Personal i proviantboden uppställda bakom en disk. De är klädda i vita rockar och alla utom en bär hättor. Bakom dem finns skyltar med priser på olika typer av kött. Denna bild är från tiden efter 1963 när kunderna själv plockade de flesta varor och betalade i en kassa.
Från 299 kr
Vålbergsvy tagen i slutet av 1930-talet. Korsningen Östra Bårumsgatan/cykelbanan (Vålbergsvägen) längs älven. Där det nybyggda huset ligger. Blev sedermera Stenbecks elektriska. Bakom där det lilla huset ligger låg Setterkvists herrfrisering om jag inte missminner mig. Gaveln på det stora vita huset i mitten närmast älven är Folke Johansson livsmedelsaffär.
Vy från Vårdberget i Ljusne. I förgrunden hus efter Nygatan, till höger Långkatekesen och Mosebacke. De fem vitrappade husens bostadsområde heter Turbin och de tre vita husen i bakgrunden heter Lejonbacken. Till vänster om dem två mörka bostadshus som heter Kråkslotten.
I ett rum med breda golvplankor och blommig tapet sitter en ung man med ett dragspel i knät. I andra hörnet står en säng täckt med ett vitt överkast. Vid ena fönstret står ett bord och en snurrstol i trä. Båda fönstren har vita spetsgardiner.
Kolorerat vykort, "Järnvägsstationen Ullared". Järnvägsbyggnad uppförd 1911 för att betjäna både Falkenberg-Limmareds järnväg och Varberg-Ätrans järnväg. På balkongen står stationsmästarens barn. Den lilla fyrkantiga plåtlåda som syns på spåret till vänster, användes av apotekaren i det vita huset för att transportera medicin till en del orter utmed banan. I det gröna huset till höger om stationsbyggnaden fanns J A Johanssons lanthandel.
Utsikt från Hemlingbyberget över Gävles södra stadsdelar. Det stora vita byggnadskomplexet något till vänster från mitten är kvarteret Albion. Längst till vänster skymtar S:t Petri Kyrka (riven), strax till höger om denna, likaså vid Södra Kungsgatan, Svenska Tobaksmonopolets Cigarrfabrik, senare AMS byggnad.
Utsikt från Hemlingbyberget över Gävles södra stadsdelar. Det stora vita byggnadskomplexet något till vänster från mitten är kvarteret Albion. Längst till vänster skymtar S:t Petri Kyrka (riven), strax till höger om denna, likaså vid Södra Kungsgatan, Svenska Tobaksmonopolets Cigarrfabrik, senare AMS’ byggnad.
Vid vad som skulle komma bli platsen för entrén till Östergötlands museum, riktade fotografen kameran mot två nyligen uppförda villor. Närmast till höger arkitekt Axel Brunskogs egenritade villa som han givit namnet Elsagården till ära av hustrun. Den vita villan i bakgrunden och utmed Artistgatan tillhörde vid tiden stadsfiskalen Per Johan Reinold Arnander. Längst till vänster en skymt av Linköpings teaterhus. Foto omkring 1920.
1 oktoberflytt. Reportage för Gefle Dagblad. Den 1 Oktober 1937. Enligt Georg Granbom "Det vita huset" mitt i bilden, kallades Finnbygget. Nr 14 hade ett hus i hörnet mot Långgatan (Styrmansgatan) och ett större efter Femte. I kvarteret Borgaren fanns tre tomter där fam. Johansson hade kor, grisar och höns. Frun i huset var känd som Ko-Maja.
Byggnadstakten verkar ha varit hög på denna gårdspart och nya byggnader tillkom hela tiden. Här ses en vedbod i resvirke under spåntak, den har två avdelningar och innehåller troligen någon mer funktion än vedbod. Till höger står ett påkostat sädesmagasin med liggande panel och papptak, rödmålat med vita knutar och fönster.
Man kan tänka sig att Hallsarve Hans och Arvid Karlsson är nöjda nu när de kan köra hem råglasset, skörden är bärgad! Fadern Hans styr stutarna, Arvid är troligen ännu för ung för att anförtros en sådan uppgift. Stutarna är ovanligt mörka, men de vita huvudena och de stora hornen är rastypiska. Se även bild nr 55, 56 och 57.
De två vagnarna med bruden Anna Jakobssons hemgift från Kauparve har nyss kommit fram till hennes nya familjs gård Hallsarve Karlssons. Det är högtidligt, man är klädda i fina kläder, de flesta har vita skjortor och kravatter. Ladugården här på Hallsarve står inte efter den på Kauparve, den är nästan identisk så när som på halmtaket, byggd 1910. Se Bild 490.
Masse visar tydligt hur ryssjans "mun" ser ut med fångstarmarna och hålen in i ryssjan. I bakgrunden ser man en modern ladugård med det tidiga 1900-talets spröjsade fönster med vita foder. Taket är täckt med papp i lodstående vådor liggande på en spånbörding.
Denna vårdag 1902 torde Linköping närmast varit tömd på staden honoratiores, åtminstone den mer levnadsglada delen varur många kunde räkna medlemskap i det parodiska samfundet SHT. Och med pilsner och punsch på vita dukar var stämningen säkerligen god. Platsen har lokaliserats till trakten av Rimforsa på gården Linnäs ägor med utblick över sjön Järnlunden.
En grupp nyfikna läroverkspojkar samlade framför fotografens kamera. Hans skäl till motivet är oklart men kan kvitta. Resultatet blev ett illustrativt ögonblick från Borggården 1905. Den vita byggnaden i bakgrunden fungerade vid tiden som stadens telefon- och telegrafstation. Notera gärna den lilla byggnaden i bildens högra kant, den sällan avbildade musikpaviljong som tillkom när stallgården omdanades till en promenadpark under 1800-talet.
Fredkulla på Tjärholm i Sankt Anna gavs ett synnerligen ogenerat läge när det uppfördes 1908. Byggherre var Fredrik Alfred karlsson, kyrkvärd och tidigare inspektor vid Herrborum. Nu fick han ännu en titel som postföreståndare i och med att ett postkontor uppfördes på tomten, den lilla vita byggnaden till höger. Till hjälp vid posten hade han en tid sin fosterdotter Mariana Karlsson.
Professor Axel L Romdahl har beskrivit sin barndoms minnen av Linköpings griftegård med följade ord; "Mellan vita grindfästen i nyantik stil ledde en gång av mäktig bredd in under det höga lövvalvet, så långt borta öppnade sig mot rymden och fick sin avslutande accent i det stora svarta korset på den Lidmanska graven". Och visst svarar motivet från förra sekelskiftet väl mot hans ord.
Suddig men unik vy från Linköping. Nygatan sedd mot öster. Lite bortom mannen på gatan löper Läroverksgatan från vänster och Djurgårdsgatan från höger. Det vita huset till höger ägdes från 1873 av fotografen Maria Tesch. I hennes ateljé på gården har tusentals linköpingsbor låtit fotografera sig. 1860-tal.
AMB Bowling i Gränna håller möte i en vitkalkad lokal med vita pelare - källarlokal. Intill en talarstol står en man och gestikulerar. På golvet ligger det bowlingklot och ett antal käglor märkta "AMF" står uppställda runt en blombukett. Det är möjligen bolagsstämma/årsmöte.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.