Wargöns AB. Wargöns fabriksanläggningar i Trollhättan 1948. Bolaget köpte 1929 Trollhättans Elektriska Masugn. 1947 kompletterades trollhätteverket med inköp av samtliga aktier i Trollhättans Elektrothermiska AB, vars anläggningar gränsade till de av Wargön redan ägda anläggningar.
Från 299 kr
Sven-Petter Andersson, Göteborgvägen 14, innehade den elektriska kvarnen vid Göteborgsvägen. Porträttet är publicerat i Svenska kvarnar, red. Jacob Winning, Sthlm 1940, sidan 555. Givaren tror att detta är ett 60-årsporträtt.
Vagnarna är statens Järnvägar, SJ F2a 25146 ombyggd från G3 samma år den levererades 1901, B2b och tre st C4 ur första leveranserna med stearinljuslyktor. Kontaktledningen är från den elektriska försöksdriften.
Nymans Metallfabriks monter bredvid Kättingfabrikens monter på Arbogautställningen. Kättingfabriken låg på Västerlånggatan. Kättingen tillverkades av A. Hedfors. Metallfabriken visar en bygelskena för elektriska lok och golvgaller. Där finns en ljusstake också. Kättingfabriken visar kättingar av olika grovlek och utseende.
Den 19 januari 1903 fick Boxholm besök av landshövding Ludvig Douglas. Även om visiten sades vara av privat natur slöt samhället upp och gav länets styresman ett storslaget mottagande. Motalaposten skrev; Nästan hela samhället var illumineradt. I en ståtlig äreport, genom hvilken de åkande passerade, brunno brukets initialer B. B. i elektriskt ljus, två större båglampor samt flere smärre lågor kantade vägen fram mot disponentens bostad. Musikkåren Verdandi mötte vid äreporten och hälsade med: "Du gamla, du friska" och hurrarop höjdes.
SWB Lok 12 , SWB, Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg. Det första stationshuset, ett envångings trähus, uppfördes 1875, revs 1908. Det nuvarande stationshuset, som togs i bruk 1908, är ett tvåvånings stenhus. Modernt elektriskt ställverk togs i bruk 1946 .Rivningsmaterialet från 1875 års station användes delvis vid byggandet av ett bostadshus för stationsföreståndaren i Ramnäs 1911 .1908 års stationshus revs på 1970-talet och ersattes av en pendeltågsstation med trapphus och expedition på plattformen.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1948-1958. Motiv föreställande en gipsfigur. Gipsornament fotograferat i "värmestrålning" från ett elektriskt värmeelement. (För text se bilden). För mer info se: Bäckström, Helmer. fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1958-59. Kap.145 Olika arbetsuppgifter för infrarödfotografin s 1074.
Södra folkskolan i Varberg, senare Rosenfredsskolan, troligen relativt nybyggd eftersom ett par skjul står framför skolan. Bilden är tagen från nordost. Skolan byggdes av byggmästare Johannes Nilsson enligt Lars Kellmans ritningar och invigdes i november 1910. Där fanns från början 23 lärosalar med speciella utrymmen för bl a fysik, kemi, teckning och slöjd, en stor aula och gymnastiksal. Åt skolvaktmästaren fanns en bostad. Byggnaden var försedd med både centralvärme och elektriskt ljus.
järnhandlare, jaktredskap, cykelverkstad, järnvägssamhälle, bensinstation, markis, bilverkstad, skyltfönster, bil, bensinpump, tätortsbebyggelse, cykel, trähus, hotell, fiskeredskap
Wargöns AB. Träsliperiet (nr 2) håller på att uppföras på västra sidan om Göta älv, klart 1897. Massan från träsliperiet transporterades med hjälp av ett litet elektriskt tåg över den hängbro som syns på bilden. Hängbron, som levererats av Nydqvist & Holm i Trollhättan, var med sina hundra meters spännvidd Sveriges längsta. I bakgrunden skymtar Nyebro och kvarnarna på ömse sidor av älven. Till vänster Önafors kvarn, som i och med träsliperiet blir konverterad till kraftverk. Längst till höger skymtar den Ericsonska kraftkanalen. Träsliperiet brinner ner i januari 1918. Hängbron försvinner på 1930-talet. Foto fr. ca 1897.
Sandslåns timmerbuntningsverk tillverkat av Hernösands Verkstads och Varfs Aktiebolag, vagnen skjuter just ihop bunten med sina trenne svärd, 8 st. Dylika verk, drivna elektriskt finnas vid Sandslån å vardera minimalt 40 maximalt 70 hästkrafter. Därjämte finnas 2 st drivan av råoljemoter, å respektive 25 och 30 hästkrafter. En färdig normal bunt innehåller 80 à 150 sågstockar eller 200 à 300 papptimmer, beroende på virkets grovlek. Ett bogseringslass färdiga buntar kan innehålla ända till 200 buntar och mera. Bunten omspännes medels 15 meter långa 3/8 kättingar, låsta med spak. I bogseringslassen sammanhålles buntarna sinsemellan av 12 m/m i diameter, 12 meter långa, 72-trådiga stållinor.
Vålbergsvy tagen i slutet av 1930-talet. Korsningen Östra Bårumsgatan/cykelbanan (Vålbergsvägen) längs älven. Där det nybyggda huset ligger. Blev sedermera Stenbecks elektriska. Bakom där det lilla huset ligger låg Setterkvists herrfrisering om jag inte missminner mig. Gaveln på det stora vita huset i mitten närmast älven är Folke Johansson livsmedelsaffär.
Blasieholmskajen nedanför Grand Hotell med en del skärgårdsbåtar. Södra Blasieholmshamnen med utsikt över Strömmen, Slottet i bakgrunden. Foto efter 1902. Antagligen är fotografiet från år 1904 innan elektriska spårvagnarna kommo i trafik. Ledningsstolparna för spårvägsel-drift äro uppsatta men hästspårvagnarna äro ännu i trafik.
Studentporträtt av Einar Sundström. Son till ingenjör Karl Albert Sundström och dennes hustru Anna, född Göransson. Fadern drev Elektriska Centralaffären på adressen Nygatan 29 i Linköping. Upplysningsvis är familjens hem, Sundströmska huset, flyttat från Nygatan 52 i Linköping till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Vy över Södertälje Verkstäders fabrik. Grundat 1897 Södertälje Verkstäder tillverkade och levererade en rad olika produket med allt från järnvägsvagnar, elektriska signalsställverk och även flygplan. Företaget gick ihop med 1917 med Fredrik Hirschs maskiner och Söderhamns Nya Verkstads AB för att bilda AB Svenska maskinverken.
Statens Järnvägar, SJ Yoa1 31 var en eldriven provrälsbuss som byggdes av ASEA och ASJ 1948. Rälsbussen togs fram för att testa om eldrivna rälsbussar kunde ersätta de dieseldrivna på de elektrifierade sträckorna. Försöket slog väl ut och SJ satte in rälsbussen i reguljär trafik och beslut togs att konvertera 30 stycken beställda dieselrälsbussar till elektriska rälsbussar.
Statens Järnvägar, SJ Yoa1 31 vid Falun järnvägsstation. SJ Yoa1 31 var en eldriven provrälsbuss som byggdes av ASEA och ASJ 1948. Rälsbussen togs fram för att testa om eldrivna rälsbussar kunde ersätta de dieseldrivna på de elektrifierade sträckorna. Försöket slog väl ut och SJ satte in rälsbussen i reguljär trafik och beslut togs att konvertera 30st beställda dieselrälsbussar till elektriska rälsbussar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.