Nickebo, populär dansrestaurang fram till början av 1950-talet på en bild tagen i början på 30-talet. Efter att rörelsen avvecklats användes huset i om- och nybyggt skick av Wards möbler m fl och i år (2014) rivs hela klabbet inför nybyggnation.
Från 299 kr
Bild från artikel i Hallandsposten 1966-05-28, bildtext: "Efter sammanstötningen med bussen var skåpbilen nära att köra upp i entrén till Hellas ekipering." En krockskadad folkvagnsbuss står i en gatukorsning utanför butiken Hellas. Några personer betraktar olyckshändelsen. En dam är på väg över gatans övergångsställe. På andra sidan vägen görs reklam för Helge Nilssons.
Gottlundsstenen invigdes i Bograngen 8/8 1970, 150 år efter Gottlunds värmlandsresa i närvaro av 20 finnar från Juva, Kuopio, Saarijärvi, Rautalampi T.V. Kyrkoherde Holger Jansson, S:a Finnskoga och stenens initiativtagare Sigurd Bograng från Bograngsberget T.H. Halvard Halvarsson, hembygdsföreningens ordförande, Anna Halvarsson och kanslichefen i finska undervisningsministeriet Heikki Hosia, som avtäckte.
Kvinnoporträtt. Astrid Nyberg övertog 1911 tidningen Norra Hallands tidning Vestkusten efter sin far J. P. Nyberg. Hon var även medlem i Varbergs Förening för Kvinnans Politiska Rösträtt (VFKPR). Fotografiet är troligen taget i samband med att hon fyllde 50 år 1927.
Vallda säteri eller herrgård. Mangårdsbyggnadens entrésida och park. Entrén är förlagd till en låg, centrerad frontespis med balkong på fyra kolonner. Ett solur står på gräsmattan, som omges av rabatter och grusgångar. Säteriet är känt sedan 1500-talet och vissa delar från detta sekel kan bestå i bottenvåningen. En omfattande modernisering utfördes under åren 1917-18, efter det att bankdirektör Karl Westin förvärvat säteriet.
"Ett exempel på de baracker för skoländamål som uppfördes efter branden framför dåvarande navigationsskolan (gatan i förgrunden är Södra Kungsgatan och gatan upp mot vänster är Kålhagsgatan), synlig i bakgrunden. Dessa provisoriska längor rönte det vanliga ödet att i det närmaste permanentas och kom att kvarstå ett halvt sekel". Foto omkring 1910.
Grav utförd i grå kalksten på Gamla kyrkogården. Längd 195 cm, bredd: 118 cm. Ingen ornering. Text:" Efter trenne werldenes delars besök under 36 åra utrikes wandring fant fordom coopvaerdie capitainen herr Jonas Dahm detta lugnet för sin jordiska hydda som afbidar förlossarens uppväckande. Nåde=röst till glädiefull uppståndelse. Född d: 30 sept 1715 död d: 6 iuly 1779." Foto: R. Näslund, 1971.
Vykort, "Utställningen i Halmstad 1912. Industrihallen." med sekundär påskrift. Utställningshallarna ritades av Per Lennart Håkansson som var stadsarkitekt i Kristianstad. Området kallades ”Den gula staden” på grund av deras färg. Här fanns även ett stort nöjesutbud med bland annat teater, biograf, dansbana, restaurang och karuseller. Allt revs efter utställningen.
Brevkort, "Flickskolan - Halmstad." Efter att ha hyrt lokaler sedan 1875 fick flickskolan1889 en nybyggd egen skolbyggnad, ritad av arkitekt Knut Beckeman. Han var stadsarkitekt i Halmstad 1884–1890 och ritade även stadens varmbadhus. Flickolan hade i sina två våningar 12 lärosalar, bönsal och gymnastiksal. Men elevantalet ökade med åren såpass att man 1905 byggde på ytterligare en våning, vilket ses på bilden.
Vykort, "Från Utställningen i Halmstad 1912.", röd text. Vy från tågspåret över Nissan mot området för Hantverks-, industri- och slöjdutställningen, invigd i juni av Kung Gustaf V. Utställningen byggdes i den nordvästra delen av Tivoliparken där stadsträdgårdsmästaren tidigare haft en handelsträdgård och fruktodling. Efter utställningen revs dess byggnader och Tivoliparken döptes om till Norre Katts park.
Interiör av hemmansägare Ivar Edins manbyggnad, uppförd 1852. Norra kammaren sedd mot SV. Skänk från 1909 snickrad av Axel Svanbom. Smörbytta inropad på auktion omkr 1905 efter Johanna Åberg. Stolen har tillhört H.Edin. Dragkistan snickrad av A. Svanholm omkr. 1910, från mitten av 1800-talet. Tapeter och takbård från tiden omkr 1896.
Den medeltida kyrkan ersätts med en ny 1834-41 efter Axel Nyströms ritningar. Det är en salkyrka med ingång och vapenhus i väster och sakristia och torn i öster. Korväggen har målning med skenarkitektur och oljemålning i mittparti av A Blombergsson. Orgeln byggdes 1905-06, och är ombyggd senare. Uppförd i nyklassicistisk stil.
Högsjö kyrka, exteriör. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand.
Häggdångers kyrka. 1960-tal. Byggmästare Pehr Hagmansson. Efter 60 år byggdes torn på kyrkan (1840-t). Vitputsad stenkyrka. Orgel från 1855 av J Gustav Ek. Altartavla från 1795 av målare Anders Joakim Öberg från Härnösand. Altaruppsatsen från 1797-98 av bildhuggare Per Vestman från Hemsö.
Häggdångers kyrka, 1960-tal. Byggmästare Pehr Hagmansson.; Efter 60 år byggdes torn på kyrkan (1840-t). Vitputsad stenkyrka. Orgel från 1855 av J Gustav Ek. Altartavla från 1795 av målare Anders Joakim Öberg från Härnösand. Altaruppsatsen från 1797-98 av bildhuggare Per Vestman från Hemsö.
Gävle Galvan, 22 september 1958. Vägtrumma under byggnation. Ursprung Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. Efter 1893 ombildas till Gefle Verkstäder AB. 1910 till Gefle Verkstad & Gjuteri AB, från 1924 till AB Gavleverken. Företaget köptes 1953 av Gävle Galvan grundare och ägare Arne Sjöström, som 1954 sålde Galvaniseringsfabriken
Gävle Galvan. Vägtrumma under byggnation. Ursprung Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. Efter 1893 ombildas till Gefle Verkstäder AB. 1910 till Gefle Verkstads & Gjuteri AB, från 1924 till AB Gavleverken. Företaget köptes 1953 av Gävle Galvan grundare och ägare Arne Sjöström, som 1956 sålde Galvaniseringsfabriken
Gävle Galvan, 31 augusti 1967. Lastbil med galvaniserad last Gavleverken AB GA Plagan AB ursprung Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. Efter konkurs 1893 ombildas till Gefle Verkstäder AB. Från 1924 namnet AB Gavleverket. Företaget köptes upp 1953 av Gävle Galvan grundare och ägare Arne Sjöström , som 1956 sålde Galvaniseringsfabriken .
Gävle Galvan Ursprung Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. 1893 ombildas till Gefle Verkstäder AB, efter 1910 ombildades till Gefle Verkstad & Gjuteri AB, från 1924 till AB Gavleverken. Företaget köptes 1953 av Gävle Galvan grundare och ägare Arne Sjöström, som 1956 sålde Galvaniseringsfabriken
Gävle Galvan, 7 april 1953. Tråg för cementblandning Ursprung Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. Efter 1893 ombildas till Gefle Verkstäder AB. 1910 till Gefle Verkstad & Gjuteri AB, 1924 till AB Gavleverket. Köptes upp 1953 av Gävle Galvan grundare och ägare Arne Sjöström, som 1956 sålde Galvaniseringsfabriken
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.