottgluggar och fick karaktär av försvarskyrka. Kyrkan försågs under 1300-talet med sakristia på norrsidan i anslutning till koret och ett vapenhus på sydsidan. Torn saknades. Istället hade en mindre klockstapel byggts på mitten av långhusets tak. 1817 genomgick kyrkan en större ombyggnad. Ett kyrktorn uppfördes med lanternin för kyrkklockorna. 1200-talets kyrkorum förändrades radikalt genom att valven raserades, triumfbågen utplånades. Huvudingången förlades till det nybyggda tornet. Kyrkorummet försågs med ett trätunnvalv. Endast den lilla absidens valv bevarades. (Hämtat från Wikipedia)
Norra Rottne och Södra Rottne var församlingar som båda hade små, bristfälliga träkyrkor. Behovet av nybyggnad hade diskuterats sedan mitten av 1700-talet. År 1779 sammanslogs de båda församlingarna under namnet Rottne. Året dessförinnan hade beslut fattats om nybyggnad av gemensam kyrka. Den plats som utsågs för den nya kyrkan låg nordost om den gamla kyrkan i Södra Rottne. Ritningar till kyrkan hade upprättats av Överintendentsämbetet. Kyrkan som fick en gustaviansk prägel uppfördes 1780-1781 . Den är byggd i sten och vitkalkad. Långhuset med brutet tak avslutas med ett halvrunt kor i öster. Sakristian är byggd på norrsidan i nära anslutning till koret. Tornet i väster där huvudingången är belägen är försett med en hjälmformad huv samt tornur i de fyra väderstrecken och krönt av en mindre lanternin. De båda medeltida träkyrkorna revs. År 1825 fick den sammanslagna församlingen namnet Söraby.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.