En man med keps och sockar utanpå byxorna står i solskenet lutad mot en buss med registreringsnummer F1021. Den står på Brahegatan nedanför kyrkan, riktning söderut.
Från 299 kr
Fyra unga kvinnor med studentmössa och ryggsäck står på rad på den kullerstensbelagda Brahegatan i Gränna, strax norr om kyrkan. De är på vandring.
På kuvertet står följande information sammanställd vid museets första genomgång av materialet: Museet Ostindiska, Tyska kyrkan N:a hamngatan, Kämpebron, V:a Hamngatan.
Kortet taget från Östersidan (Pinneberget) mot Kilen. I bakgrunden på andra sidan Gullmarsfjorden syns Lysekil med kyrkan. Nedanför väderkvarnen Rest. Utsikten, ägare Carl och Wendela Lind.
Vykort med motiv infällda från kyrkan, prostgården, kungsgården, parti vid Urforsbruk, parti av Storvik, Villa Caféet, Lillviks handel och parti av Åshammar i Storvik.
Vykort med motiv över Vängåvan, Stora torget, Kyrkan, Turisthyddan, Tivoli, Hamnen, Allmänna läroverket för gossar och Elementärskolan för flickor i Sundsvall.
Fotograferad teckning "Utsigt af Stapeltorget och Stora Kyrkan i Gefle Stad." Ritad å stället och wälment förärad åt Herr Åhlström at D:L d 21 nov. 1829
Kyrkan i Kånna uppfördes troligen vid senare delen av 1100-talet. Den består av långhus med utbyggt vapenhus i väster och kor med absid i öster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Koret är daterat till 1174 och hörde troligen till en tidigare träkyrka på platsen. Nyligen gjorda fynd pekar på att en stavkyrka har funnits på samma plats. Nuvarande långhus är daterat till 1180. Vid mitten av 1800-talet revs klockstapeln och kyrkan fick en tornhuv för klockorna. Kyrkan eldhärjades 1947. Vid restaureringsarbetet efter branden gjordes upptäckten att kyrkan ursprungligen varit dekorerad med kalkmålningar. Inredningen återställdes med delvis nya inventarier. 1964 revs tornhuven och kyrkans ursprungliga form återställdes.
Kyrkan i Hovmantorp uppfördes 1845-1847 i nyklassicistisk stil efter ritningar av arkitekt Theodor Edberg. Invigningen förrättades 1847 av biskop Christopher Isac Heurlin.
Nuvarande kyrkan i Hinneryd uppfördes 1883-1885 efter ritningar av arkitekt Albert Törnqvist och togs i bruk 1886. Kyrkans arkitektur kan närmast betecknas som historiserande blandstil.
Nuvarande kyrkan i Traryd föregicks av en medeltida kyrka som låg något åt söder. Den var byggd på 1300-talet av gråsten. Nuvarande kyrka uppfördes 1859-1860.
Tävelsås kyrka anses ha medeltida anor. På den plats där den nuvarande kyrkan är belägen uppfördes en kyrkobyggnad i trä under 1500-talet. Denna kyrka användes fram till 1784 då den revs eftersom ett beslut fattats om uppförande av en ny kyrka. Vid samma tid revs även dåvarande grannsocknen Toftas träkyrka. Tofta församling sammanslogs 1785 med Tävelsås församling. Virke från den båda rivna kyrkorna användes vid uppförande av den nya kyrkan 1784-85. Ursprungligen hade kyrkan en fristående klockstapel med fyra klockor. 1797 flyttades denna och infogades i långhusets västra del och fick funktion av kyrktorn. 1880-1882 byggdes kyrkan om och utvidgades med korsarmar och en sakristia i öster.
Nuvarande kyrkan i Ör är uppförd under tidigt 1500-tal som en enkel rektangulär salkyrka. Koret tillkom under 1600-talet och 1791 uppfördes sakristian. Tornet byggdes under åren 1805-1807.
Vy över centrum i Åseda. Den äldsta delen av den nuvarande kyrkan är sakristian som antas vara byggd under senare delen av 1100-talet. Det är däremot ovisst om dåvarande kyrkan var en trä- eller stenbyggnad. Det befintliga långhuset byggdes under slutet av 1400-talet eller början av 1500-talet. Det var av salkyrkotyp i likhet med Sjösås gamla kyrka. Under 1600-talets slut genomgick kyrkan yttre och inre renoveringar, men den större ombyggnaden som gav kyrkan det utseende den har i dag ägde rum 1796-1803. Carl Fredrik Adelcrantz vid Överintendentsämbetet gjorde upp ritningar baserad på ett utkast av kyrkoherden Samuel Heurlin.
Vy över Bergs kyrkby med kyrkan i bakgrunden. Bergs socken i Småland ingick i Norrvidinge härad i Värend och är sedan 1971 en del av Växjö kommun.
Kyrkan i Hovmantorp uppfördes 1845-1847 i nyklassicistisk stil av byggmästare Johannes Johansson, Fägerstad efter ritningar av arkitekt Theodor Edberg. Invigningen förrättades 1847 av biskop Christopher Isac Heurlin.
Kyrkan i Väckelsång uppfördes 1827-1828 och ersatte en medeltidskyrka som låg cirka 1 kilometer åt nordost. Den gamla kyrkan hade redan 1797 dömts ut . Arbetet med igångsättandet av nybygget drog emellertid ut på tiden. Det dröjde 30 år tills arbetet med den nya kyrkan tog sin början . Ytterligare nya ritningar beställdes hos Överintendentsämbetet som utarbetades av Jakob Wilhelm Gerss.Församlingen var emellertid inte nöjd med Gerss utformningen av kyrkobyggnaden. Istället önskade man en kyrka i likhet med det ritningsförslag som utförts till den närliggande Nöbbele kyrka som uppfördes under samma tid. Den 6 augusti 1827 lades emellertid grundstenen till den nya kyrkan av kronprins Oscar.
År 1721 stod en ny träkyrka klar i Lidhult och den användes fram till dess Lidhults nuvarande kyrka togs i bruk 1879. Altaruppsatsen var tillverkad 1747 av Sven Segervall, Växjö. Den gamla kyrkan såldes på auktion, revs och användes till byggnation av ett bostadshus. Senare plockades huset ner och kyrkan kunde återuppstå och invigas 1950 i Halmstad som S:t Olofs kapell, Tylösand. Nuvarande kyrkan i Lidhult uppfördes enligt Johan Adolf Hawermans ritningar. Kyrkan är byggd i sten i historiserande blandstil. Den invigdes 1880.
Kyrkan, som sannolikt är den tredje i Tannåker, uppfördes 1793. Föregångaren var en träkyrka som befann sig i alltför dåligt skick. Nuvarande stenkyrka är uppförd i nyklassicistisk stil.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.