Tryckt text på framsidan av fotot: Ossian Berggren. UDDEVALLA. Tryckt text på baksidan: Ossian Berggren. UDDEVALLA. Utförer Copiering efter Fotografier och Taflor, samt fotografering af Hus, vyer och ritningar. Plåten förvaras i flera år för efterbeställning. O.B. Skriven text på baksidan: Sommaren 1890. 20/8. Ing. C.G. Wittenström, Fru Hilda Wittenström, Carl jr. Wittenström, Borgm. Radhe, Fru Radhe, Anders Radhe, Anna Radhe, Olga Radhe, Elsa Radhe, Prof. Berglind, Fru Berglind, Olga Berglind, Carry (?) Öhman, Rev. sekr. Reutersvärd, Fru Reutersvärd.
Från 299 kr
Röör. Runsignum Vr 2
Detta reprofotografi av ett medfaret orginal visar Ryds herrgård 1907. Bakom kameran stod gårdens dåvarande ägare, Carl Thersmeden. Ursprungligen uppfördes sätesbyggnaden på 1720-talet, men genom den långa ägarelängden har ett flertal förändringar utförts. En sista genomgripande renovering under herrgårdsepoken genomfördes 1903 av just Carl Thersmeden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare. Närheten till den planerade högskolan i Linköping medförde att ett stort antal stundentlägenheter planlades. Därav fick herrgården redan från 1968 ny funktion som kårhus.
Ryds herrgård belägen väster om Linköpings centrum. Ursprungligen uppförd på 1720-talet men av ägare förändrad över tiden. En sista genomgripande renovering under herrgårdsepoken genomfördes 1903 av dåvarande ägaren Carl Thersmeden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare. Närheten till den planerade högskolan i Linköping medförde att ett stort antal stundentlägenheter planlades. Därav fick herrgården redan från 1968 ny funktion som kårhus.
Ryds herrgård belägen väster om Linköpings centrum. När den sista privata ägaren av godset avled 1921 visade sig gården vara svårsåld, varför Linköpings stad bestämde sig för att förvärva anläggningen. Den utarrenderades för att från 1951 fungera som Sveriges första kollektivjordbruk, Ryds Sambruksförening. Jordbruket drevs på detta sätt tills kommunen i början av 1960-talet började planera för en expansion av staden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare.
Ryds herrgård belägen väster om Linköpings centrum. Vy från nordväst. Ursprungligen uppförd på 1720-talet men av ägare förändrad över tiden. En sista genomgripande renovering under herrgårdsepoken genomfördes 1903 av dåvarande ägaren Carl Thersmeden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare. Närheten till den planerade högskolan i Linköping medförde att ett stort antal stundentlägenheter planlades. Därav fick herrgården redan från 1968 ny funktion som kårhus.
Vy mot den mäktiga ladugården till Ryds Herrgård. Rimligtvis uppförd under Carl Thersmedens tid som ägare av godset under åren 1890-1919. När den sista privata ägaren av godset avled 1921 visade sig gården vara svårsåld, varför Linköpings stad bestämde sig för att förvärva anläggningen. Den utarrenderades för att från 1951 fungera som Sveriges första kollektivjordbruk, Ryds Sambruksförening. Jordbruket drevs på detta sätt tills kommunen i början av 1960-talet började planera för en expansion av staden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Bilden en plankonvex lins L. OA är den optiska axeln, OH en snett infallande stråle. M är meridionalplanet, som skär den konvexa linsytan i cirkelbågen EHG och S sagittaplanet, som skär linsytan i cirkelbågen KHN. [enligt handbok 1 sid. 88: Astigmatismens orsak: Med OH parallella strålar i planen M och S träffar på olika krökningsförhållanden hos linsen. Bågen KHN är sålunda starkare krökt än bågen EHG.] Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 88.
F6 Karlsborg 1940. 30 st franska Morane-Sauliner M.S 406 som gåva till Finland, anländer till Malmö packade i lådor och uppmonterades på Bulltofta av 5 franska mekaniker. Finska piloter flög planen via Västerås till Finland. Man hade tillstånd att mellanlanda på F6, men bara 2 flygplan använde sig av tillståndet. Flygplanstypen hade en kanon, troligen 20 mm, som sköt genom Propell-navet, samt en finkalibrig kulspruta i vardera vingen, kaliber troligen mindre än 8 mm. Bilden visar MS311. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
F6 Karlsborg 1940. 30 st franska Morane-Sauliner M.S 406 som gåva till Finland, anländer till Malmö packade i lådor och uppmonterades på Bulltofta av 5 franska mekaniker. Finska piloter flög planen via Västerås till Finland. Man hade tillstånd att mellanlanda på F6, men bara 2 flygplan använde sig av tillståndet. Flygplanstypen hade en kanon, troligen 20 mm, som sköt genom Propell-navet, samt en finkalibrig kulspruta i vardera vingen, kaliber troligen mindre än 8 mm. Bilden visar MS310. I bakgrunden några SK14 inlånade till flottiljen från Ljungbyhed. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
F6 Karlsborg februari 1940. Italienska flygplanet Fiat G50 i F6 tygverkstad. Alla planen, ca 30 st utom de 2 första mellanlandade på F6 för skottställning och prov med vapeninstallation vilket utfördes av den italienske mekanikern Passeri. De flygplan som hämtades i Trollhättan (ca 16 st), flögs till Karlsborg samt vidare till Västerås för överlämning till finska förare, utfördes av förare ur F6: Fanj. Gottfrid Lundberg, Fanj. Nils Ellenfors och serg. Henry Pehrson. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Ark med två monterade foton och text: "Ruinerna av kyrkan byggd omkring år 1200. På kyrkogården har man grävt fram ett stort antal gravar. Över flera av gravarna låg långa flata stenar vid vilkas ena ända stod en rest mindre sten. De flesta av dessa stenar har bevarats på sin ursprungliga plats. a. Foto från nordväst. Jfr planen som nationalmuseet gjort av de utgrävda ruinerna. b. Foto från nordost. Det är den nuvarande kyrkan som syns i bakgrunden till höger. de två mörka husen mitt på fotot är den blåmålade skolan till vänster och skolmästarens hus till höger."
Götgatan. En konstapel bevakar en bosättningsaffär vars skyltfönster krossats av sovjetiska bomber som fällts över Stockholm och Strängnäs.
Ur en fritidsfotografs samling hämtar vi denna för tiden unika vy. Den forna hälsobrunnen Ekkällan i dagens södra delar av Linköping öppnades på initiativ av Johan Otto Hagström år 1761. Denne var läkare i staden och kunde inte minst räkna sig till en av Carl von Linnés lärjungar. Brunns- och värdshusrörelsen på platsen var igång till mitten av 1800-talet. Den sista, kända annonsen för brunnsdrickning ur Ekkällan publicerades år 1861. Det höga huset invid träddungen uppfördes som värdshus och bostad för traktören 1802 och står i ett något flyttat läge ännu på sin plats, Ekkällegatan 4. Bilden visar det som minde om platsen i början av 1900-talet.
Med extern hjälp har denna vy lokaliserats och den visar sig visa ett stycke gryende Tannefors vid sidan av kvarnbyns äldre bebyggelse. Vad som senare ska bli Nya Tanneforsvägen smiter förbi Augustberg, där handlare August Curman friköpt lägenheten Snutlyckan. På platsen lät han omkring 1870 uppföra "Villa Curman" med väl tilltagen veranda och oblyg snickarglädje. Fotografiet är odaterat men torde vara taget omkring år 1900. Husets läge motsvarar dagens Nya Tanneforsvägen 57. . Motiv ur Didrik von Essens samling där vi trots det högra husets särpräglade karaktär inte lyckats lokalisera platsen. Utifrån Essens verksamhetsområde är bilden möjligen tagen i Linköping med omnejd. Här behöver vi hjälp.
Skorpafallet i Stångåns flöde i Hovetorps närhet har sannolikt utnyttjats sedan medeltiden. Från 1700-talet är kvarn-, såg- och smidesverksamheter kända på platsen. I seklets sista husförhörslängd nämns "Skårpa bruk", vilket utvisar industriell tillverkning på platsen, åtminstone i någon skala. År 1890 stod stod bildens anläggning klar och inrymde en trämassefabrik. Företagsidén bar bäring. Marknaden för papper var i stigande och genom den intilliggande Kinda kanal kunde råmaterial levereras från Kindabygden. Fotoåret 1920 var dock fabriksbyggnaden såld till Norrköpings stad för ny funktion som vattenkraftverk.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Monokel. Hadsen. Prov med Hertsbergs apparat för bestämmning av fokusdifferens. [Enligt Handbok 1 sid.83: Fotografi av en lykta med lysande text. Ordet "blått" lyser med blått ljus, "gult" med gult ljus osv. Bildens olika sektorer har tagits i etapper med 3 mm förskjutning av plåten mellan fotograferingarna. Som synes visar inte alla olikfärgade texter skärpa på samma sektor.] För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 83.
Ödekyrkogård, Örskärskyrkogården
Gamla mosaiska begravningsplatsen och kapellet, Svingeln, Göteborg
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.