Flygbild över området kring Femsjö kyrka, vilken ses centralt i bild till vänster. Till höger om den ligger folkskolan och småskolan (den mindre byggnaden). Upptill ses sjön Södra Färgen. Vägen från skolorna går rakt ned till prästgården, där den store vetenskapsmannen inom mykologi, Elias Fries, växte upp. Idag inryms ett museum till hans ära i den lilla byggnaden som skymtar precis ovanför prästgårdstaket. Nederst i bild ligger Dullagård. Elias M. Fries levde 1794-1878 och räknas näst efter Linné som den främste inom botaniken i vårt land. Hans fokus var svampar och "Systema Mycologicum- svampsystemet" av Fries blev normgivande gällande svamparnas namngivning. Elisas Fries var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854. Han arbetade för att få folk att börja äta svamp och skrev 1836 den första svenska boken om matsvampar.
Från 299 kr
Jordan Andersson i Linköpingsfotografen Maria Tesch ateljé omkring år 1885. Från 1871 i tjänst som adjunkt och sedermera lektor i modersmål och historia vid stadens läroverk. Enligt uppgift även i befattning som folkskoleinspektör. Avliden som ogift sommaren 1887 under vistelse i sin födelsebygd Blomskog i Värmland. Efter tillstånd begraven där den sista juli.
Porträtt av lärarinnan Ebba Hildur Sofia Rusén. Född 1859 i Stockholm som dotter till lektor Lars Erik Rusén och Ebba Charlotta Rusén. Flyttade från Linköping till Landskrona 1881 där hon studerade till lärarinna. Dagen innan hon flyttade från Landskrona flyttade författarinnan Selma Lagerlöf in i kvarteret Tärnan där hon varit bosatt. Förblev ogift och dog 1931 i Södertälje.
Studentporträtt av Ernst Petersson. Född i Linköping 1861 och son till guldsmedsmästare Samuel Petersson och dennes hustru Helena Christina Carlson. Vidare gift 1891 med Jenny Ottilia Johansson. Från 1896 var de bosatta i Ultuna där han kom att bli lektor i mejerilära och bakteriologi och kemi vid lantbruksinstitutet.
Seminarielektor Anna Linder. Född i Linköping 1867 som dotter till domprosten Carl Vilhelm Linder och makan Ulrika Wallenberg. I vuxen ålder lärare vid stadens elemantarläroverk för flickor och efter vidare studier seminarieadjunkt och lektor vid läroverken i Landskrona och senare Kalmar. Från 1927 åter boende i Linköping.
Porträtt av ingenjör Ernst Petersson. Född i Linköping 1861 och son till guldsmedsmästare Samuel Petersson och dennes hustru Helena Christina Carlson. Gift 1891 med Jenny Ottilia Johansson. Från 1896 var de bosatta i Ultuna där han kom att bli lektor i mejerilära och bakteriologi och kemi vid lantbruksinstitutet.
Vid sekelskiftet 1900 lades nuvarande kvarteret Ekoxen ut med fyra tomter mellan Trädgårdsföreningen och Klostergatan. De fyra tomterna delades i åtta som i hast bebyggdes med pampiga hus utmed Klostergatan och kort därpå skalenligt mindre mot parken. I området lät lektor Karl Beckman för sin familj uppföra Klostergatan 64. Fototid omkring 1905.
Mössebergs badanstalts 30-års jubileum 1897. Mannen i mitten av fotot med helskägg och hög vit krage (och med knackhatten) är biskop Rodhe, Göteborg. På biskopens vänstra sida (i gråsprängt helskägg) står lektor Hjellström, Sundsvall. På biskopens högra sida - slätrakad - står Dr. Torstensson. Snett neråt till höger om Dr Torstensson står kalkbruksägaren J. Nilson.
Paul Peter Waldenström, född 20 juli 1838 i Luleå, död klockan 21.30 den 14 juli 1917 i sitt hem i missionsskolan på Lidingö, fil.dr., lektor i Gävle, en tid präst i Svenska kyrkan, var grundare av och ledare för Svenska missionsförbundet, 3642 foto: O F Westerberg Mäster samuelsgatan 51 Stockholm.
AB Gasgenerator i Örebro. Föreståndaren för provningsavdelningen, lektor Georg Nordberg, utför en av sina nogranna provningar tillhjälp av en provningsapparat. Vid fabriken finnes två stora provrum. Bilden visar det yttre av dem. Gasen kommer till motorn genom den grova slangen, som går ned från taket.
Till vännen B. Forssell från Rudolf Walter O.W. Malmström Fotografiska atelier Skara. Prisbelönt 1862 Carl Rudolf Walter, f. 1843 25/10 i Uppsala d. 1899 11/6 i Skara. Lektor och föreståndare för Veterinärinrättning i Skara. Make till Emma Walter. Far till Karin Walter. B. Forssell= Bror Forssell, bror till Rudolf Walters fru Emma.
Ida Hammar. Skara & Axvall. Carl Rudolf Walter, f. 1843 25/10 i Uppsala d. 1899 11/6 i Skara. Lektor och föreståndare för Veterinärinrättning i Skara. Make till Emma Walter. Far till Karin Walter. Ida Hammar drev fotoateljé på Skolgatan 13 & 14 i Skara. Firman etablerades 1895. Filial i Axvall och Nossebro. Vinjeterad bild.
'Från ''Sommarkursen'' på gamla museet, sommaren 1916. Gruppbild med kursdeltagarna, med knappt 30 kvinnor och män, på gården med Leonard Axel Jägerskiöld i mitten. Kläder. Museivakten Sally Benedikta Olander längst till vänster i mörk klädsel. Till höger om Jägerskiöld står lektor W. Björck och till vänster om honom snett ovanför står museivakten, vaktmästaren Anders Svensson. :: :: Ingår i serie med fotonr. 737-740.'
Inseglingsvarde till Virbo gård och vattenkvarn vid Virboåns utlopp. I äldre tid brukade ölänningarna segla hit och mala sin säd. Smålänningarna köpte ofta potatis och halm från Öland. Uppgifter av lektor C. E. Nordenskiöld. Småland, Kalmar län, Tunaläns härad, Misterhults socken, Virbo.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 002 pumprum 001. Kylvattenpumpar. I bortre änden av rummet ligger bergdränagebassängen. Den röda gummiledningen innehåller bergdränagevatten pumpat från rum 0020 i reaktordelen.Till bergdränagebassängen rinner vatten på utsidan av den täta plåten in till en samlingstank i rum 0020 i reaktordelen.Från denna tank pumpas vattnet vidare till bergdränagebassängen i kontroll och ställverksbyggnaden. Denna installation har gjorts efter stationens avställning. Till bergdränagebassängen rinner dessutom bergvatten från reaktor, kontroll och ställverksbyggnaderna som tidigare. En pump som går på nivåvakt och reservpump som startar vid behov, pumpar vattnet via en ledning i kulvert 105 till en plats utanför reningsbyggnaden och vidare i en ledning som slutar utanför inhängat område i ett dike som leder till sjön Orlången. Under drifttiden pumpades vattnet in i reningsbyggnaden och vidare till Sjön Orlången. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.