Gesällprov för blivande damfrisörskor. Uppgiften är att ordna en brudklädsel. Hårfrisörskan längst till vänster är Gisela Stoppel (som arbetat på Salong Topé på Nygatan) och två damfrisörskor från Götlunda. Brudarna är, från vänster: Gudrun Andersson, Ingemo Björkman och en kvinna från Götlunda. Alla brudarna har brudklänning, slöja och brudbukett. I håret har de blommor, diadem och brudkrona.
Från 299 kr
Inblick i en typisk borglig våning vid 1800-talets slut. Karakteristiskt möblerad med tidens förkärlek för myckenhet och trivsel och där inredningen ordningställts för det så betydelsefulla umgängeslivet. Överste Fritz Lovén hade med makan Lovisa von Rosen och parets bägge barn inflyttat till Linköping 1892. Skälet var hans utnämning till chef över Andra livgrenadjärregementet i staden. Bilden togs sannolikt av den fotointresserade översten och visar hemmets salong. Vid pianot en gäst, i soffan makan Lovisa och dottern Jeanne. Foto 1893 eller möjligtis 1894.
Lambohovs säteri uppfördes på platsen för en äldre karolinergård under åren 1762-1766. Beställare var översten och tidvis regementschefen vid Östgöta infanteriregemente, Fredrik Carl Sinclair. För ritningarna stod Jaen Eric Rehn, som vid sidan av sitt engagemang i Stockholms slott och andra herresäten i landet, lyckades skapa en synnerligt välproportionerad anläggning i Lambohov. Vid tiden för bilden ägdes godset av greve James Henry Sinclair och dennes maka Amalia von Holst. Bilden visar säteriets gula salong.
Svartå Herrgård 1 28 juli 1966 En yngre kvinna och två äldre damer sitter i en salong på Svartå Herrgård i Örebro. Den yngre kvinnan och en av de äldre damerna sitter i en soffa medan den andra äldre damen sitter i en stol bredvid dem. Alla tre är klädda i klänningar. Ett fönster syns bakom personerna. En stor matta ligger på golvet under deras fötter.
Frisörskan 2 september 1965 En äldre dam iförd skyddskläder sitter framför en spegel inne i en salong. En hårfrisörskeelev är i full färd med att kamma hennes hår. Bredvid till höger sitter en annan dam med håret i en torkhuv. Vid henne står ett skåp med borstar och hårvårdsredskap. Ett till skåp med lådor står längre till höger i bakgrunden. Till vänster skymtar två andra elever i vita arbetsrockar samt ett skåp med lådor och en stol.
Svartå Herrgård 1 28 juli 1966 En yngre kvinna och två äldre damer sitter i en salong på Svartå Herrgård i Örebro. Den yngre kvinnan och en av de äldre damerna sitter i en soffa och konverserar medan den andra äldre damen sitter i en stol bredvid dem. Alla tre är klädda i klänningar. Ett fönster syns bakom personerna. En stor matta ligger på golvet under deras fötter.
Frisörskan 2 september 1965 En äldre dam sitter på en stol inne i en salong. Hon har ett skyddsförkläde på sig. Bakom henne står en hårfrisörskeelev som är i färd med att kamma den äldre damens hår. Bilden är tagen genom spegeln som står framför dem. I spegeln syns en annan elev som kammar håret på en frisördocka som står ovanpå ett skåp. Framför henne står ett antal personer och tittar på. Torkhuvar syns även i spegelbilden.
Interiör från salong i bostad. Fotografen Gustaf Björkströms bostad i samma hus som fotoateljén, kv Apotekaren, Varberg 1906-1914 samt 1920-1933. Två rum i fil. Skrivbord med nätt telefon, ett porträtt av frun Elin ovanför, väster på piedestal samt ett piano med mansporträtt ovanför (Beethoven?) och på pianot ligger Gustafs fiollåda. Björkström var musikalisk. I bortre rummet syns en matgrupp. Tidstypisk inredning i stram senjugend och linoleummattor på golven. Fotot är taget på våren då det står påskliljor och tulpaner i vaserna.
Interiör från salong i bostad. Fotograf Gustaf Björkströms bostad i samma hus som fotoateljén, kv Apotekaren, Varberg, 1906-1914 samt 1920-1933. Jämfört med foto GB1_1101 av samma rum så ter sig detta vara taget tidigare, kanske så snart Gustaf hade flyttat in år 1906. Möblemanget är betydligt enklare och genomgående tillverkat av bambu/rotting. Denna tropiska möbelstil var populär vid sekelskiftet 1900. Flera foton av Elin på skrivbordet och väggen. Piedestalen och fällen under skrivbordet är det enda som finns kvar på den senare bilden.
Första småskollärarinnan i Sällstorp, Bertha Engström, sitter i sin salong. Hon fick tjänsten 1908 då skolan var uppförd och behöll den till sin pension 1927. På bordet intill henne står fotografier av hennes far Carl Emil Engström till vänster, modern Anna Britta Nilsson från Bossgården i Ås till höger och i mitten sannolikt hennes son Gunnar som liten, som har tagit fotografiet. Över henne sitter ett väggur och taklampan med prismor är insvept i en florstunn textil.
Detta bör vara den specialbyggda båten för att kunna lägga till i Dalomsviken. Enligt Sonja Sahlström, skriver "En flatbottnad båt, rätt stor, styrhytten, som far stod i med maskin och maskinist bakom ryggen, en dundrande dieselmotor, en stor salong, som också var pentry och aktersalongen, med sin röda sammetinredning och akterdäck, med korgmöbel, samt den tretungade flaggan doppande i vattnet. Båten användes för inspektionsresor utefter kusten och på öar. Det borde således vara Sahlström ombord (fast den manen ser inte ut att vara Sahlström) maskinisten den med ett streck på ärmen medan den tredje är kanske en anställd på ettårskontrakt.
Interiör från Biskopsgården; salong med gustavianska möbler. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Interiör från Biskopsgården; salong med kakelugn, soffor, bord, stolar och konstverk på väggarna. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
s/s "Drottning Victoria", III klass salong Byggnadsvarv Low Walker Yard Sjösatt 21 februari 1909 I tjänst I marinen 5 september 1939 Hjälpkryssaren Drottning Victoria var en svensk tågfärja tillhörande Statens Järnvägar och som inkallades som hjälpkryssare i svenska marinen under andra världskriget. Drottning Victoria trafikerade normalt linjen Trelleborg - Sassnitz, inkallades i samband med utbrottet av andra världskriget den 1 september 1939 och ombyggdes på Finnboda Varv. Vid krigsutbrottet blev det akut behov av att få ut minor och då minkryssaren Clas Fleming behövde moderniseras var det angeläget att få fram en ersättare. Inkallelse skedde den 5 september och ombygganden till minutläggare var klar den 14 september. Fartyget hade huvudrollen vid utläggningen av 90 minor i den så kallade norra mineringen i Södra Kvarken i december 1939. Då ett stort antal järnvägsvagnar blivit stående i Tyskland vid krigsutbrottet återlämnades hon tillfälligt till SJ för att vagnarna skulle kunna tas hem. Fartyget hölls krigsberett, men några ytterligare insatser för marinen gjorde hon inte. Det fanns planer på att använda henne vid en svensk invasion av Själland i samband med Operation Rädda Danmark våren 1945. Hon återlämnades till Statens Järnvägar 1945 och sattes in på rutten Trelleborg - Travemünde.
s/s "Drottning Victoria", III klass salong Byggnadsvarv Low Walker Yard Sjösatt 21 februari 1909 I tjänst I marinen 5 september 1939 T/C 1939 till SVENSKA MARINEN. Hjälpkryssare Återlämnad 1945 till SJ Hjälpkryssaren Drottning Victoria var en svensk tågfärja tillhörande Statens Järnvägar och som inkallades som hjälpkryssare i svenska marinen under andra världskriget. Drottning Victoria trafikerade normalt linjen Trelleborg - Sassnitz, inkallades i samband med utbrottet av andra världskriget den 1 september 1939 och ombyggdes på Finnboda Varv. Vid krigsutbrottet blev det akut behov av att få ut minor och då minkryssaren Clas Fleming behövde moderniseras var det angeläget att få fram en ersättare. Inkallelse skedde den 5 september och ombygganden till minutläggare var klar den 14 september. Fartyget hade huvudrollen vid utläggningen av 90 minor i den så kallade norra mineringen i Södra Kvarken i december 1939. Då ett stort antal järnvägsvagnar blivit stående i Tyskland vid krigsutbrottet återlämnades hon tillfälligt till SJ för att vagnarna skulle kunna tas hem. Fartyget hölls krigsberett, men några ytterligare insatser för marinen gjorde hon inte. Det fanns planer på att använda henne vid en svensk invasion av Själland i samband med Operation Rädda Danmark våren 1945. Hon återlämnades till Statens Järnvägar 1945 och sattes in på rutten Trelleborg - Travemünde.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.