Stationen anlades 1879. Stationshus i trä.Stationen omb. 1917, Stationen öppnades 1879. Stationshuset var då ett tvåvånings trähus med bostadslägenhet i övervåningen. 1917 bygdes ett nytt stationshus. 1930-31 anlades persontunnel. Elektriskt ställverk 1938. Bangården har byggts om 1909, 1926 o 1929. Stationen öppnad 1.11.1879
Från 299 kr
Stationen började anläggas 1884 och året därpå kunde en provisorisk stationsbyggnad i trä tas i bruk. Vid denna tid fanns även godsmagasin och lokstall. 1915-16 blev det skilda bangårdar för el- och ångtrafik. (eldriften två spår på bangårdens östra sida). 1918 nytt ställverk med signalsäkerhetsanläggning. 7/10 1932 öppnades den nya stationen. Nytt elektriskt ställverk togs i bruk 22/7 1941.Lokstall byggt 1886
Stampen vid Motjärnshyttan. Senare använd som takspånshyvel. Vid Motjärnshyttan som moderniserades genom ombyggnader år 1854 och 1883, ägde blåsningar rum till dess de elektriska smältugnarna i Hagfors möjliggjorde en koncentration av tackjärnsproduktionen. Sista blåsningen skedde i april 1916.
Elektriska behållare för att brygga direkt i kaffekannan, espressobryggare och exempel på snabbkaffe och kravmärkning av kaffe visades i montern. Utställningen "Gott kaffe!" med en historisk exposé av apparater för att göra kaffe visades på Tekniska museet 2006-03-10 - 2006-10-01
AB Héroults Elektriska Stål hade igång driften från 1918 till 1920. Under 1921 drevs bruket av Surahammars bruk. Läs mera i Ätrafors tiden som industrisamhälle av Lars Lindbom B-uppsats, vårterminen 1997 vid Högskolan i Halmstad, Institutionen för Humaniora.
Bild 1: Elektriska bageriet har precis flyttat från Gjutängsvägen till Nygatan. Bild 2: Försäljningslokalen, botten plan på Nygatan. Bild 3: Klubbrummet som kunde hyras av slutna sällskap, andra våning på Ritz.
Större delen av personalen vid Liljeholmens Stubinfabrik samlad på pingstdagen 1894 framför fabrikörsstugans långvägg. Det ökande antalet "fabriksflickor" markerar företagets tillväxt. Ökningen av "fabriksflickor" tillkommer främst elektriska avdelningen. Mitt i första raden sitter verkmästare August Jansson.
Vagnarna är statens Järnvägar, SJ F2a 25146 ombyggd från G3 samma år den levererades 1901, B2b och tre st C4 ur första leveranserna med stearinljuslyktor. Kontaktledningen är från den elektriska försöksdriften.
Fyra kvinnor, ev. sjuksystrar el. liknande, sysselsatta med läsning och sömnad. På almanackan kan man läsa Elektriska aktiebolaget Wahlqvist & Andell Vänersborg. Datumet är 21 och troligen en sommarmånad. Årtalet okänt men runt 1920.
Wargöns AB. Wargöns fabriksanläggningar i Trollhättan 1948. Bolaget köpte 1929 Trollhättans Elektriska Masugn. 1947 kompletterades trollhätteverket med inköp av samtliga aktier i Trollhättans Elektrothermiska AB, vars anläggningar gränsade till de av Wargön redan ägda anläggningar.
Elektriska maskiner. Löphjul med vridbara skovlar för turbin till Trollhätte kraftverk, Hojumstationen. Diameter 5,3 m. Effekt 61 000 hk vid 31 m fallhöjd. Hjulet står under montage i verkstaden.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Italien, 1949. Motiv av Voltas elektriska stapel av 1799 "För sin uppfinning upphöjdes Alessandro Volta (f.1745,d.1837) till greve och senator av Italien. 150-årsminne: 1799-1949."
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Danmark, 1951. Motiv av Hans Christian Ørsted 1777-1851. Dansk fysiker och kemist. Elektriska strömmens inverkan på magnetnål 1819. 100-årsminnet av hans död. 1851-1951.
Elektriska maskiner. Kaplanlöphjul. Det större hjulet levererat i anläggningen Rydal. Det mindre hjulet i anläggningen Dooloo, Indien. Rydal: He = 4 meter, N = 1000 hk, n = 167varv/min. Dooloo: He = 4,27 meter, N = 100hk, n = 500 varv/min.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Västtyskland, 1957. Motiv av Heinrich Hertz: 1857-1894. Tysk fysiker. Elektriska svägningar. Katodstrålar -100-års minne av H:s födelse: 1857-1957.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Frankrike, 1944. Motiv av Edouard Branly: 1844-1900. Fysiker i Frankrike. Studerade elektriska urladdningar i gaser och metallpulvers ledningsförmåga. Konstruktör av den trådlösa telegrafiens kohärer. -100-årsminne av hans födelse: 1844-1944.
Bild från Ingenjör P. Wretblads material för Bygge och Bo-utställningar. "Bygge och Bo" 1923. Demonstration av SEVES-spisen, den första elektriska spisen som lanserades på den svenska marknaden.
Ingenjör Ivar Hök. Föreståndare för Gefle Stads Elektriska verk 1902-1906. Igångsatte verket vid stadens övertagande av gamla Belysningsbolaget. Överkopplade till nya nätet började 1 september 1903. Sedemera Mariningenjör vid Kungliga Mariningenjörskåren i Stockholm.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från U.S.A., 1929. Frimärke med motiv av Edisons första glödlampa: USA 25 febr. 1879. "(Thomas Alva Edison: 1847-1931)- 50-årsminne av denna lampa: "Elektriska ljusets guldjubileum"."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.