Aga-Baltic. 1946. Reportage för Gefle Dagblad. År 1928 köpte AGA, Baltic Radio AB för att bilda AGA-Baltic AB. Ansvarade för utvecklingen och försäljningen av radioapparater, annan hemelektronik, ljudfilmsutrustning och radionavigeringssystem. 1954 började AGA tillverka svartvita TV-apparater i Gävle.
Från 299 kr
Spritbolagets hus. Sprithandeln i Falköping var sedan år 1855 överlåten till ett konsortium bestående av fyra handlande i staden. Detta bolag fick för rättigheterna erlägga en viss avgift till stadskassan. Utminuteringen var förlagd till "Svante Lundbergs hus vid torget". Snart fick det namnet Spritbolagets hus. Först 1939 flyttades försäljningen från det s.k. Spritbolaget till nya lokaler vid Trädgårdsgatan.
Posthuset stod ursrpungligen i Virserum i Småland. Huset plockades ned bit för bit och återuppfördes på Skansen. Invigningen ägde rum i juni 1963. Postverksamheten under turistsäsongen sköttes till en början av personal från postkontoret Stockholm 27. Numera har Postmuseum hand om försäljningen.
Klänning, monterad på docka, originalmodell från Paris som visades på NK:s Franska damskrädderi hösten 1925. Flapperklänningen av siden är broderad med pärlor, strass, paljetter och metalltrådar. Troligen köpt på utförsäljning av modellplagg i slutet av säsongen av Elisabeth Landtblom (1898-1944).
Lastbil med reklamtexten "KM" parkerad framför två större stenhus. Fotografens ant: Motoraktiebolaget. Bolaget bildades 1936 av direktör Johan Walfrid Gustafsson. Försäljningen omfattade huvudsakligen Volvo-bilar och Volvo-traktorer. Firman hade sina lokaler på Järnvägsgatan 1, där såväl kontor och verkstad som reservdelslager fanns. På grund av firmans expansion inköptes 1938 två tomter på Herrgårdsgatan, 10 och 12, där en modern verkstad med plåtslageri och måleriverkstad samt lagerlokaler, utställningshall och kontorslokaler uppfördes 1945. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Man vid parkerad lastbil med stora tunnor på flaket framför tre större stenhus. Fotografens ant: Motoraktiebolaget. Bolaget bildades 1936 av direktör Johan Walfrid Gustafsson. Försäljningen omfattade huvudsakligen Volvo-bilar och Volvo-traktorer. Firman hade sina lokaler på Järnvägsgatan 1, där såväl kontor och verkstad som reservdelslager fanns. På grund av firmans expansion inköptes 1938 två tomter på Herrgårdsgatan, 10 och 12, där en modern verkstad med plåtslageri och måleriverkstad samt lagerlokaler, utställningshall och kontorslokaler uppfördes 1945. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Bil med öppen fram- och bakdörr. Fotografens ant: Motoraktiebolaget. Bolaget bildades 1936 av direktör Johan Walfrid Gustafsson. Försäljningen omfattade huvudsakligen Volvo-bilar och Volvo-traktorer. Firman hade sina lokaler på Järnvägsgatan 1, där såväl kontor och verkstad som reservdelslager fanns. På grund av firmans expansion inköptes 1938 två tomter på Herrgårdsgatan, 10 och 12, där en modern verkstad med plåtslageri och måleriverkstad samt lagerlokaler, utställningshall och kontorslokaler uppfördes 1945. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Volvolastbil med reklamtexten " KK Konsum" parkerad framför två större bostadshus. Fotografens ant: Motoraktiebolaget. Bolaget bildades 1936 av direktör Johan Walfrid Gustafsson. Försäljningen omfattade huvudsakligen Volvo-bilar och Volvo-traktorer. Firman hade sina lokaler på Järnvägsgatan 1, där såväl kontor och verkstad som reservdelslager fanns. På grund av firmans expansion inköptes 1938 två tomter på Herrgårdsgatan, 10 och 12, där en modern verkstad med plåtslageri och måleriverkstad samt lagerlokaler, utställningshall och kontorslokaler uppfördes 1945. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Kungsgatan 4 i Linköping från gårdssidan. Den påkostade villan lät bankkamrer Carl Arvedsson uppföra på den tomt han undantagit vid sin försäljningen av Stångs kvarn i början av 1860-talet. Bland efterföljande ägare kan nämnas länsveterinär Gustav Lyckens och vid tiden för bilden änkefru Iris Magnusson. Huset revs kort efter fotoåret 1972 i samband med exploatering av området. I bakgrunden skymtar Malte Månsons industrilokal utmed Hamngatan.
Nuvarande rektorsgården. Ett hörn av den forna apotekssalen, det vill säga det rum där försäljningen skedde. Målad dekoration av J. Jonsson omkring 1800. Klarblå fält med vita hörnornament och lister som skulle förena dem. Runt fälten en smal brun list. För övrigt gult. Kakelugnsformat skåp, marmorerat i cremegult och grått. I förstugan härutanför även målning av målaren Jonsson, vacker marmorering i vitt, grönt och brunt.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. G O E Nordblom & Co:s magasinsbyggnad uppförd 1906 i korsningen Hamngatan 29-Krukmakaregatan 2 i Falkenberg. Företaget startades 1857 i Varberg av Gustav Otto Emanuel Nordblom men 1898 tog sonen Oscar Nordblom över. Firman importerade mängder av kolonialvaror. Efter sekelskiftet 1900 blev försäljningen av kaffe, petroleum och andra drivmedel såsom bensin, fotogen och oljor blev dess ekonomiska ryggrad.
Vad som tilldrog sig intresse från Östergötlands museums sida att 1972 dokumetera fastigheten i hörnet av Snickaregatan-Ågatan i Linköping är oss okänt. Byggnaden ansågs vid tiden knappast bära några högre arkitektoniska värden eller vara rivningshotad. Förhoppningsvis kommer framtidens betraktare visa större tacksamhet för bilden och oavsett ett tidsdokument. Vem minns exempelvis butiken som i stunden hade utförsäljning i husets gatuplan eller Dagmar Wiqvists pälssömmeri i samma läge.
Lastbil med reklamtexten "MT Kraftverken", parkerad i korsningen Herrgårdsgatan 6 och Norra Kyrkogatan 1. Fotografens ant: Motoraktiebolaget. Bolaget bildades 1936 av direktör Johan Walfrid Gustafsson. Försäljningen omfattade huvudsakligen Volvo-bilar och Volvo-traktorer. Firman hade sina lokaler på Järnvägsgatan 1, där såväl kontor och verkstad som reservdelslager fanns. På grund av firmans expansion inköptes 1938 två tomter på Herrgårdsgatan, 10 och 12, där en modern verkstad med plåtslageri och måleriverkstad samt lagerlokaler, utställningshall och kontorslokaler uppfördes 1945. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Hösten 1947 startade Stadsteatern Norrköping-Linköping, vilket innebar att man fick en fast teaterensemble. Johan Falck var den förste teaterchefen. Fredagen den 29 augusti 1952 började försäljningen av abonnemangen till höstens teaterföreställningar. De första Linköpingsborna ställde sig i kön rena kl: 2 på natten. Klockan 7 på morgonen räknade Östgötens reporter till femton köande. När kassan öppnade bjöds de köande på kaffe. Teaterbiljetter. Teater, Östgötateatern. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vinninga station vid sekelskiftet 1800 - 1900-talet. Det lilla loket tillhörde Hålltorps Tegelbruk och trafikerade spåret mellan tegelbruket och Vinninga station. Loket, Helsinborg nr.14, var tillverkat i Helsingborg år 1898 och var det första Hålltorps Gård inköpt. Detsamma såldes 1917 till Ohs Bruk. Loket var byggt för spårvidd 891. Det har ej kunnat med säkerhet utrönas i vilket skick eller på vilken spårvidd loket användes efter försäljningen till Ohs Bruk (Småland), vars huvudspår Bor BAJ - Ohs Bruk är byggt med 600 mm spårvidd. Enligt uppgift skall ett mindre spårsystem av 891-vidd ha funnits inom bruket. Loket skrotades 1929.
Butikslokal med provdocka Fotografens ant:Thorells Kappaffär på Västra Torggatan. (Int). 1935. År 1905 grundade direktör Alwar Torell manufaktur- och damkonfektionsaffär med lokal i fastigheten Tingvallagatan 9. Tillsammans med sonen, Sven Torell, startade han år 1933 A.-B Torells Kappor för enbart damkonfektion i nya lokaler men i samma fastighet. Rörelsen hade under årens lopp utvidgats betydligt och år 1935 öppnades filial vid V. Torggatan 12 med benämning Kappaffären Modellen. Försäljningen omfattade kappor, dräkter, klänningar och pälsar från landets förnämsta fabriker. Källa: Näringsliv i Värmland, Nyblom-Svanqvist, 1945.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.