Vårdkasen drages upp. En vårdkase (i östra Sverige och i Finland böte) är en signaleld. Den ingick i ett enkelt optiskt signalsystem och bestod av träspiror som ved som placerades på en väl synlig höjd med sikthåll till nästa vårdkase, så att de brinnande kasarna på så sätt bildade en kedja av signaleldar. Källa Wikipedia.
Från 299 kr
Krementschugs Järnverks AB. Kolugnar vilka rymde ca 15 famnar. Kolades med utsugning av gaserna på ca 5 dygn och kolen togs glödande i tillslutna kolkorgar direkt till masugnen. Utom kol uppsattes även sågad ved (30-50%). 1897-1902 förestod O. Larsson masugnsdriften och det nyanlagda gjuteriet, de två senare åren var han direktör för bruket.
'Bildtext: ''Kolning i grop. Gropen fylld jämn med marken.'' Närbild på kolningsgrop fylld med ved. Rök från gropen. :: :: Fotonr. 7046:369-382 indelade som ''Kolning.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
VINTERVY. Hamnkanalen grävdes på 1870-talet mellan Hamntorget och järrnvägen. Vid torget byggdes en brygga där man sålde fisk. Torget kom därför också att kallas Fisktorget. På Hamntorget såldes annars livsmedel, kreatur, hantverk, trädgårdsprodukter, ved m m. Kanalen lades igen på 1950-talet när järnvägen behövde bygga fler spår. I fonden Isaac Westergren & Co:s magasin. (Bilden fanns med på utställningen år 2000).
Arne Persson i Kårehamn, vårdkasen drages upp. En vårdkase (i östra Sverige och i Finland böte) är en signaleld. Den ingick i ett enkelt optiskt signalsystem och bestod av träspiror som ved som placerades på en väl synlig höjd med sikthåll till nästa vårdkase, så att de brinnande kasarna på så sätt bildade en kedja av signaleldar. Källa Wikipedia.
Sjunkna pråmar och pråmekor i Långsjön,, vilka blir synliga endast vid mycket lågt vattenstånd. Ännu fram på 1900-talet gick pråmarna i fraktfart på Långsjön. De tillhörde slutligen Trafik AB Långsjön. De drogs av en liten ångslup, Undine. Man fraktade skogsprodukter, ved, props, träkol, bräder, plank, fin sand, torv etc.
Larsagården var en köpmansgård som hade timmer, spannmål, stenkol och ved, med en brygga ut i sjön. Ett barn Magnus ärvde över 100000kr och övertog rörelsen, men blev utfattig efter ett par år. Blev gift med en skönhet från Malmö. Från henne reste han till amerika utfattig. Frun stod sedan i cigaraffär i Malmö, Gustav Adolfs torg, H Vemmenhögs härad,10530.
fotografi
Arvidsjaur 2426:1
Arvidsjaur 2427:1
Lyanders hade som alla andra en ladugård, om än mycket liten. Fanns det bara någon liten möjlighet, så försökte man hålla sig med en ko, någon gris och lite höns för husbehovet av mjölk, smör, kött och ägg. Den här egentligen vackra bulladugården med brant faltak här innehållit en fähusdel t h och en laddel t v, den sistnämnda nog huvudsakligen använd som hoimd, hörum. Fähuset var här så stort att man kanske kunnat hålla två kor och någon kalv t v om dörren och grisstia och hönshus t h. Uppenbarligen har man inte hållit husdjur här på Lars sista år och under Vilhelminas tid. Mot gaveln står två flovedsstaplar och intill ligger okluven ved och ris, så ladugården fungerade här nog som ved- och redskapsbod, om den över huvud taget fungerade!
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm, 1904. Gatumotiv från Libau, Die Kornstrasse. Verlag: Rudolph Puhze, Libau. Text överst på kortet: "Jag .. .. nu sluta med af skriva for denne gang med en venlig hilst i fra mig Aksel Enundsen. Hils alle kamerater? i fra mig Aksel Enundsen. Text nedre del av kort: " Libau den 11/12 1904. .. .. en stund i Ryssland. Vi skal nu gå til Danmark og der ifra ved jag ikke ... ... ...?"
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.