Vy över den oskiftade byn Långserum i Yxnerum socken. Utsikt från nordväst. Året är 1944.
Från 299 kr
Kombinerad bostads- och bodlänga i Vänge, Rystad socken. Del i Rystads handelsträdgård.
Vy mot backstugan Dunderhult i midsommartid 1921. Vid tiden för bilden beboddes stugan av före detta torparen Nils Gustaf Sundberg, som till synes drygade ut sitt knappa uppehälle med biodling och att hålla höns.
Ryds herrgård belägen väster om Linköpings centrum. När den sista privata ägaren av godset avled 1921 visade sig gården vara svårsåld, varför Linköpings stad bestämde sig för att förvärva anläggningen. Den utarrenderades för att från 1951 fungera som Sveriges första kollektivjordbruk, Ryds Sambruksförening. Jordbruket drevs på detta sätt tills kommunen i början av 1960-talet började planera för en expansion av staden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare.
Utgården Göttorp i oktober månad 1921. Vid tiden för bilden brukades gården av makarna Axel Wilhelm Eriksson och Klara Matilda Ström. På höjden till vänster skymtar det forna soldattorpet Berget där knekten Karl Alfred Hjelm ännu bodde med hustru och hemmavarande barn.
Lantbruket Åsen i Normlösa.
Miljön vid Slattefors i slutet av 1890-talet. Bortom pilarna skymtar säteritaket till herrgården.
Smedstorp från fägårdssidan 1938. Om man kan kalla vägen för en bygata låter vara osagt, när den passerar tvebölets bägge sammanbyggda gårdar. Hur som finns här enskilda byggnader i sådan mängd att gårdarna bildar en liten by och den gamla vägen är ännu ett faktum genom den fascinerande miljön.
Motiv från Vreta Klosters kyrkoområde. Bilden visar en till klostret hörande spannmålsbyggnad, daterad till 1289. Sedan 1910-talet använd som stenmuseum.
Hassla Dannegård i Vallerstads socken. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1949.
Lilla Ullevi gård norr om centrala Linköping. Här dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning för att ge plats för utvidgning av industri- och handelsområdet Tornby.
Åttingstugan under Brokind var uppenbarligen ännu bebodd när fotografen passerade en sommardag 1904. Källorna ger dock inga tydliga besked om vem eller vilka som vid tiden drog nytta av det vackra läget. Eggebynäs Lillgård, som var gårdens egentliga namn, var del av godset Brokinds ägor. I mitten av 1800-talet hade egendomens ägare inlett en rationalisering av området. Gårdarnas brukare avhystes eller fick se sig bli drängar när bruket av byns mark lades direkt under herrgården. Vem som kvinnan vi skymtar än var, räknades hon således till godsets arbetsfolk utan rätt att i någon större utsträckning bruka jorden.
Motiv från Nykvarn beläget någon kilometer uppströms Storån norr om Kisa. Fotoåret 1902 var kvarnen som legat under Torps Frälsegård nedlagd sedan en tid. Den sista noterade mjölnaren Carl Johan Carlsson hade avflyttade 1875. Till höger skymtar banvallen till Östra centralbanan mellan Linköping och Vimmerby.
Åttingstugan, egentligen Eggebynäs Lillgård, under godset Brokind.
Vy över den äldre bebyggelsen vid hemmanet Segerbo i Rönö. Dokumenterad av Östergötlands museum 1945. Vid tiden för bilden ägdes gården av hemmansägare Anders Gustaf Johansson och dennes maka Anna Johansdotter. Vidare kom gården att förvärvas av Rönö hembygdsförening.
Dokumentation från den oskiftade byn Långserum i Yxnerum socken. Bilden visar byns fyra boningshus. Utsikt från sydväst. Året är 1944.
En väg mellan en uthuslänga till vänster och höga buskar till höger. Vägen svänger skarpt vänster vid en annan uthuslänga. Byggnaderna tillhör Wittska och Hjertströmska gårdarna och vägen motsvarar idag Amiralsvägen ner till Gränna hamn.
En ladugård med kor på rad.
En spannmålsbod i Jönköpings stadspark.
En mycket stor och hög ladugårdsbyggnad med nedre våning uppförd av sten.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.