Före sista persontågets avgång, 19.35, från Köpings station. Tåg nr. 10. KUJ lok 9. Tillverkat 1911 av Helsingborgs Mekaniska Verkstad, tillverkningsnummer 42. Skrotat 1962.
Från 299 kr
Karlshamns Järnvägsstation. KVBJ lok 12, tidigare KWJ 5 "Edvard Meyer" och efter förstatligandet SJ Kr 4039. Tillverkad av Kristinehamns Mekaniska Werkstad 1877.
Vykort föreställande Dalskog järnvägsstation. På spåret syns ångmotorvagnen "August" med släp. Ångmotorvagnen August byggdes av Arlövs Mekaniska Verkstad och levererades 1907.
NVHJ lok14. Före detta HWJ 18. Leveransfoto. Loket tillverkades av Kristinehamns Mekaniska Verkstad, tillverkningsnummer 70. Såldes 1949 till Sveriges Järnvägar, fick littera SJ W5p 3141. Skrotades 1953.
DJ Ångvagn Auto 1 vid ankomsten. Vagnen tillverkades av Mekaniska Verkstad och Waggonfabrik i Arlöv. En länkaxelvagn. Slopades och skrotades 1937.
SVJ lok 5. Fick namnet Strömsdal. Leveransfoto. Loket tillverkades av Kristinehamns Mekaniska Verkstad, tillverkningsnummer 74. 1931 ommärktes till HFJ 5. Skrotades 1953.
SVJ lok 7. Ånglok på vändskiva. Fick namnet Knut Falk. Loket tillverkades 1920 av Helsingborgs Mekaniska Verkstad, tillverkningsnummer 59. 1931 ommärktes till HFJ 6. Skrotades 1962.
Johannisberg - Ljungaverk Järnväg, JLJ Q12 502002, 502004 och 502003. Tankvagn med bromshytt för transport av koncentrerad salpetersyra.. Kockums Mekaniska Verkstads AB
DJ Ångvagn Auto 1. Leveransfoto. Ångvagnen på vändskiva. Vagnen tillverkades av Mekaniska Verkstad och Waggonfabrik i Arlöv. En länkaxelvagn. Slopades och skrotades 1937.
Bortschaktningen av sandbanken nedanför Mariedal i Jönköping under 1894 för Vaggerydsbanans framdragande. Stora Limugnen, Lilla Limugnen, delar av Sandwalls mekaniska verkstad och länsfängelset syns i fonden.
Oxtorgsgatan mot öster, från Barnarpsgatan i Jönköping. I fonden syns Länsfängelset som byggdes 1856-59. Den höga skorstenen tillhörde Jönköpings mekaniska snickerifabrik.
Porträtt av Holger Johed i sin verkstad, Joheds Mekaniska Verkstad, på Linnégatan i Huskvarna. Den flyttade senare upp till Öxnehaga i Huskvarna.
Kv. Ägir. Eriksgatan 4, Wahls AB tomt. Tomten till den nya likkistfabriken i september 1939. Från vänster AB Falköpings Mekaniska Verkstad, AB Karl G. Ottossons Trikåfabrik, gamla slakteriet.
Sannolikt Fannagatan 4, Södra Området No. 34 A, Enköping, sett från väster. Ägare av fastigheten under många år var verkmästaren vid Enköpings Mekaniska Verkstad; Karl Vilhelm Kling (1856-1932) med familj.
Båten på bilden är Ran som gick i trafik mellan Fiskebäckskil och Lysekil. Byggd 1876 vid Hudiksvalls mekaniska verkstad som Stocka.
Fru Blomberg (hustru till Jakob Blomberg på Arboga Mekaniska Verkstad) visar en tvättmaskin. Kvinna, iklädd förkläde, står i källaren intill en ny tvättmaskin. AMV
Brevkort, "Skandinaviska Textilfabriken. Varberg", avsänt 1902. Fabriken stod klar 1897 och Hugo Gerlach var med och startade den 1896. Där tillverkades först bomullstyger, men från år 1906 även ylletyg. Här var en av få industrier där kvinnor kunde få jobb och utgjorde klar majoritet av de ca 100 anställda som fabriken hade kring år 1900. Trots att ett mekaniskt ullspinneri tillkom och personalen dubblats vid 1912 gick företaget i likvidation och övertogs av Malmö Yllefabriks AB (MYA, eller MYAB). Dessförinnan hade en rekonstruktion gjorts till Varbergs Yllefabrik. Fabriken hade då eget spinneri, väveri, färgeri och appreturverk (appretering ger tyget vissa egenskaper som glans, styvhet etc). Efter MYAB:s övertagande startades fabriken om 1915 som bomullsväveri och -spinneri, vars produkter främst omsattes inom MYAB:s stora koncern. Tidigare hette kvarteret Vävaren, numera Renen.
Elfkungen på okänd plats, kanske nedströms slussarna i Trollhättan. Byggd 1881 av Oskarshamns mekaniska verkstad som Blekinge. Kom till Göta älv 1888 och blev omnamnad till Elfkungen i samband med att hon blev inköpt av Elfkungens ångbåts AB, Vargön Vänersborg. Ombyggd vid Eriksbergs mekaniska verkstad 1905. Ombyggd igen 1925, med nytt däck och nya överbyggnader samt blir vitmålad. Såld till skrot 1937.
Till höger taket på såg- och snickarverkstaden, därefter ångpannehus (huset med skorstenen), Sörhammaren, mekaniska verkstaden med modellsnickeriverkstad och modellbod på övre våningen. Mekaniska verkstaden flyttades ut 1923-24. Mellan åren 1924-29 var tråddrageriet inrymt där och efter 1930 borrstålsmanufakturering. November 1935 eldhärjades byggnaden och återuppbyggdes i en våning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.