Vykort av Bäckaby kyrka i Jönköpings stadspark. Den gamla träkyrkan köptes in av en privatperson och återinvigdes den 31 augusti 1902 i Jönköpings stadspark efter att ha flyttats dit från Bäckaby utanför Vetlanda 1902. De äldsta delarna av kyrkan var från 1320-talet. Sent på fredagskvällen den 28 april år 2000 totalförstördes kyrkan i en brand.
Från 299 kr
Vykort av Bäckaby kyrka i Jönköpings stadspark, skrivet 1917-08-28. Den gamla träkyrkan köptes in av en privatperson och återinvigdes den 31 augusti 1902 i Jönköpings stadspark efter att ha flyttats dit från Bäckaby utanför Vetlanda 1902. De äldsta delarna av kyrkan var från 1320-talet. Sent på fredagskvällen den 28 april år 2000 totalförstördes kyrkan i en brand.
Hultsfreds kyrka under renovering. Kyrkan stod klar 1936. Kyrkan byggdes 1934–1936 efter ritningar av Elis Kjellin, och invigdes på Kristi himmelfärds dag 1936 av biskop Tor Andræ. På platsen fanns sedan 1920-talet ett gravkapell och en kyrkogård. (Källa: Wikipedia 2019-02-20)
Efter att den gamla kyrkan i Åtvid dömts ut och den nya uppförts, tilltog förfallet av den äldre. Vid slutet av 1800-talet togs rent av beslut om att riva kyrkan men tiden gick utan åtgärd. Med det nya seklet kom andra tankar och istället kom kyrkoruinen att restaureras och återinvigdes som kyrkorum 1957. Här en dokumentation daterad 1947.
Masse har tagit denna bild stående i rågåkern söder om kyrkan. Han har medvetet valt motivet så att skolan inte finns med, dess östra hörn måste finnas alldeles utanför bildens kant t v. Handelsföreningens affär i vägskälet t h är ännu inte byggd. Kyrkan framträder monumentalt. Uppe på taket sitter ett gäng nyfikna ungdomar (?), hur har de kommit upp dit?
Ett medfaret fotografi som ändå ger en bild av hur Älvestad kyrka tog sig ut före en förödande brand år 2007. Kyrkan uppfördes ursprungligen under 1100-talet men vid tiden för bilden återstod inte mycket från byggnadens äldsta tid. Vid en stor ombyggnad år 1756 sparades endast delar av långhuset och 1836 erhöll kyrkan ett nytt torn. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
Den nya kyrkan i Hannäs uppfördes under åren 1884-85 efter att länge ha diskuterats i både form och läge. Arkitektuppdragen gick exteriört till Albert Törnqvist och för inredningen till Ernst Jacobsson. Kyrkan gavs den gotiska stil som var härskande vid tiden.
Brunneby ödekyrka 1903. Kyrkan är sannolikt uppförd i slutet av 1200-talet som gårdskyrka till Brunneby gård, vilken senare gav namn till socknen. År 1828 uppfördes en ny och gemensam kyrka för Brunneby och Klockrike församlingar och Brunneby kyrka såldes till gårdens ägare. Kyrkan kom att användas som magasin tills den på 1970-talet åter sattes i stånd som gudtjänstlokal.
Linköpings domkyrka som den tog sig ut på 1870-talet. Det så kallade Hårlemanska tornet tillkom vid en omfattande ombyggnad av kyrkan under åren 1747-1858. För ombyggnadens ritningar stod arkitekten Carl Hårleman. Under en genomgripande ombyggnad under åren 1877-1886 kom kyrkan att i stora drag omdanas och erhålla sitt nuvarande utseende.
Ödekyrkan i Krokek som miljön togs sig ut 1930. Kyrkan blev ruin efter en förödande brand 1889 som förstördes byggnaden bortom möjlig återuppbyggnad. Länge stod emellertid kyrkan som ruin relativt intakt. I omgångar har ruinen monterats ned och idag består den av meterhöga grundmurar.
Fotografi av Vist kyrkas inre som vad känt endast finns bevarad som reproduktion. Lyckligtvis finns andra interiörer av fotografen bevarade. Oavsett ger bilden en relativt tydlig föreställning om hur kyrkan var inredd vid förra sekelskiftet, likväl som längre fram till en förödande eldsvåda lade kyrkan i ruin 1961.
Ruinen efter en gamla kyrkan i Å, dokumenterad 1930. Byggnaden upphörde att fungera som församlingens ordinarie kyrkorum när den nya kyrkan stod klar 1849. Som annars brukligt revs inte den äldre upplagan, den stod i själva verket orörd fram till en förstörande brand våren 1878. Först då blev den ruin och över tid stadd i alltmer framskridet förfall. År 1970 genomfördes en genomgripande räddningsinsats.
Kyrkan i och till Vreta kloster har byggts om- och till i omgångar sedan den första i sten uppfördes i början av 1100-talet. Oftast efter önskemål om expansion, men även nödtvunget genom regelbundna eldsvådor. Sedan 1700-talet bär kyrkan i stort dagens uttryck.
Planteringsförbundets park. Utsikt från höjderna i parken. Från vänster: Läroverket, Lasarettet,Gamla folkskolan i lasarettsparken, Gamla slöjdskolan vid nuvarande Frejagatan under byggnad, Jungmarkerska fastigheten, Forsska huset och kyrkan. I det mörka partiet mitt på bilden flöt Falebäcken. I bakgrunden: Länslasarettet till vänster och kyrkan till höger.
Husaby sn. Husaby kyrka är en av Sveriges största och märkligaste landskyrkor. Den åldriga, genom byggnadssättet märkliga och pietetsfullt restaurerade kyrkan är en av Kinnekulles största sevärdheter. Kyrkans äldsta delar, tornet med dess trapptorn, torde ha uppförts i början av 1000-talet, övriga delar av kyrkan sannolikt i slutet av 1000-talet, stilen är rent romansk.
Karaby kyrka ligger vid Vänern i Örslösa församling. Den gamla kyrkan brann den 9 februari 1919. Endast vapenhuset och kyrkklockan kunde räddas. Alla inventarier förstördes vid branden. En ny kyrka byggdes på de gamla murarna och invigdes 13 januari 1924. Altarskåpet är utfört av Eric Nilsson, Harplinge och installerades 1965. Dopfunten i sandsten är skadad men har sig givna plats i kyrkan.
Styrnäs kyrka. Den nya kyrkan av arkitekten J.F Åbom ersatte en medeltida stenkyrka. I motsats till de flesta kyrkor har den koret i väster och tornet i öster, där även ingången är. Kyrkan tillhör Karl Johan tidens stilepok. Inredningen utfördes av bildhuggaren Olof Hofrén.
Styrnäs kyrka. Den nya kyrkan av arkitekten J.F Åbom ersatte en medeltida stenkyrka. I motsats till de flesta kyrkor har den koret i väster och tornet i öster, där även ingången är. Kyrkan tillhör Karl Johan-tidens stilepok. Inredningen utfördes av bildhuggaren Olof Hofrén.
Kvissle. Kyrkoruin efter en liten stenkyrka bestående av långhus och smalare rakslutet kor. Kyrkan är påfallande trång (11 x 4,5 m invändigt), även triumfbågen är mycket trång. Ingångar har funnits både på korets och långhusets sydsida. sakrestian har saknats. I koret fanns grunden till ett altare. Sannolikt kan kyrkan dateras till 1200-talet
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.