Riksbankshuset uppfördes 1902 efter ritningar av arkitekt Aron Johansson. Byggnaden har monumental utformning i jugendbarock med sockel i granit och bärande putsade tegelväggar och omfattande naturstensornamentik. Taket är högt, valmat och plåttäckt med takkupor och torn. Trots om- och tillbyggnader är byggnaden fortfarande exteriört mycket välbevarad från byggnadstiden. Interiören är helt förändrad.
Från 299 kr
Vykort, "Varberg, Folkskolan". Södra folkskolans fasad mot norr. Byggnaden uppfördes 1910-12 av byggmästare Johannes Nilsson efter Lars Kellmans ritningar. Skolan bytte senare namn till Rosenfredsskolan, kv Folkskolan 1. I förgrunden står en pojke och i bakgrunden en man med två små barn.
En kvinnlig demonstratris, klädd i grön rock och gult förkläde, står i en bröddisk för provsmakning, Domus Mölndals C efter 1976. Ovanför bröddisken hänger skyltar med texten "NJUT AV GOTT BRÖD!". Under dem hänger mindre skyltar med texterna Donuts 1:10, Rågare 0:95 och Långfranska 3:95.
Skatelövs kyrka. Nuvarande kyrkan uppfördes 1820-1821 och ersatte en medeltida stenkyrka som låg några hundra meter bort på den gamla kyrkplatsen. Kyrkan invigdes 24 juni 1825 av biskop Esaias Tegnér. Kyrkan är tidstypiskt uppförd i nyklassicistisk stil efter ritningar av arkitekt Axel Almfelt.
Kyrkan i Hemmesjö uppfördes åren 1852 - 1854 i historiserande blandstil efter ritningar av Johan Adolf Hawerman. Den är byggd i av sten, putsad och vitkalkad med tegelorneringar i fasaden. 1854 invigdes kyrkan av biskop Christopher Isac Heurlin. Hemmesjö gamla kyrka övergavs och blev ödekyrka.
Kyrkan i Hovmantorp uppfördes 1845-1847 i nyklassicistisk stil av byggmästare Johannes Johansson, Fägerstad efter ritningar av arkitekt Theodor Edberg. Invigningen förrättades 1847 av biskop Christopher Isac Heurlin. Kyrkan som är en korskyrka är byggd av liggtimmer på en sockel av sten och har reveterade ytterväggar. Till höger om kyrkan ligger skolan, som flyttades till andra sidan kyrkan under 1950-talet.
Strömbergshyttan är en glasbruksort i Lessebo kommun, mitt emellan centralorterna Hovmantorp och Lessebo. Strömbergshyttan fick 1933 sitt namn efter bruksdisponenten Edvard Strömberg men glasbruket hade grundats redan 1876 under namnet Lindefors glasbruk. Postadressen var ända in på 1940-talet Lindefors, Hovmantorp men så småningom ändrades också ortens namn till Strömbergshyttan.
Virestads nya kyrka byggdes 1799-1800 efter ritningar av Per Wilhelm Palmroth vid Överintendentsämbetet. Först år 1830 invigdes kyrkan av biskop Esaias Tegnér. Kyrkan som är uppförd i nyklassicistisk stil består av ett långhus som avslutas med en rak korvägg och en bakomliggande sakristia i öster.
Lenhovda kyrka - Nuvarande stenkyrka i nyklassicistisk stil uppfördes 1839-1843 efter ritningar av Carl-Gustaf Blom-Carlsson. Kyrkan togs i bruk 1843 och invigdes 1846 av biskop Christopher Isac Heurlin. Lenhovda var sedan urminnes tid tingsplats (tingsställe) i Uppvidinge härad. Det äldsta kända belägget är en anteckning från 1408 där tingsstället betecknats som "Linhofda tinget".
Lenhovda är kyrkby i Lenhovda socken och tillhörde efter kommunreformen 1862 Lenhovda landskommun. I denna inrättades 1 januari 1940 Lenhovda municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1956, samtidigt som landskommunen ombildades till Lenhovda köping, som senare 1971 uppgick i Uppvidinge kommun.
I Älmhult hölls barnskötar- och husmorsutbildning och uppskattningsvis utbildades 3 500 kvinnor där. För den skara som kom till Hvita korset för att föda och lämna bort sitt barn fanns det också möjlighet att gå husmorsutbildningen och efter förlossningen åka hem med papper på en avslutad utbildning.
Hallaryds kyrka - Den nya kyrkan uppfördes strax söder om den gamla 1862-1863, efter ritningar av arkitekt Abraham Ludvig Hedin. Kyrkobyggnaden är i sten i nyklassicistisk stil. Det treskeppiga långhuset avslutas med en rak korvägg och en bakomliggande halvrund sakristia i öster.
Osaby säteri - Nuvarande huvudbyggnad uppfördes 1850 efter ritning av dåvarande ägaren, generalen Erland Hederstierna. En genomgripande renovering av huvudbyggnaden genomfördes i mitten av 1930-talet, då egendomen togs över av professor Frans Wilhelm Törne från Lund. 1964 skänktes Osaby av dåvarande ägarna, systrarna Stina och Ingeborg Törne, till Svenska naturskyddsföreningen med förbehållet att gården skulle drivas i en anda av vilt- och naturvård.
Konga hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog samhället häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Kyrkan i Berg uppfördes efter ritningar av Per Axel Nyström vid Överintendentsämbetet. Arbetet påbörjades 1830 då grunden till den nya kyrkan lades ungefär 2,5 km från den gamla 1200-talskyrkans plats. Byggnaden är en tidstypisk nyklassicistisk kyrka. Den invigdes 1835 av biskop Esaias Tegnér.
Ryssby kyrka med kyrkogård. Till höger skymtar prästgården. Nuvarande kyrka är den tredje kända kyrkan på samma plats. Den byggdes 1840-1844, efter ritningar av Axel Nyström och uppfördes i nyklassicistisk stil. 2 augusti 1846 förrättades invigningen av biskop Christopher Isac Heurlin.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.