Hossmo kyrka. Den första kyrkan som uppfördes i Hossmo var sannolikt en träkyrka. Därefter byggdes den lilla stenkyrkan omkring 1120, en murad byggnad med långhus, kor och absid. Denna omgavs av ett antal gravmonument i sten, så kallade Eskilstunakistor daterade till 1000-talets andra hälft. Tornet uppfördes något senare. Kring 1240 byggdes kyrkan till med en ovanvåning, vars muröppningar ofta tolkats som skottgluggar. Man har därför ansett att kyrkan i och med den övre våningens tillkomst varit en så kallad försvarskyrka, sannolikt under perioden 1200-1400. Säkra bevis för hypotesen saknas emellertid. Skriftliga källor visar att kyrkan varit en garnison och ett flankfäste till Kalmar under unionsstriderna i början på 1500-talet. En arkeologisk undersökning som utfördes 2003 då kyrkogården skulle utvidgas avslöjade att kyrkan sannolikt varit omsluten av en vallgrav. Spår av annan bebyggelse påträffades också, men dateringarna av dessa lämningar är osäkra. Även en så kallad blästerugn för järnframställning påträffades. Kyrkans uppförande har knutits till kungamakten eller till någon lokal stormannafamilj. Orten Hossmo anses ha varit kärnan i ett centralortskomplex under yngre järnåldern och äldre medeltiden. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)

Från 299 kr

Hossmo kyrka. Den första kyrkan som uppfördes i Hossmo var sannolikt en träkyrka. Därefter byggdes den lilla stenkyrkan omkring 1120, en murad byggnad med långhus, kor och absid. Denna omgavs av ett antal gravmonument i sten, så kallade Eskilstunakistor daterade till 1000-talets andra hälft. Tornet uppfördes något senare. Kring 1240 byggdes kyrkan till med en ovanvåning, vars muröppningar ofta tolkats som skottgluggar. Man har därför ansett att kyrkan i och med den övre våningens tillkomst varit en så kallad försvarskyrka, sannolikt under perioden 1200-1400. Säkra bevis för hypotesen saknas emellertid. Skriftliga källor visar att kyrkan varit en garnison och ett flankfäste till Kalmar under unionsstriderna i början på 1500-talet. En arkeologisk undersökning som utfördes 2003 då kyrkogården skulle utvidgas avslöjade att kyrkan sannolikt varit omsluten av en vallgrav. Spår av annan bebyggelse påträffades också, men dateringarna av dessa lämningar är osäkra. Även en så kallad blästerugn för järnframställning påträffades. Kyrkans uppförande har knutits till kungamakten eller till någon lokal stormannafamilj. Orten Hossmo anses ha varit kärnan i ett centralortskomplex under yngre järnåldern och äldre medeltiden. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)

Från 299 kr

Hossmo kyrka. Den första kyrkan som uppfördes i Hossmo var sannolikt en träkyrka. Därefter byggdes den lilla stenkyrkan omkring 1120, en murad byggnad med långhus, kor och absid. Denna omgavs av ett antal gravmonument i sten, så kallade Eskilstunakistor daterade till 1000-talets andra hälft. Tornet uppfördes något senare. Kring 1240 byggdes kyrkan till med en ovanvåning, vars muröppningar ofta tolkats som skottgluggar. Man har därför ansett att kyrkan i och med den övre våningens tillkomst varit en så kallad försvarskyrka, sannolikt under perioden 1200-1400. Säkra bevis för hypotesen saknas emellertid. Skriftliga källor visar att kyrkan varit en garnison och ett flankfäste till Kalmar under unionsstriderna i början på 1500-talet. En arkeologisk undersökning som utfördes 2003 då kyrkogården skulle utvidgas avslöjade att kyrkan sannolikt varit omsluten av en vallgrav. Spår av annan bebyggelse påträffades också, men dateringarna av dessa lämningar är osäkra. Även en så kallad blästerugn för järnframställning påträffades. Kyrkans uppförande har knutits till kungamakten eller till någon lokal stormannafamilj. Orten Hossmo anses ha varit kärnan i ett centralortskomplex under yngre järnåldern och äldre medeltiden. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)

Från 299 kr

Mortorps första kyrka byggdes av allt att döma i 1200-talets mitt. Under följande århundraden har den förändrats genom renoveringar och tillbyggen, vilket fått till följd att spåren av medeltid är ytterst få. Kanske kan det konsekrationskors som påträffats vid renoveringen 1988-89 på kyrkorummets västra mur, sprida lite ljus över dess medeltida ursprung. Korset som daterats till 1400-talet har med all sannolikhet tillkommit vid en kyrkoinvigning efter en ombyggnad under medeltiden. Enligt medeltida tradition skulle tolv kors, lika med apostlarnas antal, tecknas i kyrkorummet när detta togs i bruk. Om långhusets murar har medeltida anor, så har det rakslutna koret förmodligen tillkommet under 1600-talet. Sakristian som först legat i söder flyttades 1791 till norra sidan. Det nuvarande vapenhuset uppfördes så sent som 1988-89. Interiören präglas av olika stilarter med dominans av rokoko. Taket i kyrkorummet blev vid restaureringen 1988-89 prytt med kopierad 1800-tals dekor. Kyrkans som är tornlös har en klockstapeln belägen sydväst om kyrkan. Den uppfördes 1737 och har två klockor. Äldst är Lilla klockan som göts 1659 och den Stora klockan göts 1710. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)

Från 299 kr

Mortorps första kyrka byggdes av allt att döma i 1200-talets mitt. Under följande århundraden har den förändrats genom renoveringar och tillbyggen, vilket fått till följd att spåren av medeltid är ytterst få. Kanske kan det konsekrationskors som påträffats vid renoveringen 1988-89 på kyrkorummets västra mur, sprida lite ljus över dess medeltida ursprung. Korset som daterats till 1400-talet har med all sannolikhet tillkommit vid en kyrkoinvigning efter en ombyggnad under medeltiden. Enligt medeltida tradition skulle tolv kors, lika med apostlarnas antal, tecknas i kyrkorummet när detta togs i bruk. Om långhusets murar har medeltida anor, så har det rakslutna koret förmodligen tillkommet under 1600-talet. Sakristian som först legat i söder flyttades 1791 till norra sidan. Det nuvarande vapenhuset uppfördes så sent som 1988-89. Interiören präglas av olika stilarter med dominans av rokoko. Taket i kyrkorummet blev vid restaureringen 1988-89 prytt med kopierad 1800-tals dekor. Kyrkans som är tornlös har en klockstapeln belägen sydväst om kyrkan. Den uppfördes 1737 och har två klockor. Äldst är Lilla klockan som göts 1659 och den Stora klockan göts 1710. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)

Från 299 kr

Mortorps första kyrka byggdes av allt att döma i 1200-talets mitt. Under följande århundraden har den förändrats genom renoveringar och tillbyggen, vilket fått till följd att spåren av medeltid är ytterst få. Kanske kan det konsekrationskors som påträffats vid renoveringen 1988-89 på kyrkorummets västra mur, sprida lite ljus över dess medeltida ursprung. Korset som daterats till 1400-talet har med all sannolikhet tillkommit vid en kyrkoinvigning efter en ombyggnad under medeltiden. Enligt medeltida tradition skulle tolv kors, lika med apostlarnas antal, tecknas i kyrkorummet när detta togs i bruk. Om långhusets murar har medeltida anor, så har det rakslutna koret förmodligen tillkommet under 1600-talet. Sakristian som först legat i söder flyttades 1791 till norra sidan. Det nuvarande vapenhuset uppfördes så sent som 1988-89. Interiören präglas av olika stilarter med dominans av rokoko. Taket i kyrkorummet blev vid restaureringen 1988-89 prytt med kopierad 1800-tals dekor. Kyrkans som är tornlös har en klockstapeln belägen sydväst om kyrkan. Den uppfördes 1737 och har två klockor. Äldst är Lilla klockan som göts 1659 och den Stora klockan göts 1710. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)

Från 299 kr

s/s "Drottning Victoria", I klass röksalong Byggnadsvarv Low Walker Yard Sjösatt 21 februari 1909 I tjänst i marinen 5 september 1939 Hjälpkryssaren Drottning Victoria var en svensk tågfärja tillhörande Statens Järnvägar och som inkallades som hjälpkryssare i svenska marinen under andra världskriget. Drottning Victoria trafikerade normalt linjen Trelleborg - Sassnitz, inkallades i samband med utbrottet av andra världskriget den 1 september 1939 och ombyggdes på Finnboda Varv. Vid krigsutbrottet blev det akut behov av att få ut minor och då minkryssaren Clas Fleming behövde moderniseras var det angeläget att få fram en ersättare. Inkallelse skedde den 5 september och ombygganden till minutläggare var klar den 14 september. Fartyget hade huvudrollen vid utläggningen av 90 minor i den så kallade norra mineringen i Södra Kvarken i december 1939. Då ett stort antal järnvägsvagnar blivit stående i Tyskland vid krigsutbrottet återlämnades hon tillfälligt till SJ för att vagnarna skulle kunna tas hem. Fartyget hölls krigsberett, men några ytterligare insatser för marinen gjorde hon inte. Det fanns planer på att använda henne vid en svensk invasion av Själland i samband med Operation Rädda Danmark våren 1945. Hon återlämnades till Statens Järnvägar 1945 och sattes in på rutten Trelleborg - Travemünde.

Från 299 kr

s/s "Drottning Victoria" Byggnadsvarv Low Walker Yard Sjösatt 21 februari 1909 I tjänst I marinen 5 september 1939 Hjälpkryssaren Drottning Victoria var en svensk tågfärja tillhörande Statens Järnvägar och som inkallades som hjälpkryssare i svenska marinen under andra världskriget. Drottning Victoria trafikerade normalt linjen Trelleborg - Sassnitz, inkallades i samband med utbrottet av andra världskriget den 1 september 1939 och ombyggdes på Finnboda Varv. Vid krigsutbrottet blev det akut behov av att få ut minor och då minkryssaren Clas Fleming behövde moderniseras var det angeläget att få fram en ersättare. Inkallelse skedde den 5 september och ombygganden till minutläggare var klar den 14 september. Fartyget hade huvudrollen vid utläggningen av 90 minor i den så kallade norra mineringen i Södra Kvarken i december 1939. Då ett stort antal järnvägsvagnar blivit stående i Tyskland vid krigsutbrottet återlämnades hon tillfälligt till SJ för att vagnarna skulle kunna tas hem. Fartyget hölls krigsberett, men några ytterligare insatser för marinen gjorde hon inte. Det fanns planer på att använda henne vid en svensk invasion av Själland i samband med Operation Rädda Danmark våren 1945. Hon återlämnades till Statens Järnvägar 1945 och sattes in på rutten Trelleborg - Travemünde.

Från 299 kr

s/s "Drottning Victoria" Byggnadsvarv Low Walker Yard Sjösatt 21 februari 1909 I tjänst I marinen 5 september 1939 Hjälpkryssaren Drottning Victoria var en svensk tågfärja tillhörande Statens Järnvägar och som inkallades som hjälpkryssare i svenska marinen under andra världskriget. Drottning Victoria trafikerade normalt linjen Trelleborg - Sassnitz, inkallades i samband med utbrottet av andra världskriget den 1 september 1939 och ombyggdes på Finnboda Varv. Vid krigsutbrottet blev det akut behov av att få ut minor och då minkryssaren Clas Fleming behövde moderniseras var det angeläget att få fram en ersättare. Inkallelse skedde den 5 september och ombygganden till minutläggare var klar den 14 september. Fartyget hade huvudrollen vid utläggningen av 90 minor i den så kallade norra mineringen i Södra Kvarken i december 1939. Då ett stort antal järnvägsvagnar blivit stående i Tyskland vid krigsutbrottet återlämnades hon tillfälligt till SJ för att vagnarna skulle kunna tas hem. Fartyget hölls krigsberett, men några ytterligare insatser för marinen gjorde hon inte. Det fanns planer på att använda henne vid en svensk invasion av Själland i samband med Operation Rädda Danmark våren 1945. Hon återlämnades till Statens Järnvägar 1945 och sattes in på rutten Trelleborg - Travemünde.

Från 299 kr

s/s "Drottning Victoria", III klass salong Byggnadsvarv Low Walker Yard Sjösatt 21 februari 1909 I tjänst I marinen 5 september 1939 Hjälpkryssaren Drottning Victoria var en svensk tågfärja tillhörande Statens Järnvägar och som inkallades som hjälpkryssare i svenska marinen under andra världskriget. Drottning Victoria trafikerade normalt linjen Trelleborg - Sassnitz, inkallades i samband med utbrottet av andra världskriget den 1 september 1939 och ombyggdes på Finnboda Varv. Vid krigsutbrottet blev det akut behov av att få ut minor och då minkryssaren Clas Fleming behövde moderniseras var det angeläget att få fram en ersättare. Inkallelse skedde den 5 september och ombygganden till minutläggare var klar den 14 september. Fartyget hade huvudrollen vid utläggningen av 90 minor i den så kallade norra mineringen i Södra Kvarken i december 1939. Då ett stort antal järnvägsvagnar blivit stående i Tyskland vid krigsutbrottet återlämnades hon tillfälligt till SJ för att vagnarna skulle kunna tas hem. Fartyget hölls krigsberett, men några ytterligare insatser för marinen gjorde hon inte. Det fanns planer på att använda henne vid en svensk invasion av Själland i samband med Operation Rädda Danmark våren 1945. Hon återlämnades till Statens Järnvägar 1945 och sattes in på rutten Trelleborg - Travemünde.

Från 299 kr

2002-01-30,AS. Cristian Wilhelm Albert von Boeckmann, eller och Chr. W. Böckmann. Det kan röra sig om samma person eller en förväxling mellan två olika personer. De har t.ex. olika födslouppgifter. För von Boeckmann står det 23/1-1823 medan det för Böckmann står20/5-1821. Men jag håller mig till de uppgifter som finns om von Boeckmann. Han hade ett antal olika ateljer i Göteborg och senare även i Stockholm. Den första ateljen startade han den 15 november 1859 enl. annons i GHT, men han var missnöjd med platsen och sökte nya lokaler och den 1 oktober 1861 öppnar han en ny på Korsgatan 10. 1864 öppnar han en i Marstrand, men dessa såldes av efter ca 1 år och tydligen så startar han ateljeer i Stockholm och driver dessa parallellt med den i Göteborg. Men det går inte så bra för honom och 1868 går han i konkurs och troligen lämnar han Sverige för det finns inga anteckningar om honom i tyska församlingens handlingar om att han avlidit. Intressant att veta kan vara att "gossen" James Bourn finns med både i Göteborg och Stockholm. Senare blev han en av de stora porträtt- fotograferna. Källa: Göteborgs Fotografer, Ateljéer och yrkesmän 1840-1910. Rundqvist Boktryckeri, Göteborg. ISBN 91-630-7742-6.

Från 299 kr

2002-01-30, AS. Cristian Wilhelm Albert von Boeckmann, eller och Chr. W. Böckmann. Det kan röra sig om samma person eller en förväxling mellan två olika personer. De har t.ex. olika födslouppgifter. För von Boeckmann står det 23/1-1823 medan det för Böckmann står20/5-1821. Men jag håller mig till de uppgifter som finns om von Boeckmann. Han hade ett antal olika ateljer i Göteborg och senare även i Stockholm. Den första ateljen startade han den 15 november 1859 enl. annons i GHT, men han var missnöjd med platsen och sökte nya lokaler och den 1 oktober 1861 öppnar han en ny på Korsgatan 10. 1864 öppnar han en i Marstrand, men dessa såldes av efter ca 1 år och tydligen så startar han ateljeer i Stockholm och driver dessa parallellt med den i Göteborg. Men det går inte så bra för honom och 1868 går han i konkurs och troligen lämnar han Sverige för det finns inga anteckningar om honom i tyska församlingens handlingar om att han avlidit. Intressant att veta kan vara att "gossen" James Bourn finns med både i Göteborg och Stockholm. Senare blev han en av de stora porträtt- fotograferna. Källa: Göteborgs Fotografer, Ateljéer och yrkesmän 1840-1910. Rundqvist Boktryckeri, Göteborg. ISBN 91-630-7742-6.

Från 299 kr

s/s "Drottning Victoria", III klass salong Byggnadsvarv Low Walker Yard Sjösatt 21 februari 1909 I tjänst I marinen 5 september 1939 T/C 1939 till SVENSKA MARINEN. Hjälpkryssare Återlämnad 1945 till SJ Hjälpkryssaren Drottning Victoria var en svensk tågfärja tillhörande Statens Järnvägar och som inkallades som hjälpkryssare i svenska marinen under andra världskriget. Drottning Victoria trafikerade normalt linjen Trelleborg - Sassnitz, inkallades i samband med utbrottet av andra världskriget den 1 september 1939 och ombyggdes på Finnboda Varv. Vid krigsutbrottet blev det akut behov av att få ut minor och då minkryssaren Clas Fleming behövde moderniseras var det angeläget att få fram en ersättare. Inkallelse skedde den 5 september och ombygganden till minutläggare var klar den 14 september. Fartyget hade huvudrollen vid utläggningen av 90 minor i den så kallade norra mineringen i Södra Kvarken i december 1939. Då ett stort antal järnvägsvagnar blivit stående i Tyskland vid krigsutbrottet återlämnades hon tillfälligt till SJ för att vagnarna skulle kunna tas hem. Fartyget hölls krigsberett, men några ytterligare insatser för marinen gjorde hon inte. Det fanns planer på att använda henne vid en svensk invasion av Själland i samband med Operation Rädda Danmark våren 1945. Hon återlämnades till Statens Järnvägar 1945 och sattes in på rutten Trelleborg - Travemünde.

Från 299 kr

Ritning. Examensarbete. Avkopplingsvagn. Konstfackskolan. "Framtiden måste höra järnvägen till". En vitaliserad järnvägstrafik skulle ta bort överbelastningen på landsvägsnätet, minska bilolyckorna och låta folk äta, läsa, konversera under resan: det infantila sittandet på vägbanan timme efter timme kunde ju bara hypnotisera den första gulaschgenerationen bilister. Förnuftet skulle snart bli tillgängligt för argument, men då måste SJ förbättra sin produkt och lära sig sälja." En livlig debatt har på sistone pågått för att öka passageraretrafiken på järnvägen även i fråga om medel och fjärrdistanta sträckor. Många vettiga synpunkter har kommit fram men hittills har Statens Järnvägar av ekonomiska skäl tvingats att i allt för stor utsträckning glesa ut eller lägga ned persontrafiken på många sträckor. Och biltrafiken bara ökar och ökar med ökat antal olyckor och miljöförstöring som följd. Därför har jag frestats att med mitt examensarbete göra ett inlägg i debatten. Jag har valt att göra en vagn avsedd att föras i långtgående tåg och som ger möjligheter till olika slags aktiviteter, vilka gör resan trivsam och lättare och därigenom mer attraktiv. Jag har kallat vagnen "avkopplingsvagn".

Från 299 kr

Astrid Lindgren Poster

Från 299 kr

Infanteriskjutskolan vid Rosersberg. 2:a Kursen, År 1906. Ett antal foton av ansvariga officerare och deltagare, med bilder från Rosersberg i hörnen. Mittsektionen: överst: K.J.W.R. Bergenstråhle. Översta raden fr.v.: C.P.K.O. Sjögreen I4, J.G. Palmgren I13, C.B. Björkegren I3, S.L. Djurberg I9, W.A. Hamilton I6, C.H. Breitholtz I1. Mellersta raden fr.v.: E.H. Lieberath I6, C.A.N. Nyman I17, M.S. Forssner I4, J.E.F. Åström I 27. Understa raden fr.v.: M.F. Löfgren I21, Y. Sundell I16, G.M. Hanngren I13, G. Stiernstedt I6, G. Vigh. Övre raden fr.v.: G.A. Kaijser Tr6, C.G.F. Stael von Holstein K6, E.M. Ribbing A3, C.E.F. af Wirsén I1, P.V. Genberg I14, C.E. Nauclér Fort., N.G. Bonde K1, S.B. Bernhardt I10, A.G. Linder I6, S.V.G. Hejman I13, K.A.A. Coyet, C.A. Fock I9, N.G.P. von Rosen I1, N.S. Berlin I2, L.F. Brogren I4, I Weman I5, G.F.G. Nauckhoff I15, O.W. Stålhandske I6. ... Andra raden ovanifrån, fr. v.: H.G.F. Forssman I11, I.K. Lambert-Meuller I7, J.L. Norén-Brandell I12, K.S.G. Stenbock I5, C.H. Broms I2, M.K.F. Lybeck I5, G.A.E. Ahlström I8, C.M. Hvitfeldt I14, K.S. Lindeberg I6, K.V. Almgren I3, S. Nordenskjöld I11. Tredje raden fr.v.: J.V. Lundqvist I18, E. Nordin I21, O. Presto I16, S.I.M. Rudebeck I22, P.O. Carlander I15, C.N. Fahlström I27, C.E.M. Malmberg I27, C.G. Wahlberg I19, A.K. Geijer I15, J.S. Bagge I16, H.K. Karling I21, G. Örnberg I21, G.W. Carlberg I21, G.E. Carlberg I20, J.F. V. Fahnehjelm I21, G.W.S. Söderholm I27, O.W.A. Richter I26, M. Lindh I17, C.M.W. Aschan I25. Fem man nederst t. v.: K. Stjerndahl I22, J.W. Strömer I18, A.G. Söderberg I17, N.H. Strandberg I19, C.E. Silow I15. Fem man nederst t. h.: C.B. Lundin I25, K.A.G..E. Wollert I18, B.F.G. Möller I16, M.J. Fogelklou I24, S.A. Wallberg I17.

Från 299 kr

Infanteriskjutskolan vid Rosersberg. 2:a Kursen, År 1906. Ett antal foton av ansvariga officerare och deltagare, med bilder från Rosersberg i hörnen. Mittsektionen: överst: K.J.W.R. Bergenstråhle. Översta raden fr.v.: C.P.K.O. Sjögreen I4, J.G. Palmgren I13, C.B. Björkegren I3, S.L. Djurberg I9, W.A. Hamilton I6, C.H. Breitholtz I1. Mellersta raden fr.v.: E.H. Lieberath I6, C.A.N. Nyman I17, M.S. Forssner I4, J.E.F. Åström I 27. Understa raden fr.v.: M.F. Löfgren I21, Y. Sundell I16, G.M. Hanngren I13, G. Stiernstedt I6, G. Vigh. Övre raden fr.v.: G.A. Kaijser Tr6, C.G.F. Stael von Holstein K6, E.M. Ribbing A3, C.E.F. af Wirsén I1, P.V. Genberg I14, C.E. Nauclér Fort., N.G. Bonde K1, S.B. Bernhardt I10, A.G. Linder I6, S.V.G. Hejman I13, K.A.A. Coyet, C.A. Fock I9, N.G.P. von Rosen I1, N.S. Berlin I2, L.F. Brogren I4, I Weman I5, G.F.G. Nauckhoff I15, O.W. Stålhandske I6. ... Andra raden ovanifrån, fr. v.: H.G.F. Forssman I11, I.K. Lambert-Meuller I7, J.L. Norén-Brandell I12, K.S.G. Stenbock I5, C.H. Broms I2, M.K.F. Lybeck I5, G.A.E. Ahlström I8, C.M. Hvitfeldt I14, K.S. Lindeberg I6, K.V. Almgren I3, S. Nordenskjöld I11. Tredje raden fr.v.: J.V. Lundqvist I18, E. Nordin I21, O. Presto I16, S.I.M. Rudebeck I22, P.O. Carlander I15, C.N. Fahlström I27, C.E.M. Malmberg I27, C.G. Wahlberg I19, A.K. Geijer I15, J.S. Bagge I16, H.K. Karling I21, G. Örnberg I21, G.W. Carlberg I21, G.E. Carlberg I20, J.F. V. Fahnehjelm I21, G.W.S. Söderholm I27, O.W.A. Richter I26, M. Lindh I17, C.M.W. Aschan I25. Fem man nederst t. v.: K. Stjerndahl I22, J.W. Strömer I18, A.G. Söderberg I17, N.H. Strandberg I19, C.E. Silow I15. Fem man nederst t. h.: C.B. Lundin I25, K.A.G..E. Wollert I18, B.F.G. Möller I16, M.J. Fogelklou I24, S.A. Wallberg I17.

Från 299 kr

Enligt påskrift porträtt av fru Siede, Linköping. Av detta tolkat föreställa Carolina Bäckström, i tid omkring hennes giftemål med tyske undersåten Carl August Gottlieb Siede. Backar vi till hennes födelse skedde den 1846 som dotter till sjökapten Gustaf Bäckström och dennes maka Augusta Constansia Unbom. Vid tiden hyrde familjen bostad i hörnet av nuvarande Djurgårdsgatan och Trädgårdsgatan, men efter ett antal omflyttningar kom fadern att ärva en mindre stadsgård invid Badstugatan nära nuvarande Hospitalstorget. En egendomlighet för familjen, som möjligtvis förklaras av faderns yrke, var att han långa tider var skriven i Stockholm. Icke förty tycks hans familj i Linköping fört en bekymmersfri tillvaro, i alla fall i den grad någon kunde önska vid tiden. När det ansågs lämpligt och tillfälle gavs skickades gärna döttrar från välbemedlad hem till välsituerade familjer för undervisning av deras barn. Vid mitten av 1800-talet betraktades ännu flickors utbildning som en hemmens angelägenhet. Carolina tog vid 18 års ålder plats som så kallad demoiselle hos kyrkoherdeparet Kemner i Tjällmo. De hade i sin barnaskara sex minderåriga döttrar så behovet var uppenbart. Till hösten 1865 var Carolina tillbaka i Linköping, nu ansedd som "vuxen kvinna" efter sin sejour som privatlärarinna. Det kom ändå att dröja innan hon fann den ovan presenterade maken, bröllopet stod den 13 oktober 1873. Därefter är Carolina svår att följa i källorna. Rimligtvis flyttade paret till Tyskland. Antaget når visshet 1902, då makarna inflyttade till Brunneby från just Tyskland. Paret kom att stanna i Sverige i fem år. I mars månad 1907 återflyttade de till Tyskland och försvann ånyo ur svenska källor.

Från 299 kr

Officerskåren 1936 på sjösidan av kanslihuset Vid repetitionsövningen detta år tjänstgjorde ett antal kavalleriofficerare i reserven tillfälligt vid I 10. Vid regementet låg också infanteriets studentsignalavdelning under ledning av kapten Rickard Montgomery och löjtnant Ragnar Dylte. Uniformsförsök med blivande fältuniform m/37 pågick, se bl a regementschefen och regementsintendenten. Personer, se numrering bild 2: 1. Kapten Gustaf Frithz 2. Kapten C G von Heijne 3. Kapten Gustaf Wallenqvist, regementsintendent 4. Kapten Per-Erik Malmström 5. Major Gudmund Silfverstolpe 6. Överstelöjtnant Ernst Jungstedt, bataljonchef 7. Överste Gustaf Berggren, regementschef 8. Överstelöjtnant Arwid Bruno 9. Major Eduard du Reitz, bataljonchef 10. Kapten Karl Henrik Parment 11. Kapten Åke Svinhufvud 12. Musikdirektör Viktor Fritzell 13. Underlöjtnant Gustaf Stangenberg, reserven 14. Löjtnant Sven Nordlund, res 15. Fänrik Bertil Bendz, res 16. Löjtnant Malcolm Frithz 17. Löjtnant Karl Erik Drake 18. Kapten Rickard Montgomery, I 1 19. Löjtnant Sten Vannérus 20. Kapten Torsten Hagstedt 21. Kapten Tord Klintberg 22. Kapten Karl Lindvall 23. Kapten Gustaf Cederin, res 24. Kapten Jurgen von Essen 25. Kapten Alrek Sundström 26. Kapten Sten Sandgren 27. Löjtnant Gösta Egon Klettner 28. Underlöjtnant Curt Sundin, res 29. ? 30. Kapten Bertil Hökerberg 31. Löjtnant Stig Forsberg 32. Fänrik Ebbe Bring, res 33. Fänrik Tor Erik Petersén, res 34. Underlöjtnant Gustaf Olsson, res 35. Underlöjtnant Bo Rydstedt, res 36. Löjtnant Helmuth Wrangel, res 37. Underlöjtnant Olaf Söderlind, res 38. ? (Kav) 39. Underlöjtnant Stig Karpe, res 40. ? (Kav) 41. Underlöjtnant Bror Larsson, res 42. Löjtnant Bernt Juhlin 43. Löjtnant Esse Högstedt 44. Löjtnant Ragnar Dylte, I 19 45. Löjtnant Sven von Bahr 46. Underlöjtnant Stig Ljungstorp 47. Löjtnant Lars Hult, res 48. Löjtnant Gustaf Bogefeldt, res 49 - 50. ? (Kav) 51. Löjtnant Nils Ludvig Arfvedsson, res 52. ? 53. Fänrik Gösta Odqvist 54. ? 55. Underlöjtnant Berndt Berndtsson, res 56 - 57. ? 58. Löjtnant Herbert Kallenberg, res 59. Löjtnant Gunnar Henricson, regementschef 1963-70 60. Underlöjtnant Karl Erik Wallin, res 61. Fänrik Thore Johansson, res (senare på stat) 62. Löjtnant Torkil Svinhufvud 63. Underlöjtnant Lennart Lundmark.

Från 299 kr

fotografi, bilder, tavla

Från 299 kr