Planteringsförbundets park. Utsikt från höjderna i parken. Från vänster: Läroverket, Lasarettet,Gamla folkskolan i lasarettsparken, Gamla slöjdskolan vid nuvarande Frejagatan under byggnad, Jungmarkerska fastigheten, Forsska huset och kyrkan. I det mörka partiet mitt på bilden flöt Falebäcken. I bakgrunden: Länslasarettet till vänster och kyrkan till höger.
Från 299 kr
Karaby kyrka ligger vid Vänern i Örslösa församling. Den gamla kyrkan brann den 9 februari 1919. Endast vapenhuset och kyrkklockan kunde räddas. Alla inventarier förstördes vid branden. En ny kyrka byggdes på de gamla murarna och invigdes 13 januari 1924. Altarskåpet är utfört av Eric Nilsson, Harplinge och installerades 1965. Dopfunten i sandsten är skadad men har sig givna plats i kyrkan.
Hinkar med jord som grävts upp inne i Brahekyrkan på Visingsö. Bilden togs i samband med en arkeologisk undersökning i och utanför kyrkan 2005 och materialet som grävdes upp hörde till jordlager som funnits på platsen innan kyrkan byggdes. Materialet sållades så att inga fynd missades.
Brunneby ödekyrka 1903. Kyrkan är sannolikt uppförd i slutet av 1200-talet som gårdskyrka till Brunneby gård, vilken senare gav namn till socknen. År 1828 uppfördes en ny och gemensam kyrka för Brunneby och Klockrike församlingar och Brunneby kyrka såldes till gårdens ägare. Kyrkan kom att användas som magasin tills den på 1970-talet åter sattes i stånd som gudtjänstlokal.
Den nya kyrkan i Hannäs uppfördes under åren 1884-85 efter att länge ha diskuterats i både form och läge. Arkitektuppdragen gick exteriört till Albert Törnqvist och för inredningen till Ernst Jacobsson. Kyrkan gavs den gotiska stil som var härskande vid tiden.
Husaby sn. Husaby kyrka är en av Sveriges största och märkligaste landskyrkor. Den åldriga, genom byggnadssättet märkliga och pietetsfullt restaurerade kyrkan är en av Kinnekulles största sevärdheter. Kyrkans äldsta delar, tornet med dess trapptorn, torde ha uppförts i början av 1000-talet, övriga delar av kyrkan sannolikt i slutet av 1000-talet, stilen är rent romansk.
Medeltidskyrkan i Ed ligger nedanför Forsmoforsarna, norr om Ångermanälven. Kyrkan var ursprungligen mycket liten, nästan kvadratisk till formen. Den utvidgades under senmedeltiden till ett långhus med innertak av trä. På 1700-talet reparerades kyrkan. Den förlängdes åt väster och fick nya fönster. Vid restaureringen 1891 tillbyggdes ett kor med tre fönster. Kyrkan är vitputsad och har brant sadeltak som täcks av kopparplåt. På 1730-talet byggdes en ny klockstapel, men redan 1775 ombyggdes den. Stapeln saknade ljudluckor från början, men 1810 tillverkades sådana. Interiören har genomgått en del förändringar och den fasta inredningen präglas av 1700-talet samt 1800-talet då kyrkan fick inredning i nygotik bl. a innertaket. Av medeltida föremål har kyrkan ett rökelsekar och en madonnaskulptur.
Sjösås gamla kyrka - Den allra tidigaste kyrkobyggnaden i Sjösås var troligen en stavkyrka med en sakristia av sten, uppförd under 1100-talet. Stavkyrkan ersattes under 1200-talet av en kyrka i liggtimmer. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som alltså utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan fick en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773-1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by 1865, övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Sjösås gamla kyrka. Den allra tidigaste kyrkobyggnaden i Sjösås var troligen en stavkyrka med en sakristia av sten uppförd under 1100-talet. Stavkyrkan ersattes under 1200-talet av en kyrka i liggtimmer. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som således utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan erhöll en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Under 1200-talet byggdes en kyrka av liggtimmer i Sjösås. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som således utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan erhöll en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende, flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943 - 1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
kyrka, kyrktorn, kyrkogård, gravstenar, träd, byggnader, fotografi, photograph
Västerljungs kyrka. Runsignum Sö 40
Immanuelskyrkan, Tulegatan, kyrka, interiör, fotografi, photograph
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.