Industri- och slöjdutställning 21 juni - 16 juli 1911 i Örebro. Utsällningen hölls vid Karolinska läroverket och Livregementets husarers ridhus vid Olaigatan. Bilderna är samlade i en bok med riktika fotokopior. Stenkonsten donerades av AB Lanna Kalksten till Örebro stad och placerades i Oskarsparkens östra del. Någon gång på 1960-talet försvann stenkonsten från parken. Ordförande för programkommittén var landshövding Theodor Nordström. Fabrikör Anton Hahn fungerade som närmaste man och vice ordförande. Med i styrelsen satt även stadsarkitekten Magnus Dahlander. AB Lanna kalksten, Hidingebro.
Från 299 kr
Industri- och slöjdutställning 21 juni - 16 juli 1911 i Örebro. Utsällningen hölls vid Karolinska läroverket och Livregementets husarers ridhus vid Olaigatan. Bilderna är samlade i en bok med riktika fotokopior. Ordförande för programkommittén var landshövding Theodor Nordström. Fabrikör Anton Hahn fungerade som närmaste man och vice ordförande. Med i styrelsen satt även stadsarkitekten Magnus Dahlander. F. L Hellströms stenhuggeri, Örebro. K. Joh. Olssons stenhuggeri, Örebro.
Industri- och slöjdutställning 21 juni - 16 juli 1911 i Örebro. Utsällningen hölls vid Karolinska läroverket och Livregementets husarers ridhus vid Olaigatan. Bilderna är samlade i en bok med riktika fotokopior. Ordförande för programkommittén var landshövding Theodor Nordström. Fabrikör Anton Hahn fungerade som närmaste man och vice ordförande. Med i styrelsen satt även stadsarkitekten Magnus Dahlander. Bröderna Janssons möbelfabrik AB J.E Östberg & co kakelfabrik i Örebro.
I bildens mitt konungen i samspråk med landshövding Ruben Wagnsson. Till vänster kyrkvärden Ernst Björkelind och med bok i handen Ragnar Larsson, båda Algutsrum. Boken som Ragnar Larsson håller i handen handlar om Algutsrums socken och ska överlämnas som gåva till konungen. I bakgrunden är hemvärnet uppställt och till höger personer ur konungens uppvaktning samt en del journalister. På andra sidan vägen, ej synliga i bild,
Tornets invigning 1903.1. Dr. A.P. Westerberg, 2. Stationsskrivare Sven Lagerstedt 3. Doktorinnan Schiller. 4. ??. 5. Greve Sparre på Vreten , ev.Greve Posse(?). 6.??.7. Möjligen borgmästare Sigurd Koch. 8. Tandläkare Axel Rane.9. Doktorinnan Odenius.10. Dr. Odenius(längst bort i dörröppningen). 12. Landshövding Sjöcrona . 13. Godsägare Lars Ekberg. 14. Fru Ekberg.15. Och 16. ???. 17. Riksdagsman Adréasson, Bälinge, Aligsås. 18. Dr. Karl Schiller. 19. ??. 20. Folkskollärare Alfred Hallenius. 21. Statsfiskal Karl Edward Lagerborg.
I Arboga firas Riksdagens 500-årsjubileum. Kung Gustaf V, och delar av den kungliga familjen, närvarar. Här är en uppbyggd scen, framför Rådhuset. Konungen mottager Kungssången, som spelas av Livgrenadjärregementet (I3) från Örebro. De står uppställda på Stora torget (utanför bild). Bakom kungen står prins Wilhelm och intill honom landshövding Valter Murray. Till vänster, efter de båda uniformerade männen, står borgmästare Wilhelm Wester (mörk överrock) tillsammans med sin hustru (vit hatt). (Arbogautställningen pågår samtidigt. Kungen ska hinna med ett kort besök där också).
Varberg - Borås Järnväg, WBJ lok 5 "Landshöfding Eric Sparre" vid Kinna station.
Landshöfding Westfelt i Umeå. Bröderna Anderson Wasagatan (midt emot Centralstationen) Stockholm.
Landshöfding Nils Curry Engelbreckt Treffenberg. August Roesler Fotografisk Atelier Stockholm Drottninggatan 23.
Porträtt av friherrinan Lucia Liljenstolpe. Gift i Vreta Kloster kyrka 1810 med Hampus Mörner (1775-1855). Makens militära karriär föranledde att makarna efter giftemålet blev bosatta i Uppsala och sedermera Stockholm. Under åren 1820-1842 var familjen hemmahörande i Härnösand, då maken tjänstgjorde som landshövding över Västernorrlands län. Efter avgång från ämbetet flyttade familjen till Linköping 1842. Vid makens bortgång 1855 fanns tre vuxna döttrar hemmavarande. År 1870 flyttade Lucia och två av döttrarna till Stjärnorp för att bli inneboende i systrarna Linderskölds Kolfall. Här avled hon i lunginflammation 1877. Jordfärstningen i Vreta Kloster kyrka leddes av hennes svärson, Johan Grewell. Hon begravdes emellertid i Linköping.
Vy över Stångån i Landeryd med blick mot Slattefors herrgård. Huvudbyggnaden uppfördes år 1820 av landshövding Carl von Nieroth men redan år 1823 gick gården över i släkten Bielkes ägo. Egendomen har emellertid äldre anor och kan följas till 1500-talet och släkten Slatte. Vid tiden för bilden disponerades huvudbyggnaden av änkegrevinnna Edit Bielke med barnen Gunilla och Thure Gabriel. I övrigt på bilden kan noteras gårdens badhus som placerats en bit från bostaden där vattendjupet bättre tillät bad. Den skräpiga ytan närmast betraktaren får sin förklaring i den järnvägsbro som vid fototillfället var under uppförande bakom fotografen.
Nya Teatern i Linköping, året efter invigningen 1903. Allt hade börjat med ett möte i april 1901. Några personer ur stadens honoratiores hade samlats på Stora hotellet för att diskutera behovet av en ny teaterbyggnad i staden. Den gamla teatern skulle rivas inom kort och det saknades lösning för det fortsatta teaterlivet. Ett bolag bildades, Teaterbolaget, med landshövding Robert De la Gardie som ordförande. Efter att medel börjat samlas dristade sig bolaget att kontraktera den välrenommerade arkitekten Axel Anderberg, som tiotalet år tidigare ritat Kungliga Operan i Stockholm. Som ansvarig byggmästare utsågs den till Linköping nyligen inflyttad och inte lika prövade Sigurd Schillberg.
Tisdagen den 11 september kom skulpturen till Linköping med hjälp av en kranbil. I september år 1951 stod Vasatorget, som det ursprungligen kallades, klart. Landshövding Carl Hamilton avtäckte Ivar Johnssons konstverk "Människan och hennes genius". Raol Wallenbergs plats. Granitpostamentet är 6 meter högt, själva skulpturen är 270 cm hög. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Beatelund. Ursprungligen två egendomar, Stora och Lilla Korsnäs. Stora Korsnäs innehades i början av 1560-talet av Tonies Bengtsson. 1719 brändes godset ned av ryssarna. Ägaren Bror Rålamb var fånge i Sibirien. Efter frigörelsen kom han hem och dog som landshövding i Österbotten år 1734. Hans dotter gifte sig med en Cederström. Gården var sedan i samma släkt under många decennier. Den siste Cederström på Beatelund var Anders Cederström som hade gårdarna Beatelund, Bergvik, Brunn, Brunnsnäs, Södra Ävlinge och Enkärret. Karl Frisk köpte Beatelund 1917. 1932 uppfördes arrendatorbostad och ladugård. Beatelund inköptes 1935 av ingenjör Sten Westerberg. Han hade 1923 köpt slott och trädgård. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.