Tvåvånings bostadshus, från sekelskiftet med tinnar och torn, nu rivet. En öppen 4-sitsig bil. Direktör P. Eriksson. Bilen på bilden tillhörde direktör Per Eriksson och är en Cole av 1913 års modell. Detta var en lyxbil för sin tid och Erikssons bil var den dyraste modellen, kallad Cole Sixty, med en sexcylindrig motor på 60 hästkrafter. Bilen registrerades den 3:e februari 1913 på reg.nr. A1951 och ägdes då av Automobilfirma Bäckdahl & Company på Roslagsgatan 35 i Stockholm. Den 8:e juli samma år registreras bilen på direktör P. Erikson i Örebro. År 1916 gjordes bilregistret om och denna bil fick då den 1:a mars 1916 registreringsnummer T95, fortfarande ägd av direktör Per Eriksson. Han ägde den fram till 1921.

Från 299 kr

Tvåvånings bostadshus, från sekelskiftet med tinnar och torn, nu rivet. En automobil på gården. Direktör P. Eriksson. Bilen som står bredvid huset tillhörde direktör Per Eriksson och är en Cole av 1913 års modell. Detta var en lyxbil för sin tid och Erikssons bil var den dyraste modellen, kallad Cole Sixty, med en sexcylindrig motor på 60 hästkrafter. Bilen registrerades den 3:e februari 1913 på reg.nr. A1951 och ägdes då av Automobilfirma Bäckdahl & Company på Roslagsgatan 35 i Stockholm. Den 8:e juli samma år registreras bilen på direktör P. Erikson i Örebro. År 1916 gjordes bilregistret om och denna bil fick då den 1:a mars 1916 registreringsnummer T95, fortfarande ägd av direktör Per Eriksson. Han ägde den fram till 1921.

Från 299 kr

Uppsala, Arméns Underofficersskola (AUS) 1948 Bild 1: Pansaravdelningen framför B-kasernen. Furirerna bodde i A-kasern som syns i bakgrunden. Eleverna från P 3 i Strängnäs ser vi längst längst till höger i mittraden; tredje man från höger Rune Yngström , näste man Karl-Åke Bergström och Anders Bäck längst till höger. Sittande fr v Sven-Ingvar "SIA" Andersson P 2 - S 1, Joel Thynell P 2 - S 1 och Jan-Erik "Jeppa" Persson P 2. Kurshefen, kapten Carl-Fredrik "Figge" Follin sitter på bänken och bär ridstövlar, till höger om Follin sitter stf avdch sergeant Erik Aldrin P 1 - P 4. Bild 2-3: Omslag och insida med namnteckningar. K-Å Bergström blev senare kapten vid regementet och stannade där hela sitt militära yrkesliv. Bergström fyller 99 år detta år (2020).

Från 299 kr

"Gånggriften börjar framträda", antecknat vid utgrävningen 1926. Gånggriften i Tolarp, Snöstorp som ligger nära Fylleån och är en av Hallands största och bäst bevarade gånggrifter. Gången är 4,5 meter lång och själva gravkammaren mäter 3 x 7 meter. Ursprungligen var den dold under en hög. Gravtypen användes under yngre stenåldern och användes för att begrava flera människor, i vissa över 30 personer. Denna gånggrift har hänförts till stridsyxekulturen, bedöms vara omkring 5000 år gammal och fynd i samband med utgrävningen 1926 tolkas som att ceremonier hållits i samband med gravsättningarna. Fil dr Folke Hansen från Lund och kyrkoherde/arkeolog Viktor Ewald var de som utförde utgrävningarna både här och i Lugnarohögen i Hasslöv samma år. Troligen är fotot taget av någon tidningsfotograf då spaltbredden anges på fotografiets baksida. (Se även F8956, F8961, F8964)

Från 299 kr

Fröken Charlotte Jönssons flickskola Trelleborg år 1901 eller 1907, översta raden från vänster, 1 Jenny Pettersson, 2 Anna Hallonsten, 3 Elin Möller, 4 Lisa Strömberg, 5 Signe Pettersson, 6 Elsa Stickler, 7 Alexandra Fris, 8 Hedvig Smith, 9 Elin Rasmusson, 10 Beda Hallonsten, 11 Rut Nosslin, 12 Elisabeth Mellin, 13 Anna Berggren, 14 Anna Möller, andra raden från vänster, Andrea Andersson, 2 Torgund Östergren, 3, 4 Mia Bolmstedt, 5 Mathilda Jönsson (Malin), 6 Helfrid Lidner, 7 Ella Palmkvist, 8 Mia Gren, 9 Agnes Andersson, 10 Mathilda Sjölin, tredje raden från vänster, 1?, 2 Mathilda Persson, 3 Inga Hedström, 4 Ida Ekelund, 5 Elisabeth Tell, 6 Laura Nilsson, 7 Hanna Andersson, 8 Blenda Larsson(Wemmerlöf), 9 Anna Persson Fuglie, 10 Ludvig Jönsson Fuglie, 11 Ebba Andersson, 12 Hermina Persson, fjärde raden från vänster, 1 Hanna Trulsson, 2 Hilda Johansson, 3 Emy Persson, 4 Edit Månsson, 5 Lill Müller, 6 Dorothy Ponton, 7 Anna G Andersson, 8 Fredrika Rosenfelt, 9 Olga Persson-Giström, 10 Emma Borgström, femte raden från vänster, 1 Ragnhild Magnusson, 2 Signe Christensson, Wally Granbom, 4 Hildegard Fris, 5 Signe Granbom, 6 ?, 7 Mia Granbom, 8 fröken ?, 9 Elsa Haeger, 10 Lotta Smith, 11 Agda Olsson, 12 Frida Persson, 13 ? Mellander, 14 Helga Jepsson, nedre raden från vänster, 1 Ester Karlmark, 2 Gudrun Götherström, 3 Mia Germundsson, 4 Olga Gjörloff, 5 Greta Mattsson, 6 Lily Stickler?, 7 Elly Mattsson, 8 Greta Hedström, 9 Therese Holmgren, 3088/79, Enligt fsk. N Sigfrid Jeppsson, vars syster är med på kortet, ? måste kortet ha tagits omkring 1900 sannolikt 1901, OBS Olga ?, foto: Rudolf Pettersson Höganäs&Ljungbyhed

Från 299 kr

Arbetslag på Notnässågen. Nedersta raden från vänster: 1. Rask-Karl 2. Andén, född 1869 3. Per Jonsson 4. Söderling 5. Tjus 6. Boman, född 1863, död 1906 Andra raden fr. v. : 1. Johan Olsson, född 1875, till USA 2. August Olsson, Buskarna, f. 1873 3. Manne vid Lillåbron 4. Stenbäck, Lysvik 5. Gustaf Reito 6. Olle på Lisåsen 7. Johan Åsberg 8. Bror till Per i Hacka 9. Jon i Sotbråten, Maria Kjellbergs far f. 1880 10. Johan Sundström, född 1869, död 1957 11. Bagg-Ola 12. Henrik i "Persut", Per-Eriks far Tredje raden: 1. Stående Björk-Olsson, f. 1865 2. Per Gerdin, f. 1865 3. Bratt-Johan, H. Olssons far 4. Nils Lamberg, f. 1854 5. Sundbergs-Ola 6. Magnus Östlund 7. Axel i Muntertorp 8. Per vid Bäcken, Åshagen 9. Johannes på Torpåsen 10. Gustaf Klarqvist 11. Erik Högqvist="Stuk-Erik" 12. Från Lysvik 13. Herdin Fjärde raden fr. v. : 1. Brorson t. Per i Hacka 2. Son t. spinger Andersson, Hugo i Muntertorp 3. Axel Tjus, sedermera lärare 4. Albert fr. Lysvik 5. Johannes, bror t. O. Vest 6. Fritiof Liljendal 7. Viktor i Muntertorp 8. Lysviks pojke 9. Gustaf Backman, Lysvik Översta raden: 1. Jon Svensson, Lisåsen 2. Backman, Lysvik 3. Nils i Halvarsstugan, född 1866 4. Per-Erik Henriksson, f. 15/5 1869, död 16/11 1957 5. Per Holmberg 6. Olof Holmberg 7. Olle på Näståsen, Lysvik 8. Johannes, fr. Lysvik 9. Olof, fr. Lysvik 10. Gustaf Olsson, Storhultsstugan, född 1880, reste 1910 t. USA, med maka, mor och tre barn, den yngsta, Brita, fyllde 1 år på Atlanten. 11. August Eriksson, Västanvik, född 1879, blev m. familj bosatt i Sundsvall. 12. Mannen mellan Gustav o. August från Lysvik

Från 299 kr

Arbetslag på Notnässågen. Nedersta raden från vänster: 1. Rask-Karl 2. Andén, född 1869 3. Per Jonsson 4. Söderling 5. Tjus 6. Boman, född 1863, död 1906 Andra raden fr. v. : 1. Johan Olsson, född 1875, till USA 2. August Olsson, Buskarna, f. 1873 3. Manne vid Lillåbron 4. Stenbäck, Lysvik 5. Gustaf Reito 6. Olle på Lisåsen 7. Johan Åsberg 8. Bror till Per i Hacka 9. Jon i Sotbråten, Maria Kjellbergs far f. 1880 10. Johan Sundström, född 1869, död 1957 11. Bagg-Ola 12. Henrik i "Persut", Per-Eriks far Tredje raden: 1. Stående Björk-Olsson, f. 1865 2. Per Gerdin, f. 1865 3. Bratt-Johan, H. Olssons far 4. Nils Lamberg, f. 1854 5. Sundbergs-Ola 6. Magnus Östlund 7. Axel i Muntertorp 8. Per vid Bäcken, Åshagen 9. Johannes på Torpåsen 10. Gustaf Klarqvist 11. Erik Högqvist="Stuk-Erik" 12. Från Lysvik 13. Herdin Fjärde raden fr. v. : 1. Brorson t. Per i Hacka 2. Son t. spinger Andersson, Hugo i Muntertorp 3. Axel Tjus, sedermera lärare 4. Albert fr. Lysvik 5. Johannes, bror t. O. Vest 6. Fritiof Liljendal 7. Viktor i Muntertorp 8. Lysviks pojke 9. Gustaf Backman, Lysvik Översta raden: 1. Jon Svensson, Lisåsen 2. Backman, Lysvik 3. Nils i Halvarsstugan, född 1866 4. Per-Erik Henriksson, f. 15/5 1869, död 16/11 1957 5. Per Holmberg 6. Olof Holmberg 7. Olle på Näståsen, Lysvik 8. Johannes, fr. Lysvik 9. Olof, fr. Lysvik 10. Gustaf Olsson, Storhultsstugan, född 1880, reste 1910 t. USA, med maka, mor och tre barn, den yngsta, Brita, fyllde 1 år på Atlanten. 11. August Eriksson, Västanvik, född 1879, blev m. familj bosatt i Sundsvall. 12. Mannen mellan Gustav o. August från Lysvik

Från 299 kr

Fröken Charlotte Jönssons flickskola Trelleborg år 1901 eller 1907, översta raden från vänster, 1 Jenny Pettersson, 2 Anna Hallonsten, 3 Elin Möller, 4 Lisa Strömberg, 5 Signe Pettersson, 6 Elsa Stickler, 7 Alexandra Fris, 8 Hedvig Smith, 9 Elin Rasmusson, 10 Beda Hallonsten, 11 Rut Nosslin, 12 Elisabeth Mellin, 13 Anna Berggren, 14 Anna Möller, andra raden från vänster, Andrea Andersson, 2 Torgund Östergren, 3, 4 Mia Bolmstedt, 5 Mathilda Jönsson (Malin), 6 Helfrid Lidner, 7 Ella Palmkvist, 8 Mia Gren, 9 Agnes Andersson, 10 Mathilda Sjölin, tredje raden från vänster, 1?, 2 Mathilda Persson, 3 Inga Hedström, 4 Ida Ekelund, 5 Elisabeth Tell, 6 Laura Nilsson, 7 Hanna Andersson, 8 Blenda Larsson(Wemmerlöf), 9 Anna Persson Fuglie, 10 Ludvig Jönsson Fuglie, 11 Ebba Andersson, 12 Hermina Persson, fjärde raden från vänster, 1 Hanna Trulsson, 2 Hilda Johansson, 3 Emy Persson, 4 Edit Månsson, 5 Lill Müller, 6 Dorothy Ponton, 7 Anna G Andersson, 8 Fredrika Rosenfelt, 9 Olga Persson-Giström, 10 Emma Borgström, femte raden från vänster, 1 Ragnhild Magnusson, 2 Signe Christensson, Wally Granbom, 4 Hildegard Fris, 5 Signe Granbom, 6 ?, 7 Mia Granbom, 8 fröken ?, 9 Elsa Haeger, 10 Lotta Smith, 11 Agda Olsson, 12 Frida Persson, 13 ? Mellander, 14 Helga Jepsson, nedre raden från vänster, 1 Ester Karlmark, 2 Gudrun Götherström, 3 Mia Germundsson, 4 Olga Gjörloff, 5 Greta Mattsson, 6 Lily Stickler?, 7 Elly Mattsson, 8 Greta Hedström, 9 Therese Holmgren, 3088/79, Enligt fsk. N Sigfrid Jeppsson, vars syster är med på kortet, ? måste kortet ha tagits omkring 1900 sannolikt 1901, OBS Olga ?, foto: Rudolf Pettersson Höganäs&Ljungbyhed

Från 299 kr

En klassisk Massebild tagen från ladugårdens östra höglugg! Här ser man Bergmans familj stå på gårdsplanen med manbygggnad och flygel bakom sig. T v ser man det stora brygghuset från 1800-talets mitt, vilket innehåller snickarbod hiterst, källare i mitten och brygghus med dubbla bakugnar t h och kölna och magasin på loftet. Manbyggnaden är troligen byggd i två etapper, c:a 1772 och 1795, den hade ursprungligen flistak, men moderniserades med tegeltak och större fönster vid 1800-talets mitt. Mellan huset är en vindskyddande port uppsatt. Byggnaderna ser likadana ut idag. Framför husen är en putsad stenmur med lock av trä. Muren står mycket nära manbyggnaden och går fram mot mitten av flygeln. Troligen tillhör den ett äldre byggnadsskede på gården. En dubbel fågelholk i form av ett hus sitter på en stör. Man ser de typiska trägrindarna med täckt nederdel och rombrutig överdel, det finns en likadan gånggrind vid manbyggnadens gavel intill en körgrind, för gårdsplanen var helt inhägnad. Ovanför gånggrinden skymtar ett okänt hus. Längst t v ligger en hög rivningsvirke av okänt ursprung. Längst t h ligger ris och ved för den utanför bild belägna vedboden. Familjen Bergman har inte klätt upp sig, utan står här i sina arbetskläder. Från vänster ses Tomas, 38 år, gårdens stutar framför en arbetsvagn, hustrun Maria född Georgsdotter från Botels Vilhelm Larssons part, 35 år, dottern Tekla, 8 år, modern Brita född Larsdotter från Gumbalde Olof Larssons part, 66 år, och fadern Nils, 68 år. Bakom muren t h om grinden sticker ett huvud upp! Det är sonen Niklas 3 ½ år.

Från 299 kr

När Snausarve delades någon gång efter 1600-talets mitt, blev Anders Hansson 1610-1690 ägare av den här ursprungsparten, vilket år är inte känt, men han ägde parten 1670. Sonen Hans Andersson född 1661 gifte sig 1699 med Anna Larsdotter och de fick 3 barn, varav äldste sonen Anders Hansson född 1700 blev näste ägare. Anders gifte sig omkring 1725 med Anna Olofsdotter Hummelbos i Burs och eftersom Anders var sjuklig, var det hon som stod för gårdsparten. De fick också 3 barn och även nu var det äldste sonen son ärvde parten, Hans Andersson född 1726 gift 1752 med Margareta Larsdotter född 1729 från Botels. Hans och Margareta fick 4 barn varav två hette Hans! Men det blev en son Anders Hansson född 1756 som blev näste ägare, gift 1781 med Brita Larsdotter född 1750 från Smiss och de fick 4 barn. Anders dog och Brita gifte om sig 1794 med Gabriel Jakobsson född 1767 från Pilgårds på När. Äldste sonen i första äktenskapet Hans Andersson född 1782 och gift 1802 med Dorotea Jakobsdotter Lyberg född 1778 från Lye tog över parten. Hans och Dorotea fick 7 barn och det blev yngste sonen Hans Hansson född 1820 som blev näste ägare. Han gifte sig 1848 med Margareta Elisabet Nilsdotter född 1827 från Anderse och de fick 6 barn. 1879 tog sonen Jakob Niklas Hansson född 1849 över parten, gift 1887 med Anna Lovisa Hansdotter född 1855 från Hägdarve på När. De fick 5 barn och det blev dottern Hermanna Hansson 1894-1995 som blev näste ägare. Hon gifte sig 1927 med Ernfrid Södergren född 1900 från Hallbjäns och de tog samma år över parten. De fick inga barn, utan tog en fosterdotter, vilken inte tog över gårdsparten. Hermannas äldsta syster Nelly Helena född 1888 gifte sig till granngården Goks och det blev hennes dotterdotter Helena Kolmodin född 1968 som köpte den avstyckade parten 1994 av Helenas föräldrar Gunhild och Henry Nyroth med sin sambo Kent Jakobsson född 1966 från När. När de separerade såldes parten. På bilden ser vi från väster: Harald Hansson 7 år, Hermanna Hansson 10 år, hon blev 101 år gammal, och Henrik Hansson 15 år. I bakgrunden ser vi manbyggnaden, en parstuga från 1800-talets första hälft och brygghuset.

Från 299 kr

Skyttebazar på Stadshotellet i Falkenberg år 1901. Första raden, sittande på golvet, fr.v. 1 dam okänd, 2 dam okänd, 3 herre A Hallberg, 4 dam (nationaldräkt) M Davidssson, 5 dam (nat.dräkt med stor vit hatt)H Andersson-Lind. Andra raden, sittande, fr.v. 1 dam E Karlberg, 2 dam (nat.dräkt). Tredje raden, stående fr.v. 1 herre (mörkklädd) okänd, Ankarloo?, 2 dam (ljus hårdekoration) C Ankarloo, 3 herre (mörk med mustasch) A Karlberg, 4 dam (ljusklädd mörk hatt) okänd, 5 dam (ljusklädd) M Rohlin, 6 dam (skymd) okänd, 7 dam (spetsklänning peruk) H Hallberg, 8 dam (mörk med hårdekoration) M Boman, 9 dam (mörkhårig) okänd, 10 dam ( ljusklädd vit hätta) I lindqvist, 11 dam (mörkt halsband) okänd, 12 dam (nat.dräkt) E Björkman?, 13 o. 14 systrarna Signe o Ruth Lindqvist. Fjärde raden st. fr.v. 1 dam (mörkhårig) okänd, 2 herre (med mustasch) okänd, 3 dam (med spetsig hätta) okänd, 4 herre (mörkklädd) C Bennedich. Vid bazaren uppfördes "Porträtterna" av Anna Maria Lenngren, i denna medverkan systrarna Signe o Ruth Lindqvist, fruarna H o B Hallberg och löjtnanten C Bennedich. g.m. N Malmgren. Förteckning av personposition finns ihop med fotografiet.

Från 299 kr

Det här är ett annat av småställena vid det som kallades Sandbo Ainar neråt Närkån och som före skiftet tillhörde När. Där hade man kanske ett par tunnland jord så man kunde ha 1-2 kor och några smådjur. Försörjde sig fick man göra som arbetare på gårdarna i bygden och som fiskare. Det var knapert, bara att hålla vedbrand när man ingen skog hade var ett stort problem. Det här stället ser ut att ha kommit till på 1830-talet. Fördubblingsbåtsmannen Olof Perssons på När son arbetskarlen Gustav Mattzin född 1796 kan ha etablerat sig här tillsammans med sin fru Eva Mårtensdotter född 1796 från Rangsarve i Alskog. De fick 4 barn varav yngsta dottern Brita Greta född 1835 tog över stället. Hon gifte 1862 sig med fiskaren Olof Olofsson Laurell född 1830 från Snausarve. Laurells fick 5 barn och äldsta dottern Greta Stina född 1863 blev nästa ägare tillsammans med sin man Karl Berggren från Augerum i Blekinge. De gifte sig 1895 och fick två söner, där den yngste Edvin Berggren född 1905 tog över stället 1932. Han gifte sig samma år med Hilma Tomasson född 1905 från Öndarve på När och de bedrev ett litet jordbruk till inpå 1960-talet. De fick dottern Ingrid Berggren gift Johansson 1932 och sonen Sven Berggren född 1934. Hilma överlämnade stället till sina barn 1987. På bilden ser vi Greta Stina Berggren, 45 år, sonen Edvin, 3 år, maken Karl Berggren av okänd ålder, sonen Johan, 12 år, och fadern Olof Laurell, 78 år. De står framför bostadshuset, en rätt liten s k ofullständig bulparstuga som nyligen panelats med stående bräder i bulfälten. Huset kan ha varit byggt på 1830-talet, möjligen var det äldre och hitflyttat. Till höger skymtar en ladugård.

Från 299 kr

Bruket startades i Flygsfors av Otto Hammargren år 1863 som en hammarsmedja. Med sämre konjunkturer för de små småländska järnbruken startades 1888 Flygsfors glasbruk. Det utarrenderades 1889 till bruksägare C.A. Svensson och fabrikör Janne Elgqvist, vilka snart köpte bruket och inom kort blev Svensson ensamägare. Svensson avled 1914, och 1919 såldes bruket för att 1920 läggas ner. Det återuppstod 1930 då ett nytt bolag under Gustav och Oskar Rosander övertog bruket och fick det på fötter. Under de första 30 åren tillverkades endast fönsterglas, men man gick senare över till belysningsglas och prydnadsglas. Produktionen har varit stor; på 1950-talet var bruket Europas största tillverkare av belysningsglas och hade ca 200 anställda. Inom konstglasproduktionen är bruket mest känt för Paul Kedelvs (1917-1990) coquilleglas, formgivet under 1950-talet. År 1965 formades Flygsforsgruppen med Gadderås och Målerås glasbruk och sammanlagt cirka 300 anställda. Bruken övertogs 1974 av Orrefors och lades ned 1979. År 1985 prövade Elving Conradsson från Bergdala glasbruk under några månader att på nytt blåsa liv i hyttan, men försöket misslyckades. 1992 återupptogs verksamhet i brukslokalerna på nytt i mycket liten skala, och i dag tillverkas flerfärgat konstglas av krossat glas. Källa: Wikipedia Orten ligger 2 km öster om Orrefors, 3 km väster om Gadderås och 16 km norr om Nybro. Den är framför allt känd för sitt glasbruk som var i drift 1888-1979. Under brukets historia framställdes bland annat fönsterglas, belysningsglas, servisglas, flerfärgat konstglas och pressglas.

Från 299 kr

Bruket startades i Flygsfors av Otto Hammargren år 1863 som en hammarsmedja. Med sämre konjunkturer för de små småländska järnbruken startades 1888 Flygsfors glasbruk. Det utarrenderades 1889 till bruksägare C.A. Svensson och fabrikör Janne Elgqvist, vilka snart köpte bruket och inom kort blev Svensson ensamägare. Svensson avled 1914, och 1919 såldes bruket för att 1920 läggas ner. Det återuppstod 1930 då ett nytt bolag under Gustav och Oskar Rosander övertog bruket och fick det på fötter. Under de första 30 åren tillverkades endast fönsterglas, men man gick senare över till belysningsglas och prydnadsglas. Produktionen har varit stor; på 1950-talet var bruket Europas största tillverkare av belysningsglas och hade ca 200 anställda. Inom konstglasproduktionen är bruket mest känt för Paul Kedelvs (1917-1990) coquilleglas, formgivet under 1950-talet. År 1965 formades Flygsforsgruppen med Gadderås och Målerås glasbruk och sammanlagt cirka 300 anställda. Bruken övertogs 1974 av Orrefors och lades ned 1979. År 1985 prövade Elving Conradsson från Bergdala glasbruk under några månader att på nytt blåsa liv i hyttan, men försöket misslyckades. 1992 återupptogs verksamhet i brukslokalerna på nytt i mycket liten skala, och i dag tillverkas flerfärgat konstglas av krossat glas. Källa Wikipedia: Orten ligger 2 km öster om Orrefors, 3 km väster om Gadderås och 16 km norr om Nybro. Den är framför allt känd för sitt glasbruk som var i drift 1888-1979. Under brukets historia framställdes bland annat fönsterglas, belysningsglas, servisglas, flerfärgat konstglas och pressglas.

Från 299 kr

Bruket startades i Flygsfors av Otto Hammargren år 1863 som en hammarsmedja. Med sämre konjunkturer för de små småländska järnbruken startades 1888 Flygsfors glasbruk. Det utarrenderades 1889 till bruksägare C.A. Svensson och fabrikör Janne Elgqvist, vilka snart köpte bruket och inom kort blev Svensson ensamägare. Svensson avled 1914, och 1919 såldes bruket för att 1920 läggas ner. Det återuppstod 1930 då ett nytt bolag under Gustav och Oskar Rosander övertog bruket och fick det på fötter. Under de första 30 åren tillverkades endast fönsterglas, men man gick senare över till belysningsglas och prydnadsglas. Produktionen har varit stor; på 1950-talet var bruket Europas största tillverkare av belysningsglas och hade ca 200 anställda. Inom konstglasproduktionen är bruket mest känt för Paul Kedelvs (1917-1990) coquilleglas, formgivet under 1950-talet. År 1965 formades Flygsforsgruppen med Gadderås och Målerås glasbruk och sammanlagt cirka 300 anställda. Bruken övertogs 1974 av Orrefors och lades ned 1979. År 1985 prövade Elving Conradsson från Bergdala glasbruk under några månader att på nytt blåsa liv i hyttan, men försöket misslyckades. 1992 återupptogs verksamhet i brukslokalerna på nytt i mycket liten skala, och i dag tillverkas flerfärgat konstglas av krossat glas. Källa: Wikipedia Orten ligger 2 km öster om Orrefors, 3 km väster om Gadderås och 16 km norr om Nybro. Den är framför allt känd för sitt glasbruk som var i drift 1888-1979. Under brukets historia framställdes bland annat fönsterglas, belysningsglas, servisglas, flerfärgat konstglas och pressglas.

Från 299 kr

Bruket startades i Flygsfors av Otto Hammargren år 1863 som en hammarsmedja. Med sämre konjunkturer för de små småländska järnbruken startades 1888 Flygsfors glasbruk. Det utarrenderades 1889 till bruksägare C.A. Svensson och fabrikör Janne Elgqvist, vilka snart köpte bruket och inom kort blev Svensson ensamägare. Svensson avled 1914, och 1919 såldes bruket för att 1920 läggas ner. Det återuppstod 1930 då ett nytt bolag under Gustav och Oskar Rosander övertog bruket och fick det på fötter. Under de första 30 åren tillverkades endast fönsterglas, men man gick senare över till belysningsglas och prydnadsglas. Produktionen har varit stor; på 1950-talet var bruket Europas största tillverkare av belysningsglas och hade ca 200 anställda. Inom konstglasproduktionen är bruket mest känt för Paul Kedelvs (1917-1990) coquilleglas, formgivet under 1950-talet. År 1965 formades Flygsforsgruppen med Gadderås och Målerås glasbruk och sammanlagt cirka 300 anställda. Bruken övertogs 1974 av Orrefors och lades ned 1979. År 1985 prövade Elving Conradsson från Bergdala glasbruk under några månader att på nytt blåsa liv i hyttan, men försöket misslyckades. 1992 återupptogs verksamhet i brukslokalerna på nytt i mycket liten skala, och i dag tillverkas flerfärgat konstglas av krossat glas. Källa Wikipedia: Orten ligger 2 km öster om Orrefors, 3 km väster om Gadderås och 16 km norr om Nybro. Den är framför allt känd för sitt glasbruk som var i drift 1888-1979. Under brukets historia framställdes bland annat fönsterglas, belysningsglas, servisglas, flerfärgat konstglas och pressglas.

Från 299 kr

Interiör från verkstaden, 22 maj 1946. Valbo Verkstad A-B grundades år 1923 av häradsdomare K. G. Ålenius . Denne övertog ett tidigare bildat bolag, som drev verkstadsrörelse i Valbo med tillverkning av arbetsvagnar, timmerkälkar m. m. lät nu omlägga rörelsen för tillverkning av bil karosserier, varav mest lastvagns- och skåpbilskarosserier tillverkas. År 1929 ombildades firman till aktiebolag med Ålenius som verkst. direktör. Vid sin död år 1938 efterträddes han av sonen, ingenjör Gunnar Ålenius . Företaget har gått en kraftig utveckling till mötes och kan nu räkna sig till landets ledande inom sin bransch. Från att ha sysselsatt 3—4 man äro nu vid full drift cirka 80 arbetare anställda inom företaget. Valbo Verkstads A-B omfattar smides-, plåtslageri- och snickeriverkstad, monteringshall, måleri- samt lackerings- och tapetserarverkstäder, alla försedda med moderna, maskinella utrustningar. Bland företagets kunder kunna nämnas: Svenska armén, Kungl. Telegrafverket — över 200 skåpkarosserier ha under årens lopp levererats hit — Postverket, Vattenfallsstyrelsen, Stockholms stads gatukontor, en hel del allmänna verk och inrättningar samt privata företag. Dessutom är bolaget huvudleverantör till flera av de större bilfirmorna i Stockholm samt Ålenius valen förutseende man, som med öppen blick följde utvecklingen inom bilbranschen och han på övriga platser i landet. Företaget höll ut till någon gång på 1980-talet.

Från 299 kr

Interiör tillverkning, 22 maj 1946. Valbo Verkstad A-B grundades år 1923 av häradsdomare K. G. Ålenius . Denne övertog ett tidigare bildat bolag, som drev verkstadsrörelse i Valbo med tillverkning av arbetsvagnar, timmerkälkar m. m. lät nu omlägga rörelsen för tillverkning av bil karosserier, varav mest lastvagns- och skåpbilskarosserier tillverkas. År 1929 ombildades firman till aktiebolag med Ålenius som verkst. direktör. Vid sin död år 1938 efterträddes han av sonen, ingenjör Gunnar Ålenius . Företaget har gått en kraftig utveckling till mötes och kan nu räkna sig till landets ledande inom sin bransch. Från att ha sysselsatt 3—4 man äro nu vid full drift cirka 80 arbetare anställda inom företaget. Valbo Verkstads A-B omfattar smides-, plåtslageri- och snickeriverkstad, monteringshall, måleri- samt lackerings- och tapetserarverkstäder, alla försedda med moderna, maskinella utrustningar. Bland företagets kunder kunna nämnas: Svenska armén, Kungl. Telegrafverket — över 200 skåpkarosserier ha under årens lopp levererats hit — Postverket, Vattenfallsstyrelsen, Stockholms stads gatukontor, en hel del allmänna verk och inrättningar samt privata företag. Dessutom är bolaget huvudleverantör till flera av de större bilfirmorna i Stockholm samt Ålenius valen förutseende man, som med öppen blick följde utvecklingen inom bilbranschen och han på övriga platser i landet. Företaget höll ut till någon gång på 1980-talet.

Från 299 kr

Interiör verkstadmaskin, 22 maj 1946. Valbo Verkstad A-B grundades år 1923 av häradsdomare K. G. Ålenius . Denne övertog ett tidigare bildat bolag, som drev verkstadsrörelse i Valbo med tillverkning av arbetsvagnar, timmerkälkar m. m. lät nu omlägga rörelsen för tillverkning av bil karosserier, varav mest lastvagns- och skåpbilskarosserier tillverkas. År 1929 ombildades firman till aktiebolag med Ålenius som verkst. direktör. Vid sin död år 1938 efterträddes han av sonen, ingenjör Gunnar Ålenius . Företaget har gått en kraftig utveckling till mötes och kan nu räkna sig till landets ledande inom sin bransch. Från att ha sysselsatt 3—4 man äro nu vid full drift cirka 80 arbetare anställda inom företaget. Valbo Verkstads A-B omfattar smides-, plåtslageri- och snickeriverkstad, monteringshall, måleri- samt lackerings- och tapetserarverkstäder, alla försedda med moderna, maskinella utrustningar. Bland företagets kunder kunna nämnas: Svenska armén, Kungl. Telegrafverket — över 200 skåpkarosserier ha under årens lopp levererats hit — Postverket, Vattenfallsstyrelsen, Stockholms stads gatukontor, en hel del allmänna verk och inrättningar samt privata företag. Dessutom är bolaget huvudleverantör till flera av de större bilfirmorna i Stockholm samt Ålenius valen förutseende man, som med öppen blick följde utvecklingen inom bilbranschen och han på övriga platser i landet. Företaget höll ut till någon gång på 1980-talet.

Från 299 kr

Interiör verkstadsmaskin, 22 maj 1946. Valbo Verkstad A-B grundades år 1923 av häradsdomare K. G. Ålenius . Denne övertog ett tidigare bildat bolag, som drev verkstadsrörelse i Valbo med tillverkning av arbetsvagnar, timmerkälkar m. m. lät nu omlägga rörelsen för tillverkning av bil karosserier, varav mest lastvagns- och skåpbilskarosserier tillverkas. År 1929 ombildades firman till aktiebolag med Ålenius som verkst. direktör. Vid sin död år 1938 efterträddes han av sonen, ingenjör Gunnar Ålenius . Företaget har gått en kraftig utveckling till mötes och kan nu räkna sig till landets ledande inom sin bransch. Från att ha sysselsatt 3—4 man äro nu vid full drift cirka 80 arbetare anställda inom företaget. Valbo Verkstads A-B omfattar smides-, plåtslageri- och snickeriverkstad, monteringshall, måleri- samt lackerings- och tapetserarverkstäder, alla försedda med moderna, maskinella utrustningar. Bland företagets kunder kunna nämnas: Svenska armén, Kungl. Telegrafverket — över 200 skåpkarosserier ha under årens lopp levererats hit — Postverket, Vattenfallsstyrelsen, Stockholms stads gatukontor, en hel del allmänna verk och inrättningar samt privata företag. Dessutom är bolaget huvudleverantör till flera av de större bilfirmorna i Stockholm samt Ålenius valen förutseende man, som med öppen blick följde utvecklingen inom bilbranschen och han på övriga platser i landet. Företaget höll ut till någon gång på 1980-talet.

Från 299 kr