Personal vid Nordins Mek.verkstad i Falköping 1900. Bortre raden från vänster: 1. Stålhandske 2. Kihlberg 3. Lundgren 4. Svenningsson. Mellersta raden: 1. Lindgren 2. Karl Nordin 3. Oskar Nordin 4. Åberg. Främre raden: 1. Nilsson 2. Hultgren 3. Ture Hallström (ev. Ture Fahlström). 4. Oidentifierad. (Nr. 2 är troligen Oskar och nr. 3 är Karl)
Från 299 kr
Strålsnäs. Runsignum Ög 98
Bjälbo kyrkogård. Runsignum Ög 66
Östra Stenby kyrka. Runsignum Ög 235
Törnevalla kyrka. Runsignum Ög 221.
Väversunda kyrka. Runsignum Ljung 588, Ljung 574, Ljung 575, Ög 56, Ög 54, Ög ATA322-4035-2011:17, Ög N254, Ög N253
- Fotografi -
fotografi
Bild 1o 2: En morgon fick vi se en man häcka i vår tall i Digesgård. Bild 3 o 4: Fast det visade sig vara en el-arbetare på taket av sin grävmaskin. Det luftburna elnätet skulle tas ner och ledningarna grävas ned i marken. Bild 5: Det vart långa diken överallt i Digesgård. Bild 6: Många meter ledningar skulle ner i jorden.
Som son till "kungsträdgårdsmästaren" i Linköping kom Patrik Dahlberg inte att välja en yrkesbana ovan den spirande jorden. Istället lockade gruvnäringen med en första anställning som bergsnotarie i Hofors. Från 1870 gift med Augusta Wistrand, bördig från Västervik. Foto omkring 1865.
Gård i Vallda ett par hundra meter bortanför Vrå gård (även kallat Vråa), längs en intagsväg från Bröndomevägen. Bostadshus flankerat av en ekonomibyggad på var sida. När Axel, som ägaren hette, blev för gammal att bruka jorden, köptes gården av Arnold Källberg på Vrå (troligen under 1960-talet). För bilder av Vrå gård se bildnr G8369 och G8976.
Teckning av en katt, som användes till att dra fåror med. När jorden är mycket torr ser man inte fåran efter klubban, men där katten gått fram, det ser man. Det blir slätt efter den. Längd 47 cm, diameter 13 cm, snöret 130 cm.
Masse har arrangerat denna bild av en stubbrytare som har en ram på marken för att spelets ben inte skall sjunka ner i jorden vid uppbrytningen av stubben. I bakgrunden står ett stensläp. För ovanlighetens skull talar Masse ordentligt om vem som är vem, men en gubbe fattas.
Man gick förr till strand när man skulle fiska. Lars Per Hallander, 62 år, har drickagge och matsäck med sig. Han bodde på Hallbjäns på den part som föregick den som Hernbäck/Johnsson har nu. Per Hallander styckade av och sålde all jorden, kanske var han mera intresserad av sjön.
Stubbar togs i regel till vara för att användas som ved, trots det stora arbetet att dela dem i lagom stora bitar. De fick ofta ligga några år så att jorden rann av dem, innan de sågades och höggs upp. Masse har medvetet tagit bilden så att den fina gårdsmiljön i bakgrunden och även landskapet kom med.
Linet skall ryckas upp ur jorden, ett mödosamt arbete. Här rycker Botels kvinnor lin. Kvinnorna kan vara Josefina Hansson gift Thomsson, 42 år, och svägerska till Olivia Hansson, 44 år, i mitten med dottern Elinda 17 år t h. Kvinnorna har vanliga arbetskläder och duk på huvudet. Bilden är tagen några hundra meter väster om gården, husen som skymtar ligger på Anderse kväiar.
Att ympa potatisen betyder att man kupar upp jorden mot stånden, så att knölarna inte skall komma fram i solljuset och bli gröna. Här går Fäi-Jakå med hästen hemma i pärstycket, potatisåkern, vid Fie. I bakgrunden syns Fie och Kauparve gårdar.
Ett försök att utöka den odlingbara jorden till Hageby Östergård i Skedevi. För initiativet stod gårdens ägare August Jonsson, som genom invallning mot Kyrkviken lät en vinddriven länspump göra jobbet. Möjligtvis är det makarna August och Anna Jonsson med fosterdottern Anna vi ser invid pumpen. Vem som intog den vanskliga platsen i pumpens topp är oss obekant. I bakgrunden skymtar Skedevi kyrka.
Häckplats för (Strix bubo) Bubo scandiacus, fjälluggla Södra sluttningen av Vuotnabergets à kronoparken med samma namn, 6 km norr om Murjek, Jokkmokk s-.n Boet blott en uppkravsad bale i jorden inne i nischen midt i bilden Foto E. Wibeck 19/5 1926
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Italien, 1942. Motiv av Galileo Galilei 1564-1642. Galilei i sin bostad invid Arcetri nära Florens, där han efter domen över sina irrläror om jordens rörelse framlevde sina sista år 1633-1642. Här lär han ha fällt det kända yttrandet om jorden: " Och dock rör hon sig". "300-årsminne av hans död. 1642-1942."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.