Bröllop. brudpar och bröllopsgäster, banvaktarbostad i bakgrunden. Axel Hallbergs bröllop vid banvaktarbostället Hagalund, Glottra den 22 april 1922. (fotografen GF Hallbergs son) Med på bilden bl.a. Seth Andersson, Aron Hallberg, Anna Hallberg, Anna Andersson, Banvaktaren Karl Johansson (brudens far), Fredrik Andersson, Lilly Hallberg, Amanda Johansson (brudens mor), bruden Edit Johansson, brudgummen Axel Hallberg, Alma Hallberg (brudgummens mor), Dagmar Friman, Augusta Karlsson, Linus Johansson, Malin Karlsson, Henning Andersson. Fotografen GF Hallberg är brudgummens far.

Från 299 kr

Bröllop i Raglebråna Järn 1901. Från vänster bakre rad: J Wennersten, Karl Eriksson, Aron Johansson, Jacob Sjögren, Fredrik Olsson, Anders Svensson. Mellan brudparet: Kristina Olsson, Maria Dalgren, och bakom de andra ytterst Marta Eriksson. Främre raden: Johan Sparv, Johannes Eriksson, Katarina Eriksson, Augusta Johansson med Anna i knät. Bakom Johannes och Katarina, Alma Andersson.Sittande till höger om bruden: Matilda Sjögren, Sofia Eriksson. Brudparet är Katarina, Johannes Erikssons dotter som är hemma från USA och gifter sig med en amerikan.

Från 299 kr

Bröllop. brudpar och bröllopsgäster, banvaktarbostad i bakgrunden. Axel Hallbergs bröllop vid banvaktarbostället Hagalund, Glottra den 22 april 1922. (fotografen GF Hallbergs son) Med på bilden bl.a. Seth Andersson, Aron Hallberg, Anna Hallberg, Anna Andersson, Banvaktaren Karl Johansson (brudens far), Fredrik Andersson, Lilly Hallberg, Amanda Johansson (brudens mor), bruden Edit Johansson, brudgummen Axel Hallberg, Alma Hallberg (brudgummens mor), Dagmar Friman, Augusta Karlsson, Linus Johansson, Malin Karlsson, Henning Andersson. Fotografen GF Hallberg är brudgummens far.

Från 299 kr

Rumsinteriör, grupp 12 personer. Disponent Cederberg, Norlings Bryggeri AB. 1. Fredrik Altahr-Cederberg, kammarrättsrevisor, (1877-1966). 2. Nils A. Cederberg, e. o. hovrättsnotarie (1784-1920). 3. Carl F. Cederberg, disponent (1872-1935). 4. Adolf W. Cederberg, veterinär (1870-1915) 5. Magda Altahr-Cederberg, f. Pauli (1877-195) gift med Fredrik Altahr-Cederberg. 6. Carl Gustav Cederberg (1910-1976) son till 1 och 5. 7. Anna Cederberg (1880-1957) 8. Augusta Altahr, f.1841, d.1925, gift med Frithiof Cederberg i hans 2:a gifte. 9. Frithiof Cederberg, f. 1834, d.1914, disponent för Norlings Bryggeri i Örebro. 10. Kerstin Cederberg, f.1875, d. 1945. 11. Gun Cederberg, f. 1906, fosterdotter till 4 och 12. 12. Jane Cederberg, f. Holtsberg, f.1873, gift med Adolf W. Cederberg. 1, 2, 3, 4, 7 och 10 är barn till Frithiof Cederberg i hans 1:a gifte med Elisabeth Altahr.

Från 299 kr

Rumsinteriör, grupp 12 personer. Disponent Cederberg, Norlings Bryggeri AB. 1. Fredrik Altahr-Cederberg, kammarrättsrevisor, f.1877, d.1966. 2. Nils A. Cederberg, e.o. hovrättsnotarie, f.1784, d.1920. 3. Carl F. Cederberg, disponent, f.1872, d.1935. 4. Adolf W. Cederberg, veterinär, f.1870, d.1915. 5. Magda Altahr-Cederberg, f. Pauli, f.1877, d.1957, gift med Fredrik Altahr-Cederberg. 6. Carl Gustav Cederberg, f.1910, d.1976, son till 1 och 5. 7. Anna Cederberg, f.1880, d.1957. 8. Augusta Altahr, f.1841, d.1925, gift med Frithiof Cederberg i hans 2:a gifte. 9. Frithiof Cederberg, f. 1834, d.1914, disponent för Norlings Bryggeri i Örebro. 10. Kerstin Cederberg, f.1875, d. 1945. 11. Gun Cederberg, f. 1906, fosterdotter till 4 och 12. 12. Jane Cederberg, f. Holtsberg, f.1873, gift med Adolf W. Cederberg. 1, 2, 3, 4, 7 och 10 är barn till Frithiof Cederberg i hans 1:a gifte med Elisabeth Altahr.

Från 299 kr

bilder, daguerreotypi, dagerreotyp, fotografi

Från 299 kr

Forskning på Göteborgs universitetsbibliotek 1984-05-16. Vid ett studium av tidningen Bohusläningen nr 72 utgiven den 22 juni 1895 (Universitetsbiblioteket i Göteborg, film) har uppmärksammats ett längre referat angående längdbanan genom Bohuslän. Ett möte om denna hölls tisdagen den 18 juni 1895 i Ljungskile med ett halv hundratal personer. I referatet omnämnes som talare vid mötet Landshövdingen greve Snoilsky, översten Fjellman och rektorn sedemera riksdagsmannen Hans Homlin. Såsom redaktionssekreterare i tidningen Bohusläningen tjänstgjorde vid denna tid Alias Holmsten. Enär alla dessa ovannämnda personer befunno sig i Ljungskile tisdagen den 18 juni 1895 och fotografiet togs samma dag med bl.a dessa personer kan man förmoda att fotografiet hade något samband med mötet angående längdbanan. Martin Bratt Länsassessor vid Länstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän. Fotografi taget i Lyckorna den 18 juni 1895 av Rob. Lindahl Ljungskile. Fotografiet är en förstoring av ett original i storlek 14.3 ggr 10.5, vilket förvaras hos fd Länsassessorn Martin Bratt, Pl. 8117, 422 47 Hisings Backa. Personerna på fotografiet föreställer från vänster till höger nedre raden 1. Grosshandlaren Carl Leopold Berggren, Göteborg (1830 - 1915) (morfar till Martin Bratt) 2. Fru Violet Hagman, född Macfie (1871 - 1947). Källa: Ulf Hagman 3. Presidenten i Kgl. Göta Hovrätt, friherre Otto Wilhelm Stael von Holstein, Jönköping(1834 - 1902 4. Landshövdingen i Göteborgs och Bohus län, greve Gustaf Fredrik Snoilsky. Göteborg (1833 - 1897) 5. Översten och chefen för Kgl Bohusläns regemente Mathias Fjellman, Uddevalla (1835 - 1905) 6. Ledamoten av riksdagens andra kammare under åren 1896 - 1901, Hans Homlin (1844 - 1901) övre raden 7. Redaktionssekreteraren Elias Holmsten från Bohusläningen i Uddevalla. 8. Inginjör Agard Hagman (1857 - 1932), gift med nr 2 9 Kronolänsmannen i Fräkne härad Carl August Lindskog, f 1858 10. Okänd herre 11. Inginjören Edward Macfie från Uddevalla (1857 -1934) 12. Sannolikt godsägaren Magnus Wilfrid Ullman från Saltkällan, född 1854 13. Telegrafkommissarien Henrik August Åberg från Uddevalla, född 1831 14. Överstelöjtnanden August Waldemar Nathanael Ryding, A 2, Göteborg (1838 - 1914) 15. Herr Robert Macfie, Anfasteröd (1842 - 1921) 16. Okänd herre 17. Okänd herre. Ovanstående uppgifter har inhämtats dels från en originalet bifogad personförteckning uppgjord av en okänd person, dels med ledning av denna förteckning från officiella kalendrar. Martin Bratt fd länsassessor

Från 299 kr

Forskning på Göteborgs universitetsbibliotek 1984-05-16. Vid ett studium av tidningen Bohusläningen nr 72 utgiven den 22 juni 1895 (Universitetsbiblioteket i Göteborg, film) har uppmärksammats ett längre referat angående längdbanan genom Bohuslän. Ett möte om denna hölls tisdagen den 18 juni 1895 i Ljungskile med ett halv hundratal personer. I referatet omnämnes som talare vid mötet Landshövdingen greve Snoilsky, översten Fjellman och rektorn sedemera riksdagsmannen Hans Homlin. Såsom redaktionssekreterare i tidningen Bohusläningen tjänstgjorde vid denna tid Alias Holmsten. Enär alla dessa ovannämnda personer befunno sig i Ljungskile tisdagen den 18 juni 1895 och fotografiet togs samma dag med bl.a dessa personer kan man förmoda att fotografiet hade något samband med mötet angående längdbanan. Martin Bratt Länsassessor vid Länstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän. Fotografi taget i Lyckorna den 18 juni 1895 av Rob. Lindahl Ljungskile. Fotografiet är en förstoring av ett original i storlek 14.3 ggr 10.5, vilket förvaras hos fd Länsassessorn Martin Bratt, Pl. 8117, 422 47 Hisings Backa. Personerna på fotografiet föreställer från vänster till höger nedre raden 1. Grosshandlaren Carl Leopold Berggren, Göteborg (1830 - 1915) (morfar till Martin Bratt) 2. Fru Violet Hagman, född Macfie (1871 - 1947). Källa: Ulf Hagman 3. Presidenten i Kgl. Göta Hovrätt, friherre Otto Wilhelm Stael von Holstein, Jönköping(1834 - 1902 4. Landshövdingen i Göteborgs och Bohus län, greve Gustaf Fredrik Snoilsky. Göteborg (1833 - 1897) 5. Översten och chefen för Kgl Bohusläns regemente Mathias Fjellman, Uddevalla (1835 - 1905) 6. Ledamoten av riksdagens andra kammare under åren 1896 - 1901, Hans Homlin (1844 - 1901) övre raden 7. Redaktionssekreteraren Elias Holmsten från Bohusläningen i Uddevalla. 8. Inginjör Agard Hagman (1857 - 1932), gift med nr 2 9 Kronolänsmannen i Fräkne härad Carl August Lindskog, f 1858 10. Okänd herre 11. Inginjören Edward Macfie från Uddevalla (1857 -1934) 12. Sannolikt godsägaren Magnus Wilfrid Ullman från Saltkällan, född 1854 13. Telegrafkommissarien Henrik August Åberg från Uddevalla, född 1831 14. Överstelöjtnanden August Waldemar Nathanael Ryding, A 2, Göteborg (1838 - 1914) 15. Herr Robert Macfie, Anfasteröd (1842 - 1921) 16. Okänd herre 17. Okänd herre. Ovanstående uppgifter har inhämtats dels från en originalet bifogad personförteckning uppgjord av en okänd person, dels med ledning av denna förteckning från officiella kalendrar. Martin Bratt fd länsassessor

Från 299 kr

Accurata delineatio geometrica in Iuthia septentrionali nuper conditæ urbis et fortalitii Friderici Oddæ ....[Bild]

Från 299 kr

Ett fotografi där både den medföljande påskriften som andra omständigheter försvårar identifiering av den unga kvinnan. Påskriftens "fru Kugelberg, född Munck" överensstämmer med bägge systrarna Augusta och Lovisa Munck. Den förstnämnda systern gifte sig med dåvarande löjtnanten Fredrik Kugelberg under hösten 1867 men avled kort därpå i sviterna av lungsot, blott 20 år fyllda. Det korta äktenskapet hann med en son född 1868. Sommaren 1870 gifte Kugelberg om sig med den äldre systern Lovisa i ett äktenskap som varade till Lovisas död 1889. Åter till porträttet, som vid sidan av det i sammanhanget oplacerade "Uppsala", tolkas ange fotoåret 1863. Detta stämmer närmast med den yngre systern Augusta Munck (af Fulkila), vilket får gälla tills annat framkommer.

Från 299 kr

Unikt porträtt av fotografen Svante Leonard Rydholm. Här iförd Linköpings frivilliga skarpskytteförenings uniform. Detta och liknande fotografier som bevarats har rimligtvis tillkommit för det fotoalbum som skarpskytteföreningen framställde 1864 som gåva till gillets grundare, Carl Fredrik Ridderstad. Östgöta Correspondenten låter den 10 augusti 1864 meddela att ett sådant album framställt som "under skyldradt gewär öfwerlemnade ett praktfullt album, innehållande fotografi-porträtter af föreningens aktiva medlemmar". Svante Leonard Rydholm var en relativt etablerad konstnär som anammat fotoyrket genom anhöriga i hemorten Uddevalla. Inflyttad till Linköping 1860 kom han till Linköping för att starta fotoverksamhet i änkefru Dahlmans trädgård, och blev därmed stadens andra fasta fotograf. Vidare drev han rörelsen från Kungsgatan 5 för att senare flytta till Ågatan 35. Han var framgångsrikt verksam i Linköping till 1882.

Från 299 kr

Enligt påskrift porträtt av Tibell, Linköping. Torde på goda grunder motsvara Carl Fredrik Wilhelm Tibell. Han kom till Världen i augusti månad 1833 som källorna anger på "oangiven ort" och utan tillkännagivna föräldrar. Han gavs födelsedag den 8:e och döptes den 14:e av domkyrkokomminister Samuel Gustaf Örtengren. Fältläkare Carl Bånge och löjtnant Fredrik Wilhelm Hjelm förbarmade sig som dopvittnen och möjligtvis även som faddrar, som därmed i någon form säkrade gossens vidare öde. Och visst kom det att gå bra för honom, åtminstone i livets början. Hans tidigaste öden har inte utretts för denna uppgift men år 1842 flyttade han till nämnda löjtnant Hjelm som upptagit honom som fosterbarn i sitt hem i Norrköping. Han hade då erhållit efternamnet Tibell. Han kom tidigt i arbete. I förstone som bodgosse hos handlare Enhörning i Norrköping och vidare hos Schlesinger. När den sistnämnda etablerade handelsrörelse i Linköping engagerade han Tibell som handelsbetjänt. Lyckans stjärna tycks nu lyst över Tibell. I november månad 1858 gifte han. Bruden hette Elisabeth Theriesia Askenbeck som året därpå nedkom med dottern Ebba Elisabeth och år 1861 fick de ännu en dotter, Signe Theofila Maria. Vid tiden blev han även egen konfektionshandlare med firma Carl Tibell & Co. Men lyckan kom inte att stå honom bi. I juni månad 1863 avled yngsta dottern och till hösten även hustrun i lungsot. Tibells handelskap verkar gått om intet och han trevade sig fram som betjänt hos handlare Brobeck, för övrigt gift med en syster till Tibbels avlida hustru. Periodvis anges Tibell även vistats i Norrköping, där han även skrev sig 1879, men var tillbaka i Linköping redan året därpå. Nu verkade han stå utan skyddsnät. Hans adress blev nämligen stadens fattighus och efter några år i armod avled han i sviterna av alkoholism.

Från 299 kr

Porträtt av överste Wilhelm Reuterswärd. Född 1837 på Rotenbergs säteri i Östra Stenby socken som son till Anders Wilhelm Reuterswärd och Augusta Fredrika Elisabet Valt von Steijern. Från 1869 gift med Carolina Adelaide Brändström, efter hennes död 1875 omgift med Johanna Beata Karolina af Robson. Han inledde sin militära karriär som furir vid Närkes regemente 1854. Avancerade i rang genom åren till att år 1890 bli överste och chef för Västgötadals regemente och Första livgrenadjärregementet i Linköping samma år.

Från 299 kr

Jan-Erik Månsson (Augustas make), Otto Karlsson (Annas make), Klara Danielsson, Hjärtum 1900-11-25 med fästman Axel Erik Hansson, Gärdhem 1894-05-18, Johan Albin, Gärdhem 1899-08-03, Frans Evald, Gärdhem 1901-10-03, Alma Josefina, Gärdhem 1896-12-09, Karl Edvin Hansson, Tunhem 1865-11-19, Beata Charlotta Stom, Gärdhem 1864-09-14, Arnold i knät på mamma Anna Fredrika, Gärdhem 1889-09-11, Augusta Helena, Gärdhem 1891-11-26 och i gräset sitter Elin Matilda, Gärdhem 1904-03-05 och Elsa Charlotta, Gärdhem 1907-04-09

Från 299 kr

Jan-Erik Månsson (Augustas make), Otto Karlsson (Annas make), Klara Danielsson, Hjärtum 1900-11-25 med fästman Axel Erik Hansson, Gärdhem 1894-05-18, Johan Albin, Gärdhem 1899-08-03, Frans Evald, Gärdhem 1901-10-03, Alma Josefina, Gärdhem 1896-12-09, Karl Edvin Hansson, Tunhem 1865-11-19, Beata Charlotta Stom, Gärdhem 1864-09-14, Arnold i knät på mamma Anna Fredrika, Gärdhem 1889-09-11, Augusta Helena, Gärdhem 1891-11-26 och i gräset sitter Elin Matilda, Gärdhem 1904-03-05 och Elsa Charlotta, Gärdhem 1907-04-09

Från 299 kr

Emma Gustava Godée, porträtterad något år på 1870-talet. Född i Sollerön 1826 som dotter till kapten Gustaf Adolph Godée och dennes maka Carolina Gustafva Obitz. Modern hade tyskt påbrå men var född och uppvuxen i Finspång där fadern var förvaltare vid Finspångs bruk. Från 1836 var familjen boende i Mora där föräldrarna inköpt bostället Noreberg. Efter faderns bortgång 1841 flyttade Emma Gustava till Stockholm. Hennes tid i huvudstaden har för denna uppgift inte utretts men klart är att hon 1845 lämnade Stockholm för ny tillvaro som demoiselle i änkefru Wetterdals hushåll i Askersund. Här kom hon att möta sin blivande make i apotekaren Anders Fredrik Wigander. Från 1848 var de gifta och parets förstfödda nedkom året därpå. År 1851 lämnade de Askersund för Linköping, där paret inköpt Apotekaregården jämte apotek Wasen. Inalles kom makarna få nio barn. En förstfödd flicka nedkom den 13 augusti 1849 men avled samma dag. Därefter följde sex söner varav endast sonen Tage kom att överleva barnaåren. Månne märkta av detta dröjde det tio år efter det sista dödsfallet innan paret välsignades med sina sistfödda, tvillingarna Gerda och Märta. Makarna Wigander/Godée bodde kvar i Linköping till deras död, vilket för båda inträffade 1892.

Från 299 kr

Reprofotograferat porträtt föreställande Emma Gustava Godée, gift Wigander. Född i Sollerön 1826 som dotter till kapten Gustaf Adolph Godée och dennes maka Carolina Gustafva Obitz. Modern hade tyskt påbrå men var född och uppvuxen i Finspång där fadern var förvaltare vid Finspångs bruk. Från 1836 var familjen boende i Mora där föräldrarna inköpt bostället Noreberg. Efter faderns bortgång 1841 flyttade Emma Gustava till Stockholm. Hennes tid i huvudstaden har för denna uppgift inte utretts men klart är att hon 1845 lämnade Stockholm för ny tillvaro som demoiselle i änkefru Wetterdals hushåll i Askersund. Här kom hon att möta sin blivande make i apotekaren Anders Fredrik Wigander. Från 1848 var de gifta och parets förstfödda nedkom året därpå. År 1851 lämnade de Askersund för Linköping, där paret inköpt Apotekaregården jämte apotek Wasen. Inalles kom makarna få nio barn. En förstfödd flicka nedkom den 13 augusti 1849 men avled samma dag. Därefter följde sex söner varav endast sonen Tage kom att överleva barnaåren. Månne märkta av detta dröjde det tio år efter det sista dödsfallet innan paret välsignades med sina sistfödda, tvillingarna Gerda och Märta. Makarna Wigander/Godée bodde kvar i Linköping till deras död, vilket för båda inträffade 1892.

Från 299 kr

I augusti månad 1890 passerade en kringvandrade fotograf Östra Harg socken. Vid Aspeboda under Åseltorp togs detta ögonblick som visar förre livgrenadjären Anders Magnus Ström och hustrun Karolina. I knäet sitter makarnas dotterson Johan Fredrik. Den lille gossen återgav långt senare ett par anmärkningsvärda notiser om sina morföräldrar som skrevs ned på fotografiets baksida och som förtjänar att berättas. I förstone får vi en fylligare bild av morfadern där han vid sidan av soldatlivet ska ha arbetat som snickare, byggmästare, urmakare och byggt egen smedja och snickarverkstad. Som soldat hade han deltagit i Slesvig-holsteinska kriget 1846, således långt efter Sverige upphört kriga under egen flagga. Han ska även en tid varit i tjänst som fångvaktare vid Långholmens fängelse i Stockholm. Mormodern ska som ung år 1840 tjänat som piga vid Älvestad i Törnevalla. Väl i gårdens mjölkfålla ska plötsligt en varg uppenbarat sig och attackerat den mjölkade kon intill henne. Hon lyckades förskräckt undfly situationen som först fick sitt slut när gårdsfolket strömmade till och lyckades skrämma iväg den hungriga vargen.

Från 299 kr

Porträtt av Oscar Egnell. Född i Stjärnorp 1813 som son till domkyrkosysslomannen Fredrik Carl Egnell och makan Ulrika Christina Granbeck. Sin första egentliga tjänst inträdde han 1838 som inspektor vid gården Roxtorp i hemsocknen. År 1841 gifte han sig med Augusta Elisabet Enelius och makarna fick raskt tre barn. Lyckan vände när hustrun drabbades av lungsot, ett av tidens många gissel. Hon avled i mars månad 1850. Ny livskamrat fann Egnell i Christina Mathilda Hellström. Hon var bördig från orten men hade bott en längre tid i Linköping. Vigseln stod i midsommartid 1852. Efter nytt boställe från 1853 på Bonnorp i Stjärnorp, sökte makarna lyckan på gården Hundekulla i Vånga socken. På de bägge nämnda gårdarna tjänstgjorde Oscar Egnell som inspektor. Från år 1867 förmäler källorna att Egnell lämnat inspektortjänsten för att bli mer aktiv som arrendator av Balderums södergård i nämnda församling. Vid tiden hade hans nya äktenskap välsignats med dotter och son. Redan efter ett par år tycks situationen dock vara en annan. År 1869 bröt familjen upp för att istället logera på gården Boberg västergård. Att logera betydde vid tiden en mer inaktivt och utan tydlig funktionell roll bebo platsen. Rimligtvis hade nu åldern börjat ta sin tribut för Egnell, möjligtvis var han sjuklig. Han sökte ny omständighet för sin familj 1872 och ombesörjde flytt till gården Sätra där de utan tydlig funktion logerade hos bonden och gårdsägaren Jaen Anderson. Kort därefter bosatte sig familjen i vad tiden kallade Bönhuset, missionsrörelsens lokal i Vånga socken. Inte heller på denna plats var familjen Egnells roll tydlig. Icke desto mindre bodde de kvar i Bönhuset till 1882 då makarna åter flyttade till Sätra. Här bosatte de sig efter dåtidens språkbruk "till hus", vilket kunde betyda en mångfald boendeformer men i grunden inneboende av något slag. Oscar Egnell gick ur tiden i april månad 1890.

Från 299 kr

Porträtt av kapten Baltzar Reuterswärd. Född 1838 på Rotenbergs säteri i Östra Stenby socken som son till Anders Vilhelm Reuterswärd och Augusta Fredrika Elisabet Valt von Steijern. Gift 1866 med Julia Axelina Fransina Danckwardt-Lilieström. Reuterswärd inledde sin militära karriär som furir vid Närkes regemente 1855 till att 1879 avancera till kapten inom armén. Erhöll avsked ur krigstjänsten 1907. Tjänstgjorde även som direktör för länscellsfängelset i Gävle såväl som i Örebro under en tid. Han avled som boende i Linköping i januari månad 1919.

Från 299 kr