Större grupp män på svetsningskurs vid Skoghallsverken. Elektrokemiska fabriken byggdes av Uddeholms AB i Värmland. Uddeholm ägde stora skogar och stålverk under lång tid och under slutet av 1800-talet började man med massaindustri. Till massaindustrin behövdes klorkalk för blekning och en del lut. Anläggningarna i Värmland hade besvärligt med transporter varför idén om egen tillverkning kom upp. 1910-talet. Under denna period byggdes en första anläggning i Stjernsfors för klorkalk, vilken gick under 1916 - 1917. 1918 flyttades delar av anläggningen till Skoghall där massaindustrin precis byggdes upp. Fabriken i Stjernsfors lades ned så fort anläggningarna i Skoghall hade kommit igång. 1920-talet. Konjunkturen var extremt besvärlig 1921 för den svenska kemiindustrin och 50% av arbetarna avskedades. Fabriken på Skoghall utvecklades emellertid och 1924 utökas kapaciteten med nya celler. 1929 utökas kapaciteten ytterligare och man bygger en kondenseringsanläggning för flytande klor. Flytande klor transporteras nu på järnväg. 1950-talet. Ättiksyra behövdes som råvara och en fabrik baserad på sulfitsprit från Skoghall sattes upp. Ammoniak kunde tillverkas 1955 eftersom klorproduktionen ökat tillräckligt för att vätgas skulle bli tillgänglig som råvara. 1958 byggdes den sista kvicksilvercelltypen. Fabrikens grundare Sten Kjellgren avgår med pension 1955 och under 1956 läggs inriktningen om mot färre produkter i större volymer. 1960-talet. Ättiksyratillverkningen läggs ned. Natriummonokloracetat börjar tillverkas 1964. En ny monoklorättiksyrafabrik är klar 1961. Tritillverkningen från acetylen blir omodern och 1969 byggs en ny trifabrik på licens av PPG i USA. Källa: http://www.basechemicals.akzonobel.se
Från 299 kr
Män i arbete med att svetsa. Fotografens ant:Skoghallsverken. Svetsningskurs.
Krigsspel under grundläggande flygslagsutbildning, GFSU, på F 2 Roslagens flygflottilj, 1943.
Radiolektion under grundläggande flygslagsutbildning, GFSU, vid F 2 Roslagens flygflottilj, 1943. Elever i skolbänken.
En skyltningsmonter ifrån Skånskans kaffe. Enligt Walter Olsons journal är bilden beställd av Kalmar handelsinstitut.
Butikshylla och butiksdisk. Enligt Walter Olsons journal är bilden beställd av Kalmar handelsinstitut.
Teleskolan i Kalmar. Teleskolan, ursprungligen Telegrafverkets undervisningsanstalt, var Televerkets och senare Telias skola för vidareutbildning av de anställda och utomstående inom telekommunikation. I samband med de statliga utlokaliseringar från Stockholm på 1970-talet flyttades Teleskolan, tillsammans med en av Televerkets datacentraler och katalogenheten till Kalmar. De nya byggnaderna i Tallhagen invigdes 1978. Byggnadsstyrelsens arkitekt Sergej Mirelius ritade två ringformade byggnader med tillhörande elevbostäder i separata hus. I Kalmar erbjöds förutom spetsutbildningar inom IT även SIDA-stödda utbildningar inom teleteknik för utvecklingsländer. År 2000 såldes skolan och dess utbildningar av det sedan 1993 bolagiserade Telia till Svenska Teknologföreningens utbildningsföretag, STF. De drev den vidare till 2003 då den försattes i konkurs. Byggnaderna ägs sedan 2001 av det kommunala fastighetsbolaget och har getts namnet Kalmar Nyckel. De rymmer numera studentbostäder, ett hotell samt Ekonomihögskolan och Institutionen för samhällsvetenskaper vid Linnéuniversitetet. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Landshövding John Falck.
Bild ifrån Handelsskolan i Kalmar.
Vänersborg. Televerkstaden / Teli AB.
Luftskyddskursen
A B F Bibliotek. Forsbacka.
Dissousgasfabrikskurs, Sandviken
:: RÖDA STJÄRNAN Föreningens ändamål - organiserad vård för djuren under krig. Med frivillig hjälp genom insamling av medel. Att kunna hjälpa till med erforderlig veterinärhjälp och djurvård.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.