- Fotografi -
Från 299 kr
sjuksköterska, grupporträtt
kvinnoporträtt
Alsike 83:1
Fyren Långe Jan byggdes 1785 och tändes första gången den första november. Den var då 60 alnar hög (ca 36 meter). Med sina i dag 41,6 meter är den Sveriges högsta fyr. Den byggdes som en öppen stenkolsfyr. Fyrens nuvarande lanternin och lins-system är från 1907. Långe Jan vitputsades 1845 och någon gång under senare delen av 1800-talet fick den sin ring, under första tiden röd för att sedan ändras till svart. Den elektrifierades år 1948 och är i dag obemannad och helt automatisk.
Ritning av Fyrbåken på Ölands Södra Udde, uppförd år 1785. Fyren Långe Jan byggdes 1785 och tändes första gången den första november. Den var då 60 alnar hög (ca 36 meter). Med sina i dag 41,6 meter är den Sveriges högsta fyr. Den byggdes som en öppen stenkolsfyr. Fyrens nuvarande lanternin och lins-system är från 1907. Långe Jan vitputsades 1845 och någon gång under senare delen av 1800-talet fick den sin ring, under första tiden röd för att sedan ändras till svart. Den elektrifierades år 1948 och är i dag obemannad och helt automatisk. Originalet är en akvarell från 1700-talet. Ritningen finns i färg och obeskuren på Uppsala universitetsbibliotek.
Norrköping Östras tågexpedition vid övertagandet av Trafikförvaltningen Östergötlands Järnvägar, TÖJ år 1950. 1 Väggtavla monterad med 2 selektorer LME typ 0V 1103 samt 2 sektionsomkopplare LME typ DHY 1001 och 1 signalrelä LME typ KFB 1203. 3 Telegrafapparater på hyllor, använda för anrop. 1 Selektortelefonapparat WE system för decentraliserat val. 1 telefonapparat LME typ DAL 1001 för bantelefon. 1 telefonapparat LME typ DAL 1101 för bantelefon. 1 telefonapparat ansluten till automatväxel OL 35 i Norrköping Ö. 1 telefonapparat ansluten till automatväxel OS i Norrköping C. 3 telefonapparater riksanknytningar . 2 telefonapparater för selektortelefon LME typ DHK 1102. 1 telefonapparat självväljareapparat LME typ HA 250/15. 3 telegrafnycklar.
Siemens. Bildtext från Stefan Larsson 2007-07-19: "Två av mina arbetskamrater, Karl-Robert Lindeberg och Rose Gode, syns på bilden. Bilden är tagen i Siemens datacentral, som var belägen på Hälsingegatan 40, datorn som syns är den dator som jag började min karriär på. Dvs en Siemens System 4004/45 med 128kb kärnminne och med 4 utbytbara diskar (5,85mb), 6 bandstationer, 1 kortläsare, 1 kortstans, 1 printer och 1 hålremsläsare. Knappen som Karl-Robert trycker på heter "Lampen prüfen", maskinen var ju tysk, och då lyste alla lampor på panelen, det var det sätt som vi operatörer kunde kolla att alla lampor var hela."
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 6 KoS-byggnaden kontrollrum. Ljusrampen i kombination med de utvalda färgerna var ett sätt att skapa lung och trygghet. Ljusrampen skulle ge ett ljus som skulle återskapa ett mjukt dags ljus. Lysrören som sitter ovanför panelerna är ditsatta i efterhand. Åke Bergman tände upp ljusrampen för fotograferingen och den fungerade delvis. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 6 KoS-byggnaden kontrollrum. Ljusrampen i kombination med de utvalda färgerna var ett sätt att skapa lugn och trygghet. Ljusrampen skulle ge ett ljus som skulle återskapa ett mjukt dags ljus. Lysrören som sitter ovanför panelerna är ditsatta i efterhand. Åke Bergman tände upp ljusrampen för fotograferingen och den fungerade delvis. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 13 rum 1315 laddmaskinens serviceutrymme nedersta planet.Testriggens bottendel med instyrningskonor för bränsleelement och anslutningar för varmvatten. Längst bort i bild syns lintrumma som ingår i serviceriggen för laddmaskin. Från detta plan finns strålskyddsdörr till bränslebrunnar som inte syns på bilden. Installationer: P209. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 13 rum 1315 laddmaskinens serviceutrymme nedersta planet.Testrigg med 4 stycken avhägningskrokar för komponenter: bränsleelement, styrdon och proppar. Dessutom finns en position för laddmaskinsgrip. Här kan man studera gripfunktionen. Från detta plan finns strålskyddsdörr till bränslebrunnar som inte syns på bilden. Installationer: P209. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.