Söraby kyrka - Kyrkan som fick en gustaviansk prägel uppfördes 1780-1781 under ledning av byggmästaren Peter Wiberg från Nottebäck och murarmästaren Håkan Krasse. De båda medeltida träkyrkorna i Norra och Södra Rottne revs. År 1825 fick den sammanslagna församlingen namnet Söraby.
Från 299 kr
Högsjö kyrka med kyrkogården. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön.
Huvudbyggningen på Strömsrum: gårdssidan. Uppförd vid början av 1760-talet av byggmästaren Anders Törnberg i Kalmar. Trappan modern, men gjord i huvudsaklig överensstämmelse med en äldre trappa. Väggarna grågula, vita omfattningar.
Efter branden i Åvik, Hudiksvall byggde järnvägen bostäder för sina befattningshavare, vid Tunbacka-området i Hudiksvall . På bilden syns byggmästaren och hantverkare. Reproduktion av ett gruppfoto. Fotografen (Ossian Friberg) nr. 4 från höger, plåtslagare då.
Falköpings första lasarett. Öppnades 15 oktober 1856. Byggnaden flyttades till kv. Byggmästaren, det s.k. Kalvhagen. Helt nytt lasarett invigdes 10 januari 1905. Till vänster tvättstuga m.m. Till höger överläkarbostad.
Lantbruksmötet. Hästpremiering. Vy från läroverket ner över skolgården med pågående hästvisning. I bakgrunden syns bl a skorstenen till dåv. elverket.
Växjösjön mot Öster, 1956. Fotograferad från Strandvägen.
Växjö sett från Staglaberget, 1956.
Enligt påskrift porträtt av fröken Anna Wiström, Öjebro. Tolkat vara Anna Wiström, född i Öjebro backekvarn 1844 som dotter till byggmästare Gustaf Wiström och dennes maka Brita Lisa Svensdotter. Här porträtterad något av 1860-talets år. Hennes mor avled redan 1855 och lämnade maken ensam med sju barn. Trots vad som var brukligt gifte han inte om sig utan tycks ha klarat föräldraskapet utan hustru eller med hjälp av varken stadigvarande hushållerska eller ens piga. Åren gick till synes sin gilla gång för familjen. Först i november månad 1869 bröt Anna upp för att flytta till Lommaryd i Jönköpings län, där hon som mamsell kom att ingå i kyrkoherdeparet Wiströms hushåll, rimligtvis släktingar till Anna. Efter ett år i Linköping var hon tillbaka i Öjebro lagom till årskiftet 1976/77. Fortfarande som mamsell men nu hos en äldre syster och hennes make i Solbergakvarnen. Ännu en lång period löper i Annas liv utan att källorna anger något anmärkningsvärt, förutom en kort notis om att hon vistas i Ramstorp i Bjälbo utan att vara skriven i socknen. En förklaring kommer 1895, då hon verkligen skriver sig i Bjälbo och tar tjänst, eller troligtvis fortsätter sitt arbete, som hushållerska hos hemmansägare Adolf Fritz Peterstrand i Ramstorps västergård. Denne var sedan en tid änkling men även till åren kommen för lantbruksarbete. År 1902 sålde han därför gården och bröt upp för ett mindre ansträngt liv i Skänninge. En hushållerska ansåg han sig alltjämt behöva så Anna flyttade med. I stadens gård nummer 10 framlevde de vidare till Annas bortgång den 17 mars 1913.
I en klassisk men okonstlad gustaviansk stil står Västerlösa kyrka sedan invigningen år 1796. En äldre kyrkobyggnaden hade blivit alltför trång för den växande församlingen. Vid tiden för den senare kyrkan hade folkmängden i socknen nått nära 900 personer, vilket i siffror förklarar behovet av en ny och större kyrka. Ansvarig för arbetet var för övrigt den mycket välrenommerade byggmästaren Casper Seurling.
Odaterad vy mot Hylinge herrgård i Västra Husby socken. Enligt en inskriftstavla över huvudingången fullbordades den nyantika byggnaden 1788. Tack vare inkriften vet vi även att byggmästaren var Anders Sundström, länsbyggmästare i Nyköping. Mycket tyder på att ritningarna leverats av Olof Tempelman. Byggherre var landhövding Fredrik Georg Strömfelt.
Ritningarna till vad som kom att bli Linköpings läroverk är daterade år 1858. Bakom dem stod den produktive och från Stockholm verksamma arkitekten Johan Fredrik Åbom. För byggnadsarbetet ansvarade den mer lokalt verkande men väl så ansedda byggmästaren Jonas Jonsson. Byggnaden kunde invigas år 1864. Här ett något förbleknat fotografi som visar miljön omkring sekelskiftet 1900.
Porträtt av arkitekten August Nyström. Son till byggmästaren Abraham Nyström som byggde upp en mycket välrenomerad byggnadsverksamhet med säte på Hållingstorp i Kristberg socken. Efter faderns död övertog August rörelsen tillsammans med sin bror Johan Robert Nyström. Bröderna var av konung Karl XIV Johan utnämnda till så kallade konduktörer, och hade som sådana rätt att leda större offentliga byggprojekt i hela landet.
Folkliv på Stora torget i Linköping år 1900. Stora hotellet i fonden stod klart 1852 och var då en av landets första hotellbyggnader. Byggmästaren Jonas Jonssons ursprungliga byggnad var i tre plan, den fjärde våningen tillkom 1892-93 efter ritningar av Adolf Emil Melander. Redan från invigningen drevs butiker i hotellets markplan. Närmast kameran siktas familjen Brobecks manufakturaffär.
Kungsgatan 41 i Linköping uppfördes omkring år 1860 i en stil som troligen kan sättas i samband med den i staden så betydelsefulla byggmästaren Jonas Jonsson. Flickorna längs trottoaren var sannolikt på väg till eller från den näraliggande flickskolan, senare benämnd Elsa Brändströms skola. Odaterad bild som bär 1890-talets prägel.
Som det första huset utmed Vasavägen stod det så kallade Miljonpalatset klart 1898. Namnet lär härröra ur folkdjupet som förundrat uppskattat åtgången av tegelstenar eller möjligtvis antagit byggkostnaden. Byggnaden uppfördes av den i Linköping så produktive byggmästaren Johan August Johansson ("Veranda-Johansson"), som hade att följa ritningar av den lika företagsamma arkitekten Janne Lundin.
Som det första huset utmed Vasavägen stod det så kallade Miljonpalatset klart 1898. Här en vy från Järnvägsparken. Namnet lär härröra ur folkdjupet som förundrat uppskattat åtgången av tegelstenar eller möjligtvis antagit byggkostnaden. Byggnaden uppfördes av den i Linköping så produktive byggmästaren Johan August Johansson ("Veranda-Johansson"), som hade att följa ritningar av den lika företagsamma arkitekten Janne Lundin.
Linköpings korkfabrik som arkitekten och byggmästaren Sigurd Schillberg drev en kortare tid under 1900-talets första år. 1904 kom rörelsen på obestånd och året därpå flyttade Schillberg med maka och barn till Göteborg. Efter en tid av ägobyten inköptes fastigheten av Göte Petrus Malmgren för ny lokalisering av Druvans mineralvattenfabrik. Druvans mineralvattenfabrik
F6 Karlsborg 1949. Det första spadtaget för de 4 husen som skulle byggas för i första hand flottiljens anställda. Från vänster: Intendenten kapten Erik Bodin, chefen F6 överste Sten Gösta Hård, byggmästaren Birger Andersson, verkmästaren Åberg. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.