Elektrisk Kraftstation vid Hunddalen i Norge byggd 1899. Den blivande Ofotenbanans terrasering mot Bjørnfjell syns uppe på fjällsidan till höger. Vägen i förgrunden är materialvägen mellan Robaksbotn och Katterat.
Från 299 kr
Bergfors station öppnades 1903 med stationshus i trä. Elektrisk växelförregling. Delen av Malmbanan vid Bergfors elektrifierades 1915. Stationen upphörde 1997. Skolhuset vid stationen är 485 m över havet 1454 km från Stockholm.
Stationen anlades 1874. Envånings station i sten. Elektrisk växelförregling. Namnet var tidigare Björnekulla. Stationshuset byggdes om i början av 1900-talet. Då byggdes godsmagasin, viadukt över banan, vattentorn och lokstall.
Station öppnad 1894. Namnet 27 juli 1923 ändrat till Skånes Fagerhult. En- och enhalvvånings stationshus i tegel. Elektrisk växelförregling. På 1940-talet renoverades stationshuset fullständigt och fick helt ny inredning.1991 fanns kvar som privatbostad.
Statens Järnvägar, SJ A01c 1079, fick elbelysning utan generator sommaren 1925 då den byggdes om från AB01. Ganska snart bör den fått generator monterad. Batterierna här är märkta. Batterier för elektrisk belysning i personvagn.
Perrongen på Eslöv järnvägsstation. Elektrisk drift installerades 1933. Förekomsten av militärer bland de resande gör det troligt att bilden är tagen under krigsåren. Till vänster syns ett flertal bussar av 1930-tals modell. Till vänster skymtas också Stadshotellet.
Statens Järnvägar, SJ WLAB06. Sovvagn som tillverkades av Kockums, ASJ Arlöv 1956-57. Den här vagnen är troligen den första med nummer 4590. Vagnen hade elektrisk värmeledning, med termostatreglering i kupéer, V skruvbroms, tryckluftsromb och med meRA.
Silverdalen station hette tidigare Råsta och öppnades som hållplats 1910. Station sedan 1932. Trafikplatsen 1995 omdöpt till Silverdalens Bruk. En- och en halv vånings stationshus, putsat. Elektrisk växelförregling. Järnvägen övertogs 1946 av SJ.
Inre delen av bangården Hette tidigare "Södertälje Nedre". Modellhus för Sösdala och Hässleholm. Stationen anlades 1860. Nytt stationshus 1918. Samtidigt nytt godsmagasin. Elektrisk växelförregling som manövereras från Södertälje Södra. Heter från 1994 "Södertälje Centrum". Segmentskiva
NÖJ-tåg på stationen, ( Norra Östergötland Järnväg ) Stationshus av Gnestamodellen. Stationen anlades på 1870-talet. Stationshuset har sedan byggts ut i flera etapper. Stationen har elektrisk kran och travers (10 ton). NÖJ gick under SJ väster om stationen
Stationshus av Gnestamodellen. Stationen anlades på 1870-talet. Stationshuset har sedan byggts ut i flera etapper. Stationen har elektrisk kran och travers (10 ton). . NÖJ , ( Norra Östergötland Järnväg ) gick under SJ väster om stationen
Viggbyholm öppnad först som hållplats 1903 och sedan som station 1908. En- och enhalvvånings stationshus i trä. Under 1940-talet moderniserades och ombyggdes stationen. Bangården utbyggdes 1945 med ett nytt stickspår och fick 1946 en tretons elektrisk lyftkran. Godstrafiken upphörde 1960.
Station anlagd 1877. Envånings putsat stationshus. 1886 anlades här en lastplats, som 1902 blev station och ett stationshus byggdes. Gemensam post- och järnvägsstation. Nu obemannat och med elektrisk påstigningssignal
Yrkesskolan. Lärare Åke West tillsammans med elever. De båda stående eleverna är: okänd och Hans Hellberg De båda sittande eleverna är: Bengt Jonsson (Korv-Jonsson) och Gunnar Franzén De studerar en elektrisk apparat
Wargöns AB. Träsliperiet (nr 2) håller på att uppföras på västra sidan om Göta älv, klart 1897. Massan från träsliperiet transporterades med hjälp av ett litet elektriskt tåg över den hängbro som syns på bilden. Hängbron, som levererats av Nydqvist & Holm i Trollhättan, var med sina hundra meters spännvidd Sveriges längsta. I bakgrunden skymtar Nyebro och kvarnarna på ömse sidor av älven. Till vänster Önafors kvarn, som i och med träsliperiet blir konverterad till kraftverk. Längst till höger skymtar den Ericsonska kraftkanalen. Träsliperiet brinner ner i januari 1918. Hängbron försvinner på 1930-talet. Foto fr. ca 1897.
Sandslåns timmerbuntningsverk tillverkat av Hernösands Verkstads och Varfs Aktiebolag, vagnen skjuter just ihop bunten med sina trenne svärd, 8 st. Dylika verk, drivna elektriskt finnas vid Sandslån å vardera minimalt 40 maximalt 70 hästkrafter. Därjämte finnas 2 st drivan av råoljemoter, å respektive 25 och 30 hästkrafter. En färdig normal bunt innehåller 80 à 150 sågstockar eller 200 à 300 papptimmer, beroende på virkets grovlek. Ett bogseringslass färdiga buntar kan innehålla ända till 200 buntar och mera. Bunten omspännes medels 15 meter långa 3/8 kättingar, låsta med spak. I bogseringslassen sammanhålles buntarna sinsemellan av 12 m/m i diameter, 12 meter långa, 72-trådiga stållinor.
Invigning av Lagans fyra första kraftanläggningar lördagen den 17 september 1910. Här ses huvudstationen Övre Knäred som kung Gustav V invigde i närvaro av statsminister Arvid Lindman, biskop Billing, ca 400 inbjudna gäster och tusentals människor som samlats på höjderna runt omkring kraftverket. Sydsvenska Kraftaktiebolaget bildades 1906, där 2/3 av aktiekapitalet var tecknat av städerna Malmö, Lund, Landskrona, Helsingborg och Halmstad. Verkställande direktör var konsul August Schmitz och ordförande var landshövding Asker i Halmstad. Företaget var inriktat på elproduktion för södra Sverige genom utnyttjandet av Lagans vattenfall och anläggandet kom igång hösten 1906. Till invigningen utgick ett tåg kl 7.30 från Malmö som eftervart fylldes på med inbjudna gäster, till slut ca 400 personer. Kraftstationerna Majenfors och Bassalt hade redan tagits i bruk, och tåget gjorde ca 10.30 ett stopp för besök vid det förstnämnda. Kungen anlände dit senare och fortsatte efter sin rundtur med motorbåt till Bassalts och Knäreds kraftverk. Övriga gäster hade transporterats till Bassalt på bolagets Déceauvillebana, dvs en smalspårig järnväg. Under invigningsceremonin vid Övre Knäred satte kungen sista stenen på plats. På kvällen serverades han och de 400 gästerna middag, medförd från Malmö, i ett tält uppfört på en äng norr om ån. Planen för Knäreds kraftverk gjordes av professor J. Gustaf Richert, tyske professorn M. Holtz utarbetade detaljerna och arbetet utfördes av AB Skånska cementgjuteriet. Turbinerna levererades av Karlstads mekaniska verkstads filial i Kristinehamn och generatorerna av Allmänna svenska elektriska AB i Västerås. Arkitekt för kraftstationerna i Knäred var Hans Thyselius.
vykort, fotografi
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.