F6 Karlsborg. Flygplan B6. Säkerhetsföreskrifter vid flyg med B6 eller J9: "intill dess betryggande åtgärder vidtagits för att förhindra att koloxid intränger i förarrummet på flygplan B6 och J9, skola dessa typer som regel flygas med huven något öppen. Endast när flygningens art (t.ex. vid dykningar eller annars när hög fart uppnås) så kräver, får huven tillfälligtvis stängas. Förare som märker eller tror sig märka koloxidförgiftning, skall under alla förhållanden omedelbart öppna huven så mycket som erfodras för att luften åter skall bliva frisk i förarrummet.)" Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Från 299 kr
F6 Karlsborg. Flygplan J9. Säkerhetsföreskrifter vid flyg med B6 eller J9: "Intill dess betryggande åtgärder vidtagits för att förhindra att koloxid intränger i förarrummet på flygplan B6 och J9, skola dessa typer som regel flygas med huven något öppen. Endast när flygningens art (t.ex. vid dykningar eller annars när hög fart uppnås) så kräver, får huven tillfälligtvis stängas. Förare som märker eller tror sig märka koloxidförgiftning, skall under alla förhållanden omedelbart öppna huven så mycket som erfodras för att luften skall bliva frisk i förarrummet.)" Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Dokumentation av Läkerol. Manövertavla till NID5, gjutmaskin. Här kan operatören göra vissa manövrar. Maskinen startas och stängs av. I sidmatningens funktioner, lådräknare, gjutslagsräknare m.m. På den övre delen av panelen sitter en översiktsskiss över maskinen. Det som ser ut som svarta prickar är röda lampor som tänds när något är fel. Maskinen stannar och röd lampa indikerar var felet uppstått. Detta underlättar för operatören vid felsökning. Vid sidan av manöverpanelen syns utmatningen. Här sker automatisk stapling av lådor med nygjutna produkter. När tre staplar staplats på pallen skjuts pallen automatiskt ut och truckföraren lyfter av pallen för att därefter placera pallen i ett torkskåp.
Lovisa Vilhelmina Lustig var född 25/2 1886 och blev tidigt föräldralös. Fadern, som var masugnsarbetare dog när hon var tre år och modern redan när hon var fem månader. Därefter tog masugnsarbetaren Klas Strandberg hand om Lovisa som fick bli fosterbarn. Vad man vet gifte hon sig aldrig. Vid midsommarfesten var mor Lustig en viktig person. Det var hon som bryggde herrgårdsölet som trakterades. Mor Lustig bodde i ett vindsrum i den numer rivna röda arbetarbostaden vid skolan. En av hennes stående sysslor var att vid bykaret vaska tvätt. Privat fungerade hon som ackuschörska (barnmorska) och ägde magiska krafter.
När den nuvarande stenkyrkan i Sjösås byggdes under senare delen av 1400-talet behöll man sakristian, som alltså utgör kyrkans äldsta del. Kyrkan fick en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943 - 1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Vykort skickat till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda. Edvard har skrivit till Kristina runt motivet på framsidan: "Torp den 10/8 1903. Jag fick ditt bref nu. Tack för ditt bref af d 28/7 jag skall besvara det när jag kommer dit som brefvet innehåller ty jag skref i går och will ej öppna det nu. Ty 20 ören är pengar det vet du väl. Postbudet går i morgon så därför sänder jag detta meddelande 2 dufvor mår bra. Eller hur tycker du! Många varma hälsningar medföljer från mig till dig. Skrif snart bedes. E Nilson"
Vy mot mangårdsbyggnaden till Stora Iserås, en kaptensgård i Onsala, med tomten sedvanligt hägnad med en stengärdsgård. I början av 1700-talet bodde här förvisso en klockare, men genom hans barnbarn kom snart skepparna till gården. Isak Apelbom (f 1742) från Apelröd i Onsala hade gjort sig rik som Medelhavsskeppare och när han gift sig med Anna på Iserås lät han uppföra det, för Onsalaskepparna, typsikt långsträckta huset i två våningar under 1700-talets senare del. När huset restaurerades omkring 1970 återställdes takmålningar på andra våningen.
Mangårdsbyggnaden till Stora Iserås, en kaptensgård i Onsala. I början av 1700-talet bodde här förvisso en klockare, men genom hans barnbarn kom snart skepparna till gården. Isak Apelbom (f 1742) från Apelröd i Onsala hade gjort sig rik som Medelhavsskeppare och när han gift sig med Anna på Iserås lät han uppföra det, för Onsalaskepparna, typsikt långsträckta huset i två våningar under 1700-talets senare del. När huset restaurerades omkring 1970 återställdes takmålningar på andra våningen. De lodräta markeringarna i fasaden är s k knutlådor som skyddar timrets utskjutande knutar.
Gården kan vara "Storåkers" i Hå. Mannen till vänster på bron är son i gården, Anders Ryjtermark. Han reste över till Amerika i unga år. Mannen till höger är troligen en bror till Anders, Jonas och hans familj som blev kvar på gården. En syster till bröderna, Marta, blev gift med Nils Andersson och flyttade till "Kvarnåkers" i Hällbo. De fick några barn tillsammans innan Marta dog i barnsäng när hon fick dottern Elsa, född 1912. När Elsa var 16-17 år fick hon åka till Amerika och stanna hos morbror Anders och moster Lydia eftersom dom var barnlösa. Hon blev sedan kvar i Amerika. Även hon dog i barnsäng, 1937.
Fässberg 1:34, Fässberg Västergården 1, i Fässbergs by, Mölndal, år 1940. Till vänster Ernst Andersson och till höger dennes son Evert Andersson tillsammans med en samling hästar framför det nyligen byggda stallet. Ernst tog över gården 1935 och Evert tog i sin tur över 1966. När Åby travbana var klar 1936 började gården med travhästar och Fässbergs travstuteri byggdes upp. När stuteriet var som störst hade man 24 hästar på gården och 8 hästar i träning på Åby. Hästuppfödningen upphörde 1974. Förutom hästar hade man grönsaksodling med specialodling av ärtor för en konservfabrik samt saltgurkor.
Den lilla vagnen till vänster trafikerade Eskilstuna-Kvicksund år 1905 och drevs av en ångmaskin. När det var höst, så fick passagerarna stiga av och skjuta på vid stigningar, det enligt lokföraren Elis Larson. Eskilstunas första järnvägsstation stod klar år 1876, då järnvägen invigdes från Oxelösund-Flen-Eskilstuna till Valskog och Kolbäck i Västmanland - OFWJ. När Norra Sörmlands järnväg öppnades år 1895 med Norra och Södra stationerna fick OFWJ:s station namnet Centralstation. År 1924 revs det gamla huset och den nya stationsbyggnaden fick sitt nuvarande utseende.
Interiör på Lödöseskolan som uppfördes under åren 1919-1921 och låg på Harald Stakegatan. Arkitekt var Johan Jarlén. Åren 1952–1953 byggdes en ny skolbyggnad i anslutning till den gamla. Arkitekterna var Ragnar Ossian Swensson och Mandus Mandelius. När den nya tillbyggnaden invigdes 1953 bytte skolan namn till Gamlestadsskolan.
Lödöseskolan uppfördes under åren 1919-1921 och låg på Harald Stakegatan. Arkitekt var Johan Jarlén. Åren 1952–1953 byggdes en ny skolbyggnad i anslutning till den gamla. Arkitekterna var Ragnar Ossian Swensson och Mandus Mandelius. När den nya tillbyggnaden invigdes 1953 bytte skolan namn till Gamlestadsskolan.
Bilden visar ett sexspann (sex hästar) med kusk samt tre män i vagnen. En man sittande på häst bakom spannet samt nio elever stående framför vagnen. Totalt 14 män. I bakgrunden, gatuvy med flera byggnader. Mannen vid krysset (trea fr h) flyttade till Alingsås och fick tjänst som kusk på Ängabo gård. När gården såldes fick han anställning hos en åkare i Alingsås.
Gatuvy av Café Göta när det låg på Nygatan, kv. Färgaren 5, mellan 1889-1930. Caféet låg på första våningen, vid ingången står en kvinna i förkläde samt två män. På innegården syns människor samt en häst. En skylt på fasaden med text "Café Göta Servering Kaffe & Läskedrycker". Sedan flyttade verksamheten till Norra Strömgatan, kv. Färgaren 4.
Gatuvy kv. Friden 3. I dörröppningen "Alingsås Fiskkompani Hadar Lindh" står butikens ägare Hadar Lindh och ett biträde, troligen Anna Andersson, hon hade 30 kr i månadslön. Hadar Lindh startade sitt företag 1918 och när han gick i pension 1963 sålde han vidare till Mats Olsson.
Man med cykel utanför Karin Möllers fotoateljé. Utanför ingången till ateljén pågår kontaktkopiering; ramar med negativ och så kallade utkopieringspapper eller dagsljuspapper har ställts i solen. När önskad svärta uppnåts togs pappret ur ramen, fixerades och sköljdes. Ateljén, som låg på bryggeritomten vid Lillån, övertog Möller efter fotograf Herman Hansen Scauw.
Fröken Carolina Lagerfelt i Linköpingsfotografen Svante Rydholms ateljé omkring 1865. Carolina var förstfödda barn till friherre Gustaf Adolf Lagerfelt och Christina Beata Vilhelmina Funck och uppvuxen på föräldrarnas gods Röby rusthåll i Slaka. När föräldrarna av ålder flyttade till Linköping 1874 följde hon med och fortsatte sitt liv som hemmadotter till sin död av tarmsår 1885.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.