Stationshus från gatusidan. Stationen anlades i samband med tillkomsten av Nordvästra stambanan. Stationshuset ritades av arkitekten Edelsvärd. K-märkt 1986.Stationens yttre utformning har inte ändrats, men 1923, 1933 och 1943 har invändiga förändrings- och moderniseringsarbeten utförts.1920 utökades spårsystemet . Kombinerad mekanisk och elektrisk tågvägsförregling anordnades 1930.
Från 299 kr
Stationen anlades i samband med tillkomsten av Nordvästra stambanan. Stationshuset ritades av arkitekten Edelsvärd. K-märkt 1986.Stationens yttre utformning har inte ändrats, men 1923, 1933 och 1943 har invändiga förändrings- och moderniseringsarbeten utförts.1920 utökades spårsystemet . Kombinerad mekanisk och elektrisk tågvägsförregling anordnades 1930.
Vy vid Berghem.Trafikplats anlagd 1918. Tvåvånings putsad stationsbyggnad byggt enligt ritningar av arkitekt Harald Söderberg, Varberg. Elektrisk växelförregling anordnad 1945 . Privatägt, välbevarat hus i 1 1/2 plan med stationsnamnsskylt på spårsidan.Resenärerna hänvisas i dag till en hållplats med plastkur strax söder om stationshuset.Både hållplatsen och stationshuset ligger på spårets västra sida.
Vy vid Kinna. Station anlagd 1880. En- och enhalvvånings stationshus i trä. Stationshuset har utökats genom en tillbyggnad mot söder. Mekanisk växelförregling med elektrisk kontroll. Det gamla stationshuset rivet i augusti 1966, Nytt stationshus taget i bruk juli 1966. Byggt strax söder om det gamla. stationshuset har öppnats restaurang Herr Ober i februari 2012.
Stationen anlades i samband med tillkomsten av Nordvästra stambanan. Stationshuset ritades av arkitekten Edelsvärd. K-märkt 1986.Stationens yttre utformning har inte ändrats, men 1923, 1933 och 1943 har invändiga förändrings- och moderniseringsarbeten utförts.1920 utökades spårsystemet . Kombinerad mekanisk och elektrisk tågvägsförregling anordnades 1930. SJ Ub 262. Tillverkat 1933 av ASEA. SJ Rc4 1183.
Vy vid Skene.Station anlagd 1880. Stationshus i två våningar byggt i tegel gult, putsat hus byggt 1914 av arkitekt Harald Söderberg, Varberg. Mindre inre ombyggnad 1915, och 1950 renoverades fastigheten.För resenärerna finns en hållplats med plastkur alldeles norr om stationshuset Elektrisk växelförregling
Viggbyholm öppnad först som hållplats 1903 och sedan som station 1908. En- och enhalvvånings stationshus i trä. Under 1940-talet moderniserades och ombyggdes stationen. Bangården utbyggdes 1945 med ett nytt stickspår och fick 1946 en tretons elektrisk lyftkran. Godstrafiken upphörde 1960. På bilden syns pendeltåg på linjen Stockholm - Rimbo med motorvagn SRJ X9P 58.
Viggbyholm öppnad först som hållplats 1903 och sedan som station 1908. En- och enhalvvånings stationshus i trä. Under 1940-talet moderniserades och ombyggdes stationen. Bangården utbyggdes 1945 med ett nytt stickspår och fick 1946 en tretons elektrisk lyftkran. Godstrafiken upphörde 1960. Stationshuset från gatusidan.
Medaljörer i samband med Arboga Mekaniska Verkstads 100-årsjubileum Namnförteckning på medaljörerna på bild 14495 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet.
Baksidan till fotografiet av familjen Broman, med anknytning till Arboga Mekaniska Verkstad. Framsidan: AKF-14460 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet.
Gruppfoto av medlemmarna i Arboga Mekaniska Verkstadsklubb 1919-1934 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet.
Ett av tiden påverkat men värdefullt motiv med anknytning till Chokladfabriks AB Motala. Den odaterade bilden togs i Stora hotellets spegelsal i Linköping och visar en tillställning, sannolikt med välgörenhet som syfte. Firman hade till arrangemanget skänkt valda delar ur sitt sortiment, och vi ser deras väl dekorerade monter flankerad av tombola-stånd. Bakom företaget stod den oerhört mångsidige entreprenören John "Motalakungen" Andersson. Vid sidan av sprit- , vadd- och spikfabriker startade han i Motala även tvättinrättning och laxodling. Nämnas bör också hans anläggande av en elektrisk kraftstation som försåg hemstaden med elektrisk gatubelysning. Till sin chokladfabrik knöt han den driftige O G Svensson, som efterhand kom att överta företaget och vidare samgå med Cloetta. Resten är som man säger historia. Bilden ger inga besked om var företaget stod i sin utvecklingskedja när den tillkom. Gott nog att visa en stycke historia.
Interiör från den vid tiden helt nyuppförda nya teatern i Linköping. Äntligen hade staden fått ett värdigt "Thalia-tempel". Få om än någon teaterintresserad sörjde det gamla Assemblée- och spektakelhuset som tidigare och nödtorftigt stått till buds. Salongen beskrevs vid öppnandet vara ganska enkel men särdeles smakfullt dekorerad i vitt och guld, med mörkröda väggar och brunröda stolar. Teatern hade även försetts med moderniteter som centralvärme och elektrisk belysning.
Karnevalståg. En situationsbild från ett karnevalståg, förmodligen från början av 1910-talet med Rantens stationshus på flaket. Inskriptionen är Falköping - Ranten. Observera krutflaggan. I vagnen: Lokeldare Nils Ström. Till höger lokmästare S.R.E. Alexandersson, Ranten. Närmast till vänster Nordins smedja, där "Ballerstenen" hade sin plats, innan den flyttades till Stadsparken. I fonden Väderkvarnen innan den miste sina vingar och sedermera drevs med elektrisk kraft. Till höger om kvarnen Samskolan.
Lastångaren Gustafsfors I på nedgång, passerar Dalbobron i Vänersborg. Denna bro togs i bruk redan 1913 och revs 1965. Bron var 60 m lång, körbanans bredd drygt 4,5 m samt ca 1 m bred gångbana. Manövreringen skedde på elektrisk väg, och att öppna resp. stänga bron tog ca 90 sek. Bron blev efterhand enkelriktad med hjälp av ljussignaler. Nya Dalbobron invigdes 13 december 1962. Gustafsfors I byggd 1882 i Gustafsfors. 1939 omnamnad till Långö.
Älgarås första bil utanför Sörgården. I bilen: Bertil Jansson, Birger Larsson, Kyrkängen, Halvar Jonsson och Elmer Jansson, Korsvägen. Brennabor (äldre ben. på Brandenburg/MA). 1925 hade B. en 4-cylindrig motor på 24 hk, 4-växlad låda, elektrisk start och generator för belysning, handbroms, som verkade på bakhjulen och fotbroms, som påverkade kardanaxeln. Priset var då, när en T-Ford kostade från 1825 kr, 7200 för en 4-sitsig "phaeton" (karossmodell, öppen med tygsufflett och 2 rader sitsar). Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna är färdigutgrävd i augusti 1932. Vid undersökningen av vallgraven påträffades bl.a. timmerrester och en halv stockbåt med medeltida datering. Fotot togs i samband med arkeologiska undersökningar vid borgen och undersökningen av vallgraven blev möjlig med hjälp av en elektrisk pump som pumpade bort vatten, samt tack vare att en spåntvägg hade uppförts tvärs över vallgraven mot Huskvarnaån. Föregående foto visar samma vy efter att spåntväggen tagits ner och pumpen slutat gå.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.