Bankdirektör Rohdin Abraham Fredrik Född 1832-09-19 i Lidköping Död 1903-11-01 i Lidköping Grundare 1854 av Rohdins Järnhandel (senare 1870 Rohdin & Sundbecks Järnhandel) Grundare 1875 av Lidköpings Mekaniska Verkstad LMV Engagerad i stadsfullmäktige i 25 år. Ordförande i drätselkammaren och hamnstyrelsen samt direktör i Skaraborgsbanken.
Från 299 kr
Tunbanan invigdes 11 nov. 1908. Loket tillverkat vid Kristinehamns Mekaniska verkstad och kom i trafik vid LSSJ 1874. Det kom att trafikera smalspårsbanor i varabygden och skrotades 1916 då det kom större o starkare lok. Skarabanan köpte Håkantorpsbanan 1892 och drev trafiken på denna bansträcka fram till år 1902 då Lidköpings stad inköpte densamma.
Bilden tagen sommaren 1903, dvs ett drygt halvår innan SAJ startade trafiken. SAJ - rallarna vid Svarvarebacken, Ljungstorp sommaren 1903 med loket F.U. von Essen, köpt 1902 som byggnadslok från Hjo-Stenstorps Järnvägsaktiebolag. Loket byggdes 1875 av Kristinehamns mekaniska verkstad, såldes av SAJ 1905 till DONJ och hamnade senare hos Sulfit AB Ljusnan innan det skrotades 1930.
Ångkorvetten Freja byggdes vid Kockums mekaniska verkstad i Malmö och sjösattes år 1885. skrovet hade bordläggning av trä på järnspant s.k. komposit.dimensionerna var föjande: längd i vattenlinjen 66 m. och överallt 74 m. bredd 12,2 m. och djupgående 6 m. deplacementet var 2000 ton och segelarean omkring 1500 kvm. maskineriet 2100 indk. hästkrfter fart 14 knop. Motivet är från "Frejas besök i Köpenhamn".
Köpings station öppnades för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. KURJ lok 11. Tillverkat 1916 av Helsingborgs Mekaniska Verkstad, tillverkningsnummer 52. Skrotat 1962.
Statens Järnvägar, SJ K4p 3067, tillverkad 1897 av Kristinehamns Mekaniska Verkstad för Klintehamn - Roma Järnväg. Loket hade då namnet KIRJ 1 "Klintehamn". Kom till SJ vid förstaligandet 1948 och fick då littera SJ K4p 3067 och användes främst som växellok i Växjö. Mellan 1963 och 1997 så var loket utställt som museilok i Målilla hembygdspark för att sedan deponeras till museijärnvägen Gotland Hesselby Jernväg.
Vid industrispåret vid mjölkcentralen på bangården i Enköping. Sidospåret till vänster, c:a km 1,6 från Enköping, ledde till mjölkcentralen, syns till vänster, och fram till 1946 även vidare till Enköpings mekaniska verkstad. Spåret till höger ledde till Enköping och bakom fotografen låg linjen till Enköpings hamn.
Västraholm och Petterslund i Jönköping, belägna mitt emot Snickaregatans korsning vid Västra Holmgatan. De ägdes av handlanden A. Fagerqvist, som här hade en handelsträdgård. Fagerqvist drev också en Frukt-, frö-, växt-, blomster- och delikatesshandel på Östra Storgatan 14. Bakgrundens tegelhus tillhörde Nydals Gjuteri och Mekaniska verkstad.
Huvudbonader på personal vid Joheds mekaniska verkstad i Huskvarna. Stående från vänster:Ingvar "Krinkel" Pettersson(1), Kalle Klaar(2),Lennart Bolin(3), Holger Johed(4). Sittande från vänster Roy Eriksson(1), Stig " Peder" Jönsson(2),Tore Sandstedt(3), Olle Nilsson(4).
Två män samtalar i hörnet av den gatstensbelagda Kapellgatan och Rådhusgatan. Männen har var sin herrcykel. Mannen till vänster bär keps och en matsäcksväska hängande på styret. Den högra mannen är Johan "Borrar-Janne" Karlsson, som arbetar på Arboga Mekaniska Verkstad, Meken. Utmed Kungsgårdens fasad står flera cyklar parkerade och på Rådhusgatan kommer två personer cyklande.
Fru Blomberg i köket. Hon är iklädd ett förkläde och har just tagit fram en skål och en el-visp. Fönstret är öppet och hon har myggnätet isatt. En krukväxt står på fönsterbrädan. Kvinnan är gift med Jakob Blomberg som arbetar på Arboga Mekaniska Verkstad. AMV
Exteriör från Wennbergs Mekaniska, första smedjan. Man står vid en vagn. 1864 flyttade Carl Johan Wennberg som smedlärling till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar som lade grunden till AB C. J. Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1870-talet beslöt sig Wennberg för att börja med vagntillverkning i större skala. 1875 inköpte han ett stort tomtområde, den så kallade Rönnigska gården, med ett därpå liggande vagnmakeri. Efter hand upptogs även tillverkning av andra artiklar och på 1890 uppfördes ett eget gjuteri i Viken, belägen intill Mariebergsviken. Åtta år senare flyttades hela verkstaden dit. Från vagnmakeri utvecklades rörelsen till ett betydande industriföretag med tillverkningara som, specialmaskiner och apparater till cellulosaindustrin, spel och dammluckor för vattenkraftanläggningar, varpbåtar, timmerbuntningsverk, hydraliska lyftmaskiner och pressar, bogserbåtar, isbrytare med mera. Carl Johan Wennberg var företagets ledare ända fram till 1925. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Lokomotiv, tillverkat vid Motala Mekaniska Verkstad, 1897. Compoundlokomotiv för Uppsala - Margretehill Jernväg. Spårvidd: 1435 mm. Hjulbas, fast: 3400 mm. Hjulbas, lokomotiv med tender: 11195 mm. Drifthjulsdiameter: 1400 mm. Cylinderdiameter: 420 och 600 mm. Slaglängd: 560 mm. Eldyta: 93 qvm. Rostyta: 1,4 qvm. Ångtryck per. qv.cm.: 12 kg. Lokomotivets vikt: 38000 kg. Tenderns vattenförråd: 9000 kg. Tenderns kolförråd: 2500 kg. Tenderns vikt med vatten och kol: 23500 kg.
Arbetsstyrkan på Varbergs Mekaniska Verkstad år 1916. Männen samlade i olika typer av arbetskläder utanför en av byggnaderna. Fyra av dem sitter på en bänk framför övriga. "Stående fr v: Löfkvist, smed, Gustaf Tingberg eller Vik, Eklund eller Viklund, okänd, Karl Holmqvist, Kastberg, Karl Gustavsson, okänd, Karl Johansson, Harry Carlsson, Bohlin, Gustav Andersson (?), Ing Sand. Sittande fr v Severin Svensson, Deren (?) Bengtsson, Johansson, Gustav Bengtsson 'Olas Gustav'."
Tågfärjan Malmöhus ligger i hamn. Färjan Malmöhus byggdes 1945 av Kockums Mekaniska Verkstads AB i Malmö och ägdes av SJ Färjetrafik i Malmö. Malmöhus gick som passagerar och tågfärja mellan Malmö och Köpenhamn fram till 1974.
Stenebergs sockerbruk. Sockerbruksladan vid Stenebergsparken är Gävles äldsta industribyggnad, uppförd 1739 i timmer och fick ett brant tak med takkupor. Eftersom den är en av få ännu bevarade industribyggnader av trä i landet förklarades den som byggnadsminne 1977. Sedan sockerbruket lagts ner startades ett värdshus i lokalerna. Därefter en buldan- och segelduksfabrik i några år. 1847 köptes Steneberg av Carl Fredrik Lindahl, se Lindahl & Runers mekaniska verkstad, som i ladan förvarade gjutmodeller. Huvudbyggnad, arbetarbostäder, sockerbruksladan och tillhörande mark köptes 1893 av Gävle stad. Sockerbruksladan var en tid magasin för Länsmuseets större föremål.
"Bolaget utvecklades snabbt och verksamheten utvidgades från tillgodoseendet av det lokala behovet till utförandet av anläggningar och leveranser även på långt avlägsna orter. Härför erfordrades större lokaler och ökad maskinell utrustning. År 1890 byggdes större smedja samt nytt ångpannehus. År 1891 byggdes nytt gjuteri och år 1892 inrättades grovplåtslageri. - Företagsledare och tjänstemän omkring år 1898 - Sittande från vänster Ingenjör August Lager, David Nylander, Birger Strömqvist och Edvard Bengtson. Stående från vänster Bokhållare Justus Bäck, Snickareförman Lars Hedberg. Gjuteriförman Storberg, Plåtslageriförman O.A Johansson och Verkm. Olofson." Borås Mekaniska Verkstad.
Nedläggning av kloakledning 1921 - 1922. Den aktuella kloaken rann dels mot Hulesjön dels mot Torbjörntorp. Det beslöts att en kloakledning skulle byggas. Arbetet utfördes som nödhjälpsarbete åren 1921-22. Arbetsstyrkan uppgick till mellan 25 och 30 man. De flesta kom från andra orter. Många arbetslösa stenhuggare från Bohuslän deltog liksom gjuteriarbetare från Köpings Mekaniska Verkstad. Den enda "maskinella" utrustning som fanns till hjälp var en stubbrytare och en kran. Diket grävdes 5 meter djupt. Som draghjälp hade man stenkärror och två hästar. Ledningsdragningen gick från undergången vid snickerifabriken - under järnvägen - till Mössebergsgatan - Nils Ericsonsgatan mot Norra undergången.
Industri- och slöjdutställning 21 juni - 16 juli 1911 i Örebro. Utsällningen hölls vid Karolinska läroverket och Livregementets husarers ridhus vid Olaigatan. Bilderna är samlade i en bok med riktika fotokopior. Ordförande för programkommittén var landshövding Theodor Nordström. Fabrikör Anton Hahn fungerade som närmaste man och vice ordförande. Med i styrelsen satt även stadsarkitekten Magnus Dahlander. Askersunds mekaniska verkstads AB.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.