Eneryda, 1955.
Från 299 kr
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo ab, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Målaskog, 1953.
Vy över Ryssby från söder, med kyrkan i bakgrunden.
Lessebo, 1937.
Älmeboda är en småort och kyrkby i Älmeboda socken i Tingsryds kommun, Kronobergs län. Belägen cirka 50 km sydöst om Växjö vid tätorten Rävemåla, där länsväg 120 och länsväg 122 korsar varandra.
Fagereke, 1935.
Ryd, 1953.
Åsen, 1936.
Norrhult-Klavreström är en tätort i Uppvidinge kommun i Kronobergs län, belägen nära gränsen till Växjö kommun. Tätorten består av de två orterna Norrhult och Klavreström. I Norrhult låg Rosdala glasbruk. Orten ligger i västra delen av Uppvidinge kommun vid riksväg 31 och längs den nu nedlagda smalspårsjärnvägen Växjö-Hultsfred-Västervik.
Rottne, 1936.
Liatorp är en tätort i Älmhults kommun i Kronobergs län. Liatorp är belägen vid Södra stambanan som nådde samhället 1862 från Malmö.
Torpsbruk, 1957.
Kalmar Verkstads och Kockums gåva till SJ i samband med SJ:s 125-årsjubileum.
Kalmar Verkstad och Kockums gåva till SJ i samband med SJ:s 125-årsjubileum.
Järnvägsstationen i Hultsfred. Hultsfreds stationshus ritades av arkitekten Georg A Nilsson och byggdes 1902 av Östra Centralbanan. Såväl exteriör, som delar av interiören, främst väntsalen, är välbevarade från byggnadstiden. Stationshuset utgör en viktig del av smalspårsjärnvägen. (Uppgiften är hämtad från http://www.sim.se/produkter/kalmar-lan/hultsfreds-stationshus)
Järnvägsstationen i Hultsfred.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.