Västra Husby 182:1
Från 299 kr
Nya Åminne
fotografi
År 1900 påträffades en medeltida källare vid byggnation på gården till Storgatan 39 i Linköping. Källaren av kalksten uppges löpt i väst-östlig riktning med fönsteröppningar mot söder. Samma påskrift upplyser att anläggningen förstördes för att ge plats för den nya byggnadens grundläggning.
Motiv vi inte lokaliserat men med förhoppning att någon kan. Med risk att förleda kan vi skicka med att Linköpingsfotografen Didrik von Essen under sin produktion visat förkärlek för motiv av brusande fall vid Svartån (Boxholm), Stångån (Skorpa) och Motala ström (Malfors). Notera den raserade anläggningen mitt i vattendraget. Anm: Motivet har föreslagits visa resterna efter Jacobslunds järnbruk i trakten av Ljung.
Linköpings länscellfängelse sett från Storgatan. Dokumentation av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var det första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
Nykvarns värdshus uppfördes 1843 för att främst möta resande till Linköping via Göta kanal. Anläggningen kom med tiden att få en bredare användning som allmänt nöjesetablisemang för linköpingsborna. Det iögonfallande trapphuset tillkom i samband med att ny arrendator tillträdde 1879. Verksamheten upphörde 1906, efter siste arrendator avlidit och kort därpå revs byggnaden.
Vy över rastgården till Linköpings länscellfängelse. Dokumentation av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var det första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969. Länsfängelsets rastgård.
Motala rådhus, eller vad som skulle komma att bli stadens säte för styrande och dömande. Bildens tillkomst kan uppskattas till omkring 1910, den tid då anläggningen genom gåva övergick från att ha varit privatbostad till att brukas som beskrivits. Huvudbyggnaden med sina fyra flyglar uppfördes under åren 1895-1897 som bostad för väg- och vattenbyggnadsingenjören Carl Anton Ahlbom.
Från att läkaren Urban Hjärne år 1677 upptäckte hälsobringande vatten i Medevi har platsen inte varit sig lik. I och för sig ganska oförändrad sedan brunnsrörelsens glansperiod under 17- och 1800-talen, men utan Hjärnes fynd och lansering hade området rimligtvis varit tämligen öde. Här huvudstråket genom anläggningen kantat av byggnader. Närmast till höger Apoteksbyggningen följd av Brunnskyrkan.
Vid Motala ströms förklarat hälsobringande vatten anlades Kneippbadens kuranstalt 1898. Det 50 meter långa moriska palatset ritades av arkitekten Werner Norhun och intog en central plats i anläggningen vid sidan av herr- och dambadhus, hotell och restaurang. När kurbadet lades ned 1918 hade över 200 000 patienter behandlats enligt den tyske läkaren Sebastian Kneipps metod.
Vy mot Krokeks gård 1924. Fram till år 1914 fungerade gården som gästgivargård och skjutsstation, den största anläggningen i Östergötland. Längan till vänster, som benämns Långa längan, är den äldsta resten av gästgiveriet. Byggnaden uppfördes 1747 och inrymde bland annat krogrörelse.
Efter att järnvägslinjen Vadstena-Ödeshög öppnat 1888 blev Omberg och dess historiska omgivningar lätttillgängliga resmål. Behovet av mat och husrum för resande var väckt och 1893 kunde turisthotellet öppna. Här ser vi anläggningen som den tog sig ut omkring förra sekelskiftet.
Linköpings länslasarett i en tid då anläggningen nyligen var invigd. Arkiektuppdraget hade naturligt gått till Axel Kumlien. Som knuten till Medicinalstyrelsen låg han bakom en rad sjukhusbyggnader och var således väl skickad för uppgiften. Här en vy från Magistratshagen omkring sekelskiftet 1900.
Linköpings länscellsfängelse var bland landets första cellfängelse att uppföras som ett resultat av den fängelsereform som beslutats 1844. Fortifikationsofficeren och arkitekten Carl Fredrik Hjelm hade upprättat typritningarna som kom att få stort genomslag för landets fängelser. Anläggningen i Linköping börjades redan 1842 och var i alla delar klart 1846.
Linköpings länscellfängelse sett från Gröngatan och Västra vägen. Dokumentation av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var bland de första cellfängelser att uppföras som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
Cloettas etablering i Ljungsbro kom att få en avgörande betydelse för orten. Företaget hade tidigare haft sin produktion förlagd till Råby väster om Ljungsbro men flyttat verksamheten närmare orten för en expansiv satsning. Produktion i den nya anläggningen uppges kommit igång på allvar under 1902. Odaterad bild från tiden kort efter invigningen.
En sällsynt miljöbeskrivning från Linköpings brandstation. Anläggningen hade stått klar vid mitten av 1910-talet och var vid tiden hyllad och blev väl dokumenterad av stadens fotografer. Amatörfotografen Fritz Lovén var säkert imponerad för egen del, men såg även andra värden än de rent arkitektoniska.
Linköpings sockerfabrik 1905. Den bastanta anläggningen uppfördes i hast och stod klar under fotoåret. Notera förgrundens vattenspegel. Den så kallade Rudsjön hade bildats som en följd av höjt vattenstånd i Stångån efter att dammanläggningen i Nykvarn byggts 1867. Den lilla sjön torrlades kort efter bildens tillkomst.
Lasarettsgatan i Linköping från Galgbergets höjder. Vid tiden för bildens tillkomst var gatan ännu inte dragen ned mot Sankt Larsgatan utan stannade i Sandbäcksområdet. Horisontellt i bilden löper Sandbäcksgatan och i höger bildkant pågår anläggningen av länslasarettet, invigt 1895, vilket daterar fotografiet till hösten 1893.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.