Kyrkan i Södra Möckleby. Kyrkan består av ett rektangulärt kyrkorum med absidialt kor i öster samt torn i väster. Vapenhuset, som är centralt placerat på sydfasaden, har en pendang i sakristian mitt på nordväggen. Av den medeltida kyrkan med anor från 1100-talet kvarstår endast tornet. Tornets inre förändrades vid ombyggnaden 1850-51 och försågs med en lanternin. Långhuset och portalerna o väster och söder är rundbågiga, så även långhusets stora fönsteröppningar. Tre liknande fönster fanns i det absidiala koret. Dessa sattes igen vid renoveringen 1951. Denna åtgärd, tillsammans med flera andra, kom att förändra kyrkorummets karaktär. Innertaket är en i tre plan bruten panel.
Från 299 kr
Hedared sn. Hedareds socken ändrad till Sandhults socken. Kyrkan (text se foto). I Hedared ligger Sveriges enda bevarade stavkyrka. Den lilla tornlösa kyrkobyggnaden med smalare kor är dendrokronologiskt daterad så sent som till strax efter 1501, men en föregångare av samma typ har säkerligen funnits. En omfattande restaurering genomfördes 1995-97, varvid kyrkan åter kläddes med panel. I koret finns väggmålningar som är samtida med kyrkan; i övrigt härrör interiörens målningar från 1735. En madonna och en dopfunt från 1200-talet har bevarats.Den har säkerligen föregåtts av en tidigare stavkyrka. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=200343
Hedared sn. Hedareds socken ändrad till Sandhults socken. Kyrkan (text se foto). I Hedared ligger Sveriges enda bevarade stavkyrka. Den lilla tornlösa kyrkobyggnaden med smalare kor är dendrokronologiskt daterad så sent som till strax efter 1501, men en föregångare av samma typ har säkerligen funnits. En omfattande restaurering genomfördes 1995-97 varvid kyrkan åter kläddes med panel. I koret finns väggmålningar som är samtida med kyrkan; i övrigt härrör interiörens målningar från 1735. En madonna och en dopfunt från 1200-talet har bevarats.Den har säkerligen föregåtts av en tidigare stavkyrka. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=200343
Hedared sn. Hedareds socken ändrad till Sandhults socken. Kyrkan, exteriör från öster. I Hedared ligger Sveriges enda bevarade stavkyrka. Den lilla tornlösa kyrkobyggnaden med smalare kor är dendrokronologiskt daterad så sent som till strax efter 1501, men en föregångare av samma typ har säkerligen funnits. En omfattande restaurering genomfördes 1995-97, varvid kyrkan åter kläddes med panel. I koret finns väggmålningar som är samtida med kyrkan; i övrigt härrör interiörens målningar från 1735. En madonna och en dopfunt från 1200-talet har bevarats.Den har säkerligen föregåtts av en tidigare stavkyrka. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=200343
Hedared sn. Hedareds socken ändrad till Sandhults socken. Kyrkan, exteriör från nordöst. I Hedared ligger Sveriges enda bevarade stavkyrka. Den lilla tornlösa kyrkobyggnaden med smalare kor är dendrokronologiskt daterad så sent som till strax efter 1501, men en föregångare av samma typ har säkerligen funnits. En omfattande restaurering genomfördes 1995-97, varvid kyrkan åter kläddes med panel. I koret finns väggmålningar som är samtida med kyrkan; i övrigt härrör interiörens målningar från 1735. En madonna och en dopfunt från 1200-talet har bevarats.Den har säkerligen föregåtts av en tidigare stavkyrka. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=200343
Boteå kyrka hör sannolikt till de äldsta medeltida stenkyrkorna i Ådalen. Den är också den enda som har varit försedd med korabsid. Vid 1400-talets mitt utökades kyrkan med en korsarm åt söder. Kyrkan är numera vitputsad och har brant, spånklätt sadeltak. År 1788 byggdes klockstapeln av byggmästare Eurenius. Den har ombyggts under 1800-talet och fick då inklädnad med vitmålad panel. Kyrkan har tre stjärnvalv som haft målningar, vilka är överkalkade. Inga medeltida skulpturer finns bevarade. Inredningen är huvudsakligen tillkommen under 1700- och 1800-talen. En senmedeltida dopfunt finns.
Hemsö kyrka, belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö.; Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofrén 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Ramsele gamla kyrka. Kyrkan nämns första gången 1273. Den är uppförd av sten som senare har vitputsats. Båda gavelröstena och det branta takfallet är spånklädda. En hög smal dörr på södra väggen leder in till kyrkan. Tidigare fanns här ett vapenhus. Den gamla klockstapeln är riven. Vid den nya kyrkans tillkomst 1858 tömdes den gamla på sina inventarier utom den fasta bänkinredningen från 1670-talet. Kyrkan restaurerades på 1920-talet och återfick det mesta av inredningen från 1600- och1700-talen. Kyrkorummet täcks av trätak. Koret skiljs från kyrkorummet av bänkskärmar och korgrind. Målningarna från ca 1600 har varit överkalkade, men är framtagna.
Hemsö kyrka, belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofre´n 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Ramsele gamla kyrka, 1911 eller 1912. Kyrkan nämns första gången 1273. Den är uppförd av sten som senare har vitputsats. Båda gavelröstena och det branta takfallet är spånklädda. En hög smal dörr på södra väggen leder in till kyrkan. Tidigare fanns här ett vapenhus. Den gamla klockstapeln är riven. Vid den nya kyrkans tillkomst 1858 tömdes den gamla på sina inventarier utom den fasta bänkinredningen från 1670-talet. Kyrkan restaurerades på 1920-talet och återfick det mesta av inredningen från 1600- och1700-talen. Kyrkorummet täcks av trätak. Koret skiljs från kyrkorummet av bänkskärmar och korgrind. Målningarna från ca 1600 har varit överkalkade, men är framtagna.
Hemsö kyrka. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofre´n 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Efter att den nya kyrkan i Hägerstad stod klar 1866 kom församlingens gamla kyrkorum i förfall. År 1893 besöktes platsen av personal från Riksantikvarieämbetet som fann att den gamla vittrade kyrkan fortfarande inrymde värdefulla inventarier. Följden blev att predikstolen och två medeltida altarskåp överlämnades till Historiska museet i Stockholm. Därefter iordningställdes kyrkan till ruin. Under 1930-talet kom en första restaurering igång. Murarna restes och byggnaden sattes under tak. En mer genomgripande upprustning kom under ingenjör Ture Jangviks ledning att genomföras från 1976. Här en serie bilder som visar kyrkans status 1974.
Den gamla kyrkan i Å upphörde att fungera som församlingens ordinarie kyrkorum när den nya kyrkan stod klar 1849. Som annars brukligt revs inte den äldre upplagan, den stod i själva verket orörd fram till en förstörande brand våren 1878. Först då blev den ruin och över tid stadd i alltmer framskridet förfall. Det skulle dröja till 1970 innan en genomgripande räddningsinsats sattes in. Ett av flera problem man stod inför var att kyrkan inte grundlagts på frostfritt djup. Nya grundmurar måste till för att stabilisera gavelväggarna och själva gavelröstena stadgas med strävor. Gavlarna gavs även pågjutet skydd mot väta. Här några exempel ur dokumentationen som gjordes kort före arbetets början.
Kyrkan i Blädinge ligger på en höjd inte långt från sjön Salen. Den uppfördes troligen under senare delen av medeltiden som en rektangulär kyrka med klockstapel av trä. Ombyggnad på 1780-talet och 1834 gav kyrkan en nyklassicistisk prägel. Under kyrkgolvet finns murade gravkamrar där personer från 1500- och 1600-talen tillhörande adelssläkter vilar. Utanför kyrkan finns det Mörnerska gravkapellet. Där finns 22 kistor med stoftet från släkten Mörner. Bl.a. landshövdingarna Carl Stellan Mörner och Carl Mörner. Även stoftet av statsrådet Axel Otto Mörner finns här. På kyrkogården finns även gravplats för den Gyllenkrokska släkten, författarinnan Blenda Sylvan och Bror Cederström.
Kånna kyrka uppfördes troligen vid senare delen av 1100-talet. Den består av långhus med utbyggt vapenhus i väster och kor med absid i öster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Koret är daterat till 1174 och hörde troligen till en tidigare träkyrka på platsen. ´ Nyligen gjorda fynd pekar på att en stavkyrka har funnits på samma plats. Nuvarande långhus är daterat till 1180. Vid mitten av 1800-talet revs klockstapeln och kyrkan fick en tornhuv för klockorna. Kyrkan eldhärjades 1947. Vid restaureringsarbetet efter branden gjordes upptäckten att kyrkan ursprungligen varit dekorerad med kalkmålningar. Inredingen återställdes med delvis nya inventarier. 1964 revs tornhuven och kyrkans ursprungliga form återställdes. En ny tjärad klockstapel uppfördes.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.