Trafiklekskola med polisman Leif Ekström, i uniform. Barnen får lära sig om trafikregler, trafikskyltar, övergångsställen och trafikljus. Några mammor är också med. I bakgrunden står en kvinna med en hund. Gäddgårdsskolan skymtar till höger. Platsen är i anslutning till Borgmästargatan.
Från 299 kr
På väg till valurnan stannar det nyförlovade paret, Sigbritt och Yngvar Gunnarsson, och skänker en slant till insamlingen som scouterna gör. Den lille pojken med bössan är Rolf Mattsson. I bakgrunden ses skylten till polisstationen och Normans. Platsen är Rådhusgatan.
Den äldre mannen är tapetserarmästare Jansson. Han är vice ordförande i bestyrelsen för Arbogautställning. Han ska besöka utställningen tillsammans med sin familj. De står intill en blomsterplantering. Platsen är nuvarande Olof Ahllöfs park. Kägelbanan ligger utanför bild, till vänster.
Scouternas budkavle-FM Prisutdelning utomhus. Prisbordet står dukat. Tre unga män gratuleras. Andra ungdomar står runt omkring och ser på. En man håller i en kamera. Platsen för målgången ses i bakgrunden.
Hjalmar Modigh, från Hantverksföreningen, överlämnar gesällbrev till Margareta Andersson (gift Färnsten), hårfrisörska (Salong Elle), Carl Holmberg, guldsmed och Anette Persson, hårfrisörska (HårMan). Mannen i bakgrunden heter Waxin. Platsen är dåvarande Stadshotellet, Axelssons fastighet på Nygatan.
Arbogaträffen Dansuppvisning av tre kvinnor. En fiolspelande man syns till vänster. Publiken står nedanför dansgolvet och tittar på. Platsen är Stora torget och i bakgrunden syns butiken Lyktan och infarten till Västerlånggatan.
Bild ur en ursprungligen privat fotosamling som vore svår att lokalisera utan stöd. Lyckligtvis finns sådan i detta fall i form av påskriften "Hagadal", vilket vidare kunnat preciseras till Hagadal i Linköping. Närmare bestämt låg den lilla gården i vad som idag är stadens sjukhusområde, invid den omdragna Smedstadvägen (Hälsovägen) och utmed vägen ungefär vid platsen för sjukhusets södra entré. Mycket har således förändrats på platsen sedan bilden togs omkring år 1920.
Hjulsbro AB:s fabrik invid Stångån i Hjulsbro. Verksamheten på platsen startade 1907 genom grundandet av Hjulsbro Tråddrageri- och Spikfabrik. Från 1923 ägdes fabriken av den kände bankdirektören Jonn O. Nilsson i Linköping och med honom kom verksamheten åter på fötter efter en svår period under krigsåren och följande depression. Fabriksbyggnaden på bilden uppfördes på platsen för en äldre som blivit lågornas rov 1930. Från 1964 ägdes företaget av Halmstad Järnverk, i folkmun Hamstadstål. Här dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning.
Kvarteret Konsuln är platsen för stora och upprepade förändringar under en vuxen Linköpingsbos minnestid. Fotoåret 1967 stod ännu exempelvis fastigheten Gamla Tanneforsvägen 92 på sin plats likväl som det mesta av den äldre bebyggelsen. Efter omfattande rivningar kom platsen att upplåtas för bilparkering. När tiden var mogen togs marken i anspråk för stadens då nya räddningsstation. Även den har tjänat ut och under 2000-talet har här uppförts höghusbebyggelse i form av kontors- och flerbostadshus.
Hjulsbro ABs fabrik inför rivning. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1977. Verksamheten på platsen startade 1907 genom grundandet av Hjulsbro Tråddrageri- och Spikfabrik. Från 1923 ägdes fabriken av den kände bankdirektören Jonn O. Nilsson i Linköping och med honom kom verksamheten åter på fötter efter en svår period under krigsåren och följande depression. Fabriksbyggnaden på bilden uppfördes på platsen för en äldre som blivit lågornas rov 1930. Från 1964 ägdes företaget av Halmstad Järnverk, i folkmun Hamstadstål. I bakgrunden skymtar fabrikskontoret med arbetarebostäder.
Familj samlade på trappan för fotografering. Platsen tolkas vara Ljungs-Säby i Ljung socken och tiden omkring förra sekelskiftet. Källorna ger även stöd genom den familj som arrenderade gården vid tiden; makarna Carl Sebastian Nilson och Ida Maria Liljeblad, barnen Elsa, Siri, Halvdan, Hilding och Wahlborg. I hushållet fanns även svägerskan Klara Fredrika Liljeblad. Varken personerna eller platsen har kunnat bestämmas men anslutande bilder av fotografen indikerar Ljung socken.
Lindhovs kungsgård sedd från ovan. Manbyggnaden uppfördes 1838 och gården är ett byggnadsminne i Lindbergs socken, norr om Varberg, som ligger på platsen för stadsbildningen Ny Varberg. Staden brändes ned 1612 och invånarna beordrades att flytta till Platsarna. Slottsherren på Varbergs fästning, Mogens Gyllenstierna, byggde då en ladugård på platsen och senare uppfördes där även en manbyggnad och gården fungerade därefter som överstelöjtnantsboställe fram till 1723.
Platsen för gamla Lackarebäcks gård rakt fram till höger i bild. Bilden är tagen från Safjället över Lackarebäck småindustri och företagspark. Lackarebäcks gård hade en stor trädgård. Området blev platsen för flera trädgårdsmästerier som anlades vid 1900-talets början. Efter andra världskriget omvandlades området från jordbrukskaraktär till bebyggelse av småindustrier. Trädgårdarna är ett minne blott. Den enda kvarvarande äldre byggnaden är ett vitt bostadshus, det ligger idag bakom de moderna kontorsbyggnaderna.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. I-III visar den punktbildning som uppkommer vid olika inställning av plåten, om objektivet är behäftat med sfärisk aberration. På IV-VI ser vi motsvarande tagningar med ett sfäriskt korrigerat objektiv. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 86.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. (övre bilden) Astigmatism, fotografiskt avbildad. Om plåten eller filmen placeras på olika avstånd från det astigmatiska objektivet, erhålles i stället för bildpunkter ljusfläckar av detta utseende. (nedre bilden) Avbildningar av ett kors vid användning av ett astigmatiskt objektiv. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 88.
Tryckt text på framsidan av fotot: Ossian Berggren. UDDEVALLA. Tryckt text på baksidan: Ossian Berggren. UDDEVALLA. Utförer Copiering efter Fotografier och Taflor, samt fotografering af Hus, vyer och ritningar. Plåten förvaras i flera år för efterbeställning. O.B. Skriven text på baksidan: Sommaren 1890. 20/8. Ing. C.G. Wittenström, Fru Hilda Wittenström, Carl jr. Wittenström, Borgm. Radhe, Fru Radhe, Anders Radhe, Anna Radhe, Olga Radhe, Elsa Radhe, Prof. Berglind, Fru Berglind, Olga Berglind, Carry (?) Öhman, Rev. sekr. Reutersvärd, Fru Reutersvärd.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 27 rum 2751. Kabelgenomföringar med styr och kontrollkablar från reaktordelen til KoS-byggnad. Ledningarna splitsades upp och gjöts in i araldit för att få tät och trycksäker genomföring genom plåten. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 27 rum 2751. Kabelgenomföringar (starkström) från reaktordelen til KoS-byggnad. Ledningarna splitsades upp och gjöts in i araldit för att få tät och trycksäker genomföring genom plåten. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Grupporträtt av 3 personer, föreställer till höger, sittande, brandmästare Gustaf Wilhelm Draminsky, Landskrona och bredvid honom, till vänster, hans hustru Emilia Draminsky (född Hägg), längst bak, stående i mitten, deras fosterdotter, Emilia Fredrika Sophie (18281920). Dagerrotyp / daguerreotyp i ram. Plåten oxiderad, glaset sprucket, ramen i lösa delar. Baksida av mörkblå papp med små fastklistrade papperslappar med påskrift: "Mormor/Morfar/tant Emma". Nordiska museet inv.nr 198609 - Portrait of Gustaf Wilhelm Draminsky, his wife Emilia and their foster daughter Emilia Fredrika Sophie. Oxidized sixth-plate daguerreotype in broken frame.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.